Barnombudsmannens rapport till regeringen: "Å sen så tycker jag"

I år, när FN:s barnkonventionen fyller tio år, kan BO konstatera att arbetet med att införliva barnkonventionen i Sverige går framåt - även om processen är långsam. Riksdagens beslut i fredags om en nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen är en viktig markering för det fortsatta arbetet.

Eftersom barn och unga inte fanns med i arbetet med att ta fram FN:s barnkonvention har BO som ett första steg frågat dem hur de själva uppfattar sina rättigheter och hur de ser på konventionen.
I årsrapporten finns därför en enkät som gjorts via BO:s hemsida på Internet, där mellan- och högstadieelever svarat på "rättighetsfrågor " som utgick från barnkonventionen.

Så här skriver en av dem som deltog i enkäten :
"Hej BO. Klassrummen är bättre nu. Men toaletterna är fortfarande lika sunkiga och det är såklart ett stort problem som regeringen inte tar tag i på allvar!"

BO:s undersökning visar att en stor majoritet av barnen känner sig trygga i hemmet och anser att föräldrarna har tid att lyssna på dem. De flesta är också nöjda med skolan och tycker att de får beröm av läraren.
Däremot finns ett missnöje med fritidsutbudet i kommunen och skolans arbetsmiljö, framför allt möjligheterna till arbetsro. Men många är också kritiska mot skollokalerna, främst toaletterna.

I undersökningen finns också nya siffror som visar att många barn och ungdomar, framför allt flickorna i högstadiet, ofta har ont i magen och ont i huvudet. Dessa psykosomatiska besvär verkar ha samband med skolans arbetsmiljö och känslan av att vara uppskattad och få beröm.
Enkätsvaren visar även att kunskapen om FN:s barnkonvention kunde vara bättre hos barn och unga.

- Det finns mycket kvar att göra för att sprida kunskapen om barnkonventionen till barnen och ungdomarna själva. Ökad kunskap om sina rättigheter ger barnen och ungdomarna möjligheter att formulera krav på inflytande i till exempel skolan och kommunen, säger Louise Sylwander.

I årsrapporten gör BO också en genomgång av olika samhällsområden och redovisar bland annat hur långt kommuner, landsting och myndigheter i Sverige har kommit med att införa FN:s barnkonvention i sitt arbete.

En klar majoritet av myndigheterna (76 av 88 undersökta) ansåg att barnkonventionen har relevans för deras verksamhet. Vidare svarade nära hälften av myndigheterna (42) att det i olika uttalanden som skrivelser, remissyttranden, föreskrifter, policyuttalanden eller beslut, refereras till barnkonventionen.
Trots detta saknar de flesta myndigheter ett aktivt förhållningssätt till barnkonventionen och dess intentioner. Mycket få myndigheter kan i dag sägas tillämpa konventionen på ett mer strategiskt och systematiskt sätt.
Vägverket och Sida är exempel på myndigheter som har påbörjat sitt arbete med barnkonventionen.

BO har också frågat samtliga landsting om deras arbete med barnkonventionen och funnit att det finns ett antal landsting som har kommit igång med ett seriöst arbete.
I Östergötland har landstinget och kommunerna ett samarbete, utbildning och goda kartläggningar där även barn och ungdomar själva kommer till tals. Liknande arbete bedrivs i de landsting som utgör den nybildade Västa Götalandregionen. I Jämtland har kommuner och landsting utvecklat en checklista vid besluten som utgår från barnkonventionen.

Arbetet måsta börja med att politikerna beslutar sig för att barnkonventionen ska prägla allt beslutsfattande. På sikt är målet att barnkonventionen ska styra beslutsfattande och prioriteringar och genomsyra hela verksamheten.
Det är en god kvalitet på landstingens kartläggningar. De har även frågat barn och unga själva om hur de ser på sin hälsa och livskvalitet. Att barn och ungdomar tillfrågas inför politiska beslut har vi däremot inte sett exempel på än.
Landstingen har ett brett verksamhetsfält och det är viktigt att alla sektorer genomsyras av barnkonventionen, även trafik och regionplanefrågor, säger Louise Sylwander.

De förslag som BO i årsrapporten riktar till regeringen handlar om:
Rättstillämpningen vid barnolycksfall och behovet av bättre lagstiftning
(Se även DN-Debatt måndag 29 mars)
Skyldigheten för personal som arbetar med barn och ungdomar att anmäla till socialnämnden när barn och unga far illa.
Villkoren för barn utan permanent uppehållstillstånd och rätten till utbildning och hälso- och sjukvård för dessa.