Angående barnen Okumu i Kinna: BO tar upp flyktingbarns situation med FN

-Det är anmärkningsvärt att Utlänningsnämnden överhuvudtaget inte berört Utlänningslagens så kallade portalparagraf som säger att barnets bästa särskilt ska beaktas, säger barnombudsmannen Louise Sylwander i en kommentar till hur Utlänningslagen använts angående barnen Okumu i Kinna som hotas av avvisning.

BO kommer i sommar att ta upp frågan om hur barnkonventionen tillämpas i Sverige när det gäller flyktingbarn med FN:s övervakningskommitté i Geneve.

I den så kallade portalparagrafen i Utlänningslagen från 1 jan 1997 står det att det i fall som berör barn särskilt ska beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnens bästa i övrigt kräver.
-Vi varnade redan hösten 1996 för att barnets bästa skulle kunna komma att väga lätt i de framtida bedömningarna. Vi pekade på att paragrafen var för allmänt hållen och därmed riskerade att bli till intet förpliktigande vid beviljanden av uppehållstillstånd. Det nu aktuella fallet med barnen i Kinna visar tyvärr att det fanns fog för farhågorna, säger BO Louise Sylwander.

BO hävdade, och menar fortfarande, att det för att uppfylla barnkonventionens krav måste göras en grundläggande analys av vad formuleringen om barnets bästa innebär i utlänningsärenden. Det måste också klargöras vilka samhällsintressen som kan gå före barnets bästa-principen. Någon sådan analys har inte gjorts i förarbetena till lagen.
-Jag avser i juni att ta upp denna bristande tillämpningen av barnkonventionen med FN:s övervakningskommitté i Geneve inför behandlingen av Sveriges andra rapport till kommittén, säger Louise Sylwander.

Utlänningsnämndens beslut innebär att barnen skickas i väg till en osäker situation.
-Ett krav måste vara att man vet med säkerhet att barnen blir mötta och omhändertagna i hemlandet. I det här fallet framgår inte detta tillräckligt tydligt, säger Louise Sylwander.

I förarbetena till Utlänningslagen saknas, enligt BO, även en diskussion om de situationer då barn kan ha egna asylskäl.
-Barn kan ha egna sådana skäl oberoende av föräldrarna. För att en person ska anses vara en flykting, och ha rätt till asyl, krävs att den känner en välgrundad fruktan för förföljelse. En sådan fruktan kan mycket väl vara starkare hos barn än hos vuxna, säger Louise Sylwander.