Barn som utsätts för våld behöver ett starkare skydd

Sverige var först i världen med att införa barnagaförbud, men det rättsliga skyddet har fortfarande brister.

Barnaga

Om inte barnet kan beskriva att slagen gjort ont kan det leda till att den som slår sitt barn frias. Barnombudsmannen vill nu att det införs en ny straffbestämmelse mot misshandel av barn utan det så kallade ”smärtrekvisitet”.

– Barn som utsätts för våld och slag i hemmet behöver ett starkare skydd. Det är oacceptabelt att föräldrar som slår sina barn kan frias i domstol, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande Barnombudsman.

I dagarna står den svenska regeringen som värd för ett toppmöte om våld mot barn som är en del av arbetet med FN:s utvecklingsmål Agenda 2030. Sverige är en så kallad pathfinder i det internationella arbetet med våld mot barn och är på många sätt ett föregångsland. När Sverige införde ett förbud mot barnaga 1979 var det banbrytande. Men det finns ingen straffbestämmelse kopplat till förbudet. Istället är det paragraferna om misshandel i brottsbalken som ska användas. Det har lett till att föräldrar som slår sina barn frias.

Vi uppmanar därför regeringen att införa en ny straffbestämmelse om misshandel av barn, där smärtrekvisitet är borttaget. Det vill säga, där det inte krävs att våldet har orsakat smärta. Bestämmelsen bör ha fokus på våld som utövas av föräldrar eller omsorgspersoner. Ett sådant förslag lades fram av Barnrättighetsutredningen och är remissbehandlat.

Statsministern har i två regeringsförklaringar aviserat att barnkonventionen ska bli svensk lag. Barnrättslagen är tänkt att träda i kraft 1 januari 2020 Barnkonventionen ställer krav på att barn ska skyddas från alla former av våld. Vi anser att barns straffrättsliga skydd mot våld måste stärkas. Det skriver Anna Karin Hildingson Boqvist, och Anita Wickström, särskild utredare Barnrättighetsutredningen och lagman vid Linköpings tingsrätt på DN Debatt.

Läs hela debattartikeln.