Aktivera dubbelklick

Läs upp webbplatsen

Tips: Du kan dubbelklicka på en text på webbplatsen för att få den uppläst

Barnspecifika utmaningar i samhällets hantering av människor på flykt

Regeringen tog tordagen 9/3 emot utredningen "Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige 2015". Barnombudsmannen har av den särskilda utredaren ombetts ta fram ett underlag om hur barnrättsperspektivet beaktades i flyktingmottagandet hösten 2015. Barnombudsmannens underlag är en integrerad del av utredningen.

Miljöbild

Regeringen tog torsdagen 9/3 emot utredningen "Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige 2015" som den särskilda utredaren, Gudrun Antemar, genomfört på uppdrag av regeringen. 

Barnombudsmannen har av den särskilda utredaren under arbetet med utredningen ombetts ta fram ett underlag om hur barnrättsperspektivet beaktades i flyktingmottagandet hösten 2015. Bakgrunden till detta var Barnombudsmannens rapport om mottagandet av ensamkommande barn och unga under den aktuella tidsperioden, som publicerades i januari 2016.

Underlaget som Barnombudsmannen lämnade till utredningen baseras på de samtal med ensamkommande barn och unga som vi genomförde under hösten 2015, utökat med röster från barn i familj som kom till Sverige under samma period och som Barnombudsmannen mött och lyssnat till under 2016. I underlaget beskriver vi de barnspecifika utmaningar i samhällets hantering av människor på flykt under hösten 2015 som vi uppmärksammat. Barnombudsmannens underlag är en integrerad del av utredningen.

I underlaget konstaterar vi att de största utmaningarna i mottagandet av barn och unga under hösten 2015 hängde samman med avsaknad av beredskap och samordning liksom med hur ansvaret för mottagandet var fördelat. Det huvudsakliga ansvaret för att klara av mottagandet koncentrerades till ett fåtal aktörer med varierande kapacitet och förutsättningar, samtidigt som viktiga effektivitetsvinster i form av koordinering av insatser och utnyttjande av de resurser som civilsamhället kunde bidra med gick förlorade. Den främsta konsekvensen av detta var att barns och ungas rättigheter inte kunde tillgodoses på ett likvärdigt sätt, vilket även innebar att Sverige brast i sina åtaganden enligt ett flertal av barnkonventionens artiklar.

Avsaknaden av beredskap framstår, tillsammans med frågan om ansvarsfördelning och samordning, som tydligt bidragande både till de utmaningar som uppenbarade sig under den aktuella tidsperioden och till de följdverkningar av brister i mottagandet som vi nu ser. Samhällets aktörer var inte tillräckligt rustade för att hantera de utmaningar som ökningen av antalet asylsökande innebar och situationen försvårades av bristen på nationell koordinering av nödvändiga insatser. De insatser som gjordes under hösten hade karaktären av ”brandsläckning” och skapade inte sällan nya problem längre fram i mottagandet. Åtgärderna saknade ofta långsiktighet och till och med de allra mest grundläggande momenten i mottagande av barn, som handlade om att säkerställa att barn inte utsattes för våld och övergrepp, saknade ett konsekvent genomförande.

Utifrån de brister som identifierats i mottagandet av barn och unga som kom till Sverige under hösten 2015 finns många viktiga lärdomar att dra för att inför framtiden stärka förmågan hos samhällets aktörer att hantera liknande situationer bättre utifrån de åtaganden Sverige har enligt barnkonventionen.

Här kan du läsa Barnombudsmannens underlag till utredningen. 

Utredningen "Utvärdering av hanteringen av flyktingsituationen i Sverige 2015" finns på regeringens hemsida www.regeringen.se

Senaste nytt från Barnombudsmannen

Till nyhetsarkivet