Aktivera dubbelklick

Läs upp webbplatsen

Tips: Du kan dubbelklicka på en text på webbplatsen för att få den uppläst

"Ensamkommande barn måste få tillgång till BUP"

Ensamkommande barn som mår psykiskt dåligt måste få tillgång till barn- och ungdomspsykiatrin i större utsträckning. Det är ett av förslagen som Barnombudsmannen presenterar efter överläggningar med kommuner, landsting och regioner. Bakgrunden är ny information om att barnen mår sämre, känner större hopplöshet och en ökad risk för att de skadar sig själva.

Anita Wickström, vikarierande barnombudsman.

Anita Wickström, vikarierande barnombudsman.

Barnombudsmannen har under hösten fått indikationer på en ökad psykisk ohälsa och en mer utbredd känsla av hopplöshet bland ensamkommande barn och unga. Vi känner oro över situationen och kallade därför kommuner, landsting och regioner till överläggningar den 21 november 2017.

Barnombudsmannen har också i en ny undersökning djupintervjuat 20 skolsköterskor för att få en bild av hur det ser ut just nu inom elevhälsan. Enkätundersökningen bekräftar bilden av att ensamkommande barn och unga mår sämre nu än för ett år sedan, då Barnombudsmannen genomförde en större undersökning av barnens hälsa. För ett år sen talade skolsköterskor om bland annat ångest och oro men beskriver nu depressioner, självskadebeteende, självmordstankar och total uppgivenhet hos barnen. Var fjärde skolsköterska känner till självmordsförsök inom sin egen enhet, och de beskriver att barn som fått avslag på sin asylansökan har dödsångest.

Skolsköterskorna säger också att de upplever att flickor har svårare att söka hjälp när de mår dåligt. En orsak till den försämrade hälsan är enligt skolsköterskorna långa handläggningstider som skapar ovissheten om framtiden. Läs mer om undersökningen i bifogad pdf.

En liknande problembild med en försämrad psykisk hälsa hos barnen framkom under överläggningar med kommuner, landsting och regioner. Deltagarna beskrev framför allt att det finns brister i tillgången till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det handlar bland annat om långa köer och att barn som fått uppehållstillstånd och barn som är asylsökande behandlas olika

– Det vi fått höra i dag är att det akuta omhändertagandet när det finns en överhängande självmordsrisk fungerar. Men innan det blivit så allvarligt får barnen inte alltid tillräckligt professionellt stöd från till exempel BUP, säger Anita Wickström, vikarierande Barnombudsman.

Kommunerna, landstingen och regionerna har beskrivit att de satsar mycket på kompetens hos personalen på boenden, men att det är svårt att hålla kvar de mest kvalificerade medarbetarna. En orsak till det uppges vara de sänkta ersättningsnivåerna för placering i olika boenden.

– Nu behöver flera åtgärder vidtas för att förebygga den psykiska ohälsan och för att förhindra att situationen förvärras ytterligare, säger Anita Wickström.

Barnombudsmannens förslag på åtgärder

  • Utöka elevhälsans mandat och resurser.
    Elevhälsan har en oerhört viktig roll eftersom de finns nära barnen och kan fånga upp signaler på att barnen mår dåligt. Elevhälsans förebyggande arbete kan uppmärksamma grupper som inte själva söker hjälp, som till exempel flickor. Därför är det angeläget att elevhälsan tillförs de resurser som behövs för att kunna möta behoven.
  • Inför lagstadgad tidsgräns på maximalt 2 månader från registrering av asylansökan till dess att asylutredningen startar och ett första samtal hålls hos Migrationsverket.
    Handläggningstiderna för ensamkommande barn och unga har under 2017 ökat från 452 dagar i januari till 660 i oktober. Den långa väntan bidrar till att barn och unga mår psykiskt dåligt. För att minska ovissheten är det viktigt att barnen får komma på ett första samtal så fort som möjligt.
  • Inför skolplikt för asylsökande.
    Skolan fyller en mycket viktig funktion för hälsan hos barnen och rätten till utbildning är en mänsklig rättighet. När barn uteblir från skolan kan det vara ett tecken på att de mår dåligt psykiskt. Med skolplikt följer ett tydligt uppföljningsansvar för skolan.
  • Tydliggör BUP:s roll och ansvar för de ensamkommande barnen.
    Barn- och ungdomspsykiatrin måste vara tillgänglig för ensamkommande barn och unga som behöver specialiserad vård, även när de är asylsökande.
  • Säkerställ stabilitet i skolgång och boende.
    Barnens rätt att gå i skolan och att ha en trygghet måste säkerställas. Barn ska inte behöva flyttas runt och ryckas upp från sina vänner och ansvariga vuxna om det inte är till barnets bästa. Men i dag är det tyvärr en realitet för alltför många barn.

Senaste nytt från Barnombudsmannen

Barnombudsmannen Anita Wickström

Ny rapport: ensamkommande barn som försvinner »

Sedan 2014 har drygt 1 700 ensamkommande barn försvunnit. Vi vet fortfarande inte var mer än 1 400 av dem är eller vad som hänt dem. Barnombudsmannen visar i en ny rapport vad som kan hända barnen som försvinner, och varför de avviker från de boenden som de placerats på. Rapporten har överlämnats till regeringen i dag.

    Barnminister Åsa Regnér

    Nu får Barnombudsmannen skyldighet att anmäla om barn far illa »

    Tidigare har Barnombudsmannens anmälningsskyldighet till socialtjänsten i fall då barn far illa skiljt sig från andra myndigheters ansvar. Nu har regeringen fattat det sista beslutet för att samma skyldighet ska gälla för Barnombudsmannen som för andra myndigheter som i sin verksamhet har kontakt med barn. Lagändringarna ska träda i kraft 1 januari 2018.

      Anita Wickström, vikarierande barnombudsman.

      "Ensamkommande barn måste få tillgång till BUP" »

      Ensamkommande barn som mår psykiskt dåligt måste få tillgång till barn- och ungdomspsykiatrin i större utsträckning. Det är ett av förslagen som Barnombudsmannen presenterar efter överläggningar med kommuner, landsting och regioner.

        Till nyhetsarkivet