Aktivera dubbelklick

Läs upp webbplatsen

Tips: Du kan dubbelklicka på en text på webbplatsen för att få den uppläst

Viktigt att barnkonventionen blir lag

Det är viktigt att barnkonventionen blir lag. Det behövs – trots att snart 30 år gått sedan Sverige ratificerade konventionen finns allvarliga brister i skyddet av barns mänskliga rättigheter, skriver barnombudsmannen Anita Wickström och Anna Karin Hildingson Boqvist, utredningschef hos Barnombudsmannen.

FN flagga

Regeringen har i en remiss till Lagrådet föreslagit att barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Det är ett förslag som kommer att få stor betydelse, både för att det enskilda barnet ska få sina rättigheter tillgodosedda och för synen på barn i samhället i stort. 

Barnkonventionen ratificerades för snart 30 år sedan. Trots det finns det fortfarande allvarliga brister i hur barns mänskliga rättigheter tillgodoses, till exempel barns rätt att komma till tals och hur barnets bästa bedöms. Synen på barn som rättighetsbärare har inte slagit igenom och det får konsekvenser, särskilt för barn i utsatta situationer.

Barnombudsmannen har som uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån barnkonventionen. Vi har lyssnat på barn i samhällsvård, i ankomstboenden, HVB-hem, särskilda ungdomshem, psykiatrisk tvångsvård, arrest och häkte. Vidare har vi lyssnat på barn som vräkts från sina hem, barn som utsatts för kränkningar, mobbning och diskriminering och barn som utsatts för våld och sexuella övergrepp.

Barnombudsmannens oberoende granskningar har visat att barns rättigheter behöver stärkas. Några exempel:

Barn tillåts att leva som gifta i Sverige trots att barnäktenskap är en skadlig traditionell sedvänja och därför enligt barnkonventionens artikel 24 ska avskaffas. Att vissa barnäktenskap accepteras, och inte andra, innebär en diskriminering som strider mot artikel 2. 

Barn som tvångsvårdas inom psykiatrin utsätts för tvångsåtgärder. Barnombudsmannen har bland annat mött ett barn som bältats 64 gånger under en ettårsperiod, det motsvarar i snitt mer än en gång i veckan. Vi har också mött barn som blivit fastspända för att sondmatas och barn som tvingats ha på sig handskar och hjälm för att inte skada sig själva. Barn har upplevt att tvångsåtgärder använts som bestraffning mot dem. När så sker strider det mot artikel 37 i barnkonventionen. 

Barn i arrest och häkte kan bli isolerade utan mänsklig kontakt i 22 eller mer av dygnets 24 timmar. Barnen har berättat för Barnombudsmannen att tiden i isolering innebar en stark psykisk påfrestning och ledde till känslor av panik, stark ångest, klaustrofobi och tankar på att skada sig själva. Att isolera barn på det sätt som vi idag gör i häkten och att placera barn i en kal cell i arresten är inte tillåtet enligt barnkonventionens artikel 37, så som det definieras av FN:s specialrapportör mot tortyr.

Barn som är omhändertagna och placerade i den sociala barnavården får inte sin rätt till delaktighet tillgodosedd (artikel 12). Det kan handla om att socialtjänsten inte pratar med barn inför att de ska placeras eller byta familjehem eller institution. Även inom den statliga ungdomsvården finns det barn som isoleras och upplever att det används som bestraffning (artikel 37).

För att barnkonventionen ska kunna tillämpas direkt hos svenska domstolar och andra myndigheter måste den föras in i lagstiftningen. De brister vi sett när det gäller barns mänskliga rättigheter visar tydligt att det inte har varit tillräckligt att ändra och anpassa svenska lagar genom transformering av delar av konventionen. Det är i praktiken inte möjligt att på det sättet täcka alla områden och frågor som kan uppkomma, och det blir luckor i det rättsliga skyddet.

Rättigheterna behöver nu stärkas ytterligare genom att barns mänskliga rättigheter samlas i en lag. Det blir då tydligt att bestämmelserna hänger samman och ska tolkas i förhållande till varandra. 

Det finns visserligen utmaningar med att införa en barnrättslag, vilka Lagrådet har belyst, men vi har förutsättningar att möta dessa. I en rad länder i Europa gäller barnkonventionen som lag sedan länge, däribland Norge. I vårt grannland har man inte sett de problem i den praktiska tillämpningen som nu diskuteras i Sverige.

Det finns också gott om tid för rättstillämpare att förbereda sig inför reformen och att inhämta kunskap om folkrättsliga tolkningsmetoder med mera, eftersom lagen ska träda ikraft först den 1 januari 2020. Som ett ytterligare stöd har regeringen aviserat att en vägledning ska tas fram. Dessutom genomför Barnombudsmannen ett kunskapslyft för myndigheter, kommuner och landsting under tre år, något Lagrådet ser som effektivt.

Barnombudsmannen har sett ett ökat intresse för att stärka barns rättigheter kopplat till att regeringen vill göra barnkonventionen till lag. Det handlar om att myndigheter, kommuner och landsting nu förbereder sig för att direkt tillämpa barnkonventionen i sin verksamhet. Arbetet med att stärka barns rättigheter kan ta flera steg tillbaka utan en barnrättslag.

Anita Wickström,
vikarierande barnombudsman 

Anna Karin Hildingson Boqvist,
utredningschef hos Barnombudsmannen

Senaste nytt från Barnombudsmannen

Lansering av Barnrätt i praktiken 20 november »

Barnombudsmannen har fått i uppdrag av regeringen att stötta arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuner, landsting, regioner och myndigheter. Den 20 november håller vi ett webbsänt lanseringsseminarium där bland annat statssekreterare Pernilla Baralt medverkar.

    Lekande barn

    Ansök om att hålla seminarium på Barnrättsdagarna 2018 »

    Inför Barnrättsdagarna 2018 tar vi emot ansökningar om att hålla en föreläsning eller ordna en workshop med anknytning till temat. Har du ett projekt, utvecklingsarbete eller forskningsresultat som du vill dela med dig av eller skapa diskussion kring?

      Till nyhetsarkivet