Därför behövs barnrättslagen

Riksdagen har nu sagt ja till att göra barnkonventionen till svensk lag. Det är ett avgörande beslut. - Det här är ett stort steg som kommer att göra stor skillnad för barn, särskilt för barn i utsatta situationer, säger vikarierande barnombudsman Anna Karin Hildingson Boqvist.

Anna Karin Hildingson Boqvist, barnombudsman

Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman

Alla barn i Sverige har samma rättigheter, enligt barnkonventionen. Det handlar bland annat om rätten att skyddas mot våld och rätt till delaktighet. Samtidigt vet vi att det inte ser ut så för alla barn i Sverige. Det visar Barnombudsmannens samtal och enkäter med barn.

- Barns mänskliga rättigheter kränks varje dag. Barnrättslagen kommer att göra skillnad för bland andra barn som utsätts för våld i hemmet, i skolan och i närområdet, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.

I vår senaste årsrapport har Barnombudsmannen identifierat utsatta förorter och kommuner där barn statistiskt sett har bland annat sämre skolresultat, ekonomi och hälsa. I rapporten berättar drygt 900 barn hur det är att växa upp i storstädernas förorter och i exempelvis glesbygdskommuner.

”Jag brukar höra skott ibland och jag hör att människor blir dödade med kniv, då blir jag oftast rädd”.

Så säger ett barn i rapporten. Trots att många av barnen trivs där de bor, är vardagen kantad av våld och kriminalitet. Barnen kan ha sett människor bli skjutna eller själva utsatts för våld. Mer än var tionde flicka känner sig otrygg i sitt närområde. Även barn så unga som 4–5 år berättar om våld på förskolan och om otrygghet i närområdet. Barnen beskriver att våld är vardag även i skolan, såväl fysiskt våld som mobbning, kränkningar och trakasserier. En flicka berättar:

”Jag har blivit mobbad i flera år av samma kille. Jag har tagit det till skolan, fast skolan har inte gjort något så stort av det”.

Barnombudsmannens tidigare granskningar har också visat att barn utsätts för våld när de är placerade i samhällets vård och att barn med funktionsnedsättning utsätts för kränkningar. Dessutom utsätts barn för våld och övergrepp i den egna familjen.

När barnen berättar om socialtjänsten, som ska vara skyddsnätet för barn i utsatta situationer, har några positiva erfarenheter. Men desto oftare får vi höra att socialtjänsten inte lyssnat och att barnet inte har fått tillräckligt stöd. Viktor säger:

Den vanligaste kommentaren när jag har berättat något på socialtjänsten är: men var det verkligen så farligt? Pappa kanske inte menade så illa.”

En rättighet som alltför ofta kränks är rätten till delaktighet. Det är allvarligt, för barnen ger oss svar. De säger att när de får möjlighet att påverka känner de en större makt att förändra sin egen situation. Därför är vi glada att få delta under Järvaveckan onsdagen den 13 juni när barn får lära sig om sina rättigheter och hur de kan påverka.

Barnens berättelser om våld visar att samhället i praktiken inte ger barnen det skydd de har rätt till enligt barnkonventionen.  Att stärka barns mänskliga rättigheter genom att göra barnkonventionen till lag är därför nödvändigt. Reformen har många fördelar:

  • En lag kan direkt tillämpas av domstolar och myndigheter.
  • Barnrättslagen kommer att bidra till att barn ses som rättighetsbärare.
  • Luckor som finns i lagstiftningen kan täppas till.
  • Barnrättslagen får företräde framför förordningar och myndighetsföreskrifter.

Omröstningen i riksdagen i dag har föregåtts av en intensiv debatt.

- Det är bra och många argument har varit relevanta att lyfta. Men vi får aldrig glömma för vilka den nya lagen har störst betydelse – barn i utsatta situationer som inte får sina rättigheter tillgodosedda, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.