”Vi vägrar vara offer”

Sabina trivdes inte alls i sitt familjehem, så här berättade Sabina för Barnombudsmannen om sitt möte med socialtjänsten: ”Man har ingen chans att säga någonting. Nej, man får inte prata själv, de pratar bara med mina låtsasföräldrar”.

Barnombudsmannen har de senaste åren lyssnat på barn som upplevt våld eller övergrepp, varit omhändertagna av samhället eller upplevt utanförskap.

Det som har gått igen i många av våra samtal är, precis som Sabina berättade, att barn saknar information och att vuxna lyssnar för dåligt. Jag har talat med barn som inte vet varför de är omhändertagna. Barn som far illa men inte vet vart de ska vända sig. Barn som blivit slagna i åratal men aldrig hört talas om socialtjänsten. Barn som haft socialtjänsten hemma många gånger men aldrig förstått att socialtjänsten också är till för barnets behov.

Många av de barn Barnombudsmannen lyssnat på har varit med om svåra och traumatiska händelser. Livet har behandlat dessa barn tufft och orättvist. 

Ändå har de ofta haft ett starkt budskap att förmedla till oss: ”Vi vägrar vara offer, tyck inte synd om oss”.

Vi har lyssnat. Barnen har berättat om strategier. Om modiga beslut. Om hur deras handlingar ibland ändrat på situationen. Även barn som kan tyckas vara passiva har ofta gjort medvetna val utifrån sin situation. En bedömning av fara och handlingsmöjligheter.

Tänker man på detta är det inte förvånande att flera barn känner stor upprördhet när vuxenvärlden klappar dem på huvudet, inte möter barnen med respekt och inte tar det barnen berättar på allvar.

De har levt i våldet, i missbruket, i utanförskapet. Och de har många gånger agerat klokt, modigt och de har gjort mer än någon någonsin kan begära.

Vi vuxna tror vi skyddar barn när barn inte får information, exempelvis i skolan. Vi är rädda för att lägga ansvar hos barnen om vi erkänner och förstår att barnet är en viktig aktör. Men de barn vi lyssnat på visar att vi måste tänka om.

Effekten av att inte ge barnen information och att inte se barnen som aktörer blir inte bättre skydd, effekten blir omvänd. Barn lämnas ensamma i skuggan av våldet. Barn vet inte hur hjälpen kan bli och har skrämmande tankar om socialtjänst och polis. Barn får bära svåra och tunga förtroenden från kompisar utan stöd och information.

Barnets rätt till delaktighet och barnets rätt till skydd står inte i motsatsförhållande. Det är precis tvärtom. Rättigheterna förutsätter varandra.  Insikten om detta kräver nytänkande i hur barn bemöts.

Sverige har kommit långt i kampen för barnets rättigheter. Men vi ska komma längre. Det är människor med vilja och engagemang som leder förändringen. Det är du som gör det möjligt.
På Barnombudsmannens hemsida öppnar vi nu ett diskussionsforum där du och andra kan dela med dig av erfarenheter och synpunkter.  Läs mer om det i detta nyhetsbrev.

Vi vill se dig på forumet, vi vill höra om det du gör i din kommun, i ditt landsting och i din myndighet.

Tillsammans gör vi barnkonventionen starkare i Sverige!

Tack för det viktiga arbete du gör!