Aktivera dubbelklick

Läs upp webbplatsen

Tips: Du kan dubbelklicka på en text på webbplatsen för att få den uppläst

Placerade barn behöver vård – inte inskränkta rättigheter

Rättigheterna för placerade barn måste stärkas omedelbart. Färdiga förslag finns. Sedan två år ligger tvångsvårdsutredningen hos regeringen men alltför lite händer. Medan tiden går ser vi hur placerade barn som behöver behandling istället enbart låses in, i vissa fall i strid mot barnkonventionen som ska bli lag. Det skriver Barnombudsmannens Program- och utredningschef Anna Karin Hildingson Boqvist efter granskningar om placerade barn.

När samhället tar över ansvaret för ett barn följer omfattande skyldigheter. Enligt artikel 20 i barnkonventionen är staten skyldig att ge barn som berövas sin familjemiljö särskilt skydd och stöd. Trots det konstaterar FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) att placerade barn riskerar att utsättas för de värsta formerna av dålig behandling och övergrepp. Alltför ofta sker övergreppen under statens ansvar eller möjliggörs genom statens godkännande, tolerans eller underlåtenhet.

Den senaste veckan har flera medier rapporterat att antalet självmordsförsök bland barn och unga som är inlåsta på Statens Institutionsstyrelse (Sis) ökat. Granskningen ”De inlåsta barnen” i Aftonbladet och en granskning i Dagens Nyheter har också handlat om enskilda fall, som Barnombudsmannen varken kan eller ska kommentera. Samtidigt påminner det som rapporterats om de granskningar vi själva gjort. Barnombudsmannen har träffat många barn och unga med erfarenhet av samhällets vård. Ett genomgående tema har varit att inlåsning och tvångsåtgärder, som till exempel bältning eller isolering, har fått ersätta vård och behandling. Så här säger en flicka:

”Jag passar inte in på den här vården, jag mår bara sämre. På dagarna så hittar man inte på någonting. Personalen säger att det här ska vara ett ställe man inte har kul på, utan man ska vara… man ska koncentrera sig på sina problem.”

Barn bältades 64 gånger

Våra rapporter har visat att rättigheterna för barn som vårdas av samhället behöver stärkas. Inom psykiatrin kan barn utsättas för omfattande tvångsåtgärder. Barnombudsmannen har bland annat mött ett barn som bältats 64 gånger under en ettårsperiod, det motsvarar i snitt mer än en gång i veckan. Vi har också mött barn som blivit fastspända för att sondmatas och barn som tvingats ha på sig handskar och hjälm för att inte skada sig själva. Barn har upplevt att tvångsåtgärder använts som bestraffning mot dem. När så sker strider det mot artikel 37 i barnkonventionen.

Även inom den statliga ungdomsvården finns det barn som isoleras och upplever att det används som bestraffning. Två internationella expertkommittéer, barnrättskommittén och FN:s kommitté mot tortyr, kritiserade Sverige 2014 och 2015 för användandet av isolering bland annat på särskilda ungdomshem.

För att samhället ska kunna tillgodose barns rättigheter måste det finnas en tydlig tanke med vårdformerna så att placerade barn och unga får den vård och det stöd de behöver och har rätt till. Men det saknas varierade vårdformer som är anpassade efter barn med olika typer av behov. Tvångsvård på exempelvis Sis kan inte vara lösningen för alla barn som behöver samhällets stöd och som har en mer komplicerad problematik. Utöver en ökad specialisering av HVB krävs också andra vård- eller placeringsformer.

Det är olyckligt att exempelvis barn som är mycket unga eller har ett självskadebeteende placeras på Sis särskilda ungdomshem där tvångsåtgärder används i relativt stor utsträckning. Det är oacceptabelt att barn som inte har dömts för något brott utsätts för tvångsåtgärder hämtade från fängelselagstiftningen. Särskilt anmärkningsvärt är att detta rör barn så unga som 10 år. Syftet med omhändertagandet är att ge dessa barn och unga vård, inte att inskränka deras mänskliga rättigheter.

Trots att viktiga steg har tagits för att förbättra situationen för placerade barn råder fortfarande missförhållanden och oacceptabla brister gällande placerade barns rätt till bra skolgång, tillgång till hälsovård, högkvalitativ omsorg och möjligheter att själva få komma till tals. Lagen måste utgå från rättigheter för barn.

Barnombudsmannen anser bland annat att:

  • Det måste vara tydligt vad barn kan kräva av vården. Oavsett om ett barn placeras på HVB, inom Sis eller tvångsvårdas inom psykiatrin måste rätten till vård med god kvalitet garanteras.
  • Barn och unga som placeras måste själva få information om vad de har rätt till.
  • För att barnen ska bli hjälpta av placeringen i samhällets vård krävs tydliga krav på vårdens innehåll, samt att tillsyn och uppföljning fungerar.
  • Professionella aktörer runt barnet måste jobba tillsammans och personalen ska ges kompetensutveckling.

Det är svårt att förstå varför missförhållandena inte rättas till när det finns färdiga och genomförbara förslag för hur barns rättigheter ska stärkas. För två år sedan lämnade tvångsvårdsutredningen sådana förslag till regeringen. Sedan dess har alltför lite hänt. Utredningen om tvångsvård för barn och unga är på många sätt en milstolpe. Det är första gången som en utredning på djupet har granskat hur barnets rättigheter genomgående kan skyddas när ett barn är omhändertaget. Den får inte begravas eller dras i långbänk.

Tvångsvårdsutredningen erbjuder det bästa tillfället på flera decennier att få till stånd reformer som kan betyda något för barn och unga i samhällets vård. Den möjligheten får inte missas!

Anna Karin Hildingson Boqvist
Program- och utredningschef, Barnombudsmannen

Senaste nytt från Barnombudsmannen

Internationell undersökning om Covid-19 »

En undersökning gjord av ENOC, Europeiska nätverket för barnombudsmän, och Unicef: ”Ombudspersons and commisioners for childrens challenges and responses to Covid-19"; 23 ...

    Ny FN-rapport om Covid-19 och barns rättigheter »

    Beslut som fattas mot bakgrund av Covid-19 och den samhällskris som vi befinner oss i kan kränka barns rättigheter. Det visar en ny rapport som Barnombudsmannen lämnat till FN:s barnrättskommitté.

      Till nyhetsarkivet
      Barn i en skolkorridor

      Barnombudsmannen driver på genomförandet av barnkonventionen i statliga myndigheter, kommuner och regioner.

      Läs mer om oss