Barn med funktionshinder är osynliga

”Många syns inte men finns ändå” är BO:s årsrapport till regeringen 2002. Huvudtemat är barn och unga med funktionshinder. – De blir oftare retade och utsatta för mobbning än andra. De får inte heller det stöd som de behöver när det gäller hjälpmedel i skolan och färdtjänst, säger barnombudsman (BO) Lena Nyberg.

Hösten 2001 genomförde BO en enkätundersökning bland mellan- och högstadieelever om hur de såg på sina rättigheter. Frågorna ställdes till BO:s kontaktklasser och till elever med funktionshinder.

– Barn och unga med funktionshinder utestängs ofta från aktiviteter både i skolan och på fritiden. Elever kan ibland inte vara med på vissa lektioner eftersom de helt enkelt inte kan komma in i klassrummet med sin rullstol, säger Lena Nyberg.
En del elever kan aldrig åka med på utflykter eller göra yrkespraktik som sina klasskamrater eftersom de inte får det stöd som de har rätt till.

Många barn och ungdomar med funktionshinder berättar att de har svårare än sina kompisar att göra något roligt på fritiden. De vill idrotta, dansa eller rida som alla andra barn, men får sällan samma möjligheter.

– Barnkonventionen är tydlig. Alla har lika värde. Ingen med funktionshinder får diskrimineras, säger Lena Nyberg som vill se en rad förbättringar för barn och unga med funktionshinder.

BO föreslår att:
· Rätten till färdtjänst stärks för barn och ungdomar med funktionshinder i lagen om färdtjänst.
· En översyn av reglerna i lagen om stöd och service (LSS) görs för att lagen bättre ska kunna möta funktionshindrade barns och ungas behov av insatser.
· De personliga assistenterna lämplighetsprövas innan de anställs hos barn eller unga.
· Reglerna för de kommunala bidragen till kultur- och fritidsverksamheter ska innehålla krav om att verksamheterna ska vara tillgängliga för barn och ungdomar med funktionshinder.
· Kommunerna bör öka sina insatser för att utveckla fritids- och idrottsverksamheter riktade till barn och ungdomar med funktionshinder, särskilt viktigt är att se flickornas behov.
· Lagen anpassas för att bättre möta föräldrars och syskons behov av avlastning och miljöombyte.

I ”Många syns inte men finns ändå” lyfter BO även fram barn till ensamstående föräldrar. Dessa familjer behöver både ekonomiskt stöd och praktisk avlastning.

BO föreslår därför att:
· Underhållsstödet höjs till minst 2 000 kronor i månaden.
· Nivån på föräldraförsäkringen ytterligare höjs för föräldrar som står utanför arbetsmarknaden och att taket i föräldraförsäkringen höjs.
· Kortare arbetstid införs med full lön för föräldrar upp till att barnet har fyllt fyra år.
· Arbetsgivare blir skyldiga att ge ensamföräldrar rätt till flexibel arbetstid.
· Inrättande av särskilda föräldrastödsmottagningar över hela landet utreds.
· Kollo- eller sommarlovsverksamhet ska kunna erbjudas alla barn.

Varje år upplever cirka 55 000 barn att deras föräldrar flyttar isär. I många fall leder en separation till en vårdnadstvist där barnen riskerar att bli de stora förlorarna. BO ger i sin årsrapport en rad förslag på hur barnets bästa ska kunna sättas främst.

BO anser att:
· Barnets rätt att komma till tals i frågor om vårdnad, boende och umgänge bör stärkas.
· Ett juridiskt biträde bör förordnas för barn i dessa mål.
· En bestämmelse i föräldrabalken bör införas om att domstolen i mål som dessa ska höra lämplig sakkunnig.
· Domare som handlägger mål som dessa bör ha erforderlig kompetens om barn och deras behov.