Vid vårdnadstvister måste barns berättelser om övergrepp tas på allvar

Barnombudsmannen (BO) anser att domstolarna måste lägga större vikt vid barnets åsikter i vårdnadstvister. Framför allt ska uppgifter om våld, hot och övergrepp beaktas. - Det är oacceptabelt att barns berättelser om övergrepp inte tas på allvar, säger barnombudsman Lena Nyberg.

En juridikstuderande har under sin praktiktid hos BO analyserat de vårdnadstvister i hovrätterna och Högsta domstolen som avgjorts efter vårdnadsreformen 1998 och där det funnits uppgifter om våld, hot eller övergrepp. Studien visar att kravet på bevisning om att våld förekommit ställs högre än vad lagen avser.
- Det kan leda till att ett barn tvingas leva med en förälder som slagit, hotat och utsatt barnet eller den andra föräldern för övergrepp, säger Lena Nyberg.

Justitiedepartementet har i dagarna antagit direktiv för att se över vårdnadsreformen från 1998.
BO välkomnar en översyn av reformen men påpekar att större vikt måste läggas vid frågor som rör barnets skydd i de fall då uppgifter om våld eller övergrepp förekommit.

Enligt studien som BO tagit del av finns det tre områden där tillämpningen av lagen inte alltid görs med barnets bästa för ögonen.

För det första är det svårt för domstolarna att avgöra om barnet har behov av skydd mot den ena föräldern eller inte. Domare saknar ofta den specialkompetens som behövs för att utreda barnets bästa.

Det andra problemet är att en förälder som inte kan bevisa sina påståenden om våld inom familjen riskerar att förlora vårdnaden om sitt barn. Vägrar han eller hon att samarbeta kan föräldern anklagas för umgängessabotage.

Det tredje problemet är att barnets egen berättelse om hot, våld och övergrepp sällan tas i beaktande.

För att garantera att lagstiftningen utgår ifrån barnets bästa föreslår BO följande förändringar:

  • Barn ges rätt till ett särskilt biträde i alla mål om vårdnad, boende och umgänge.
  • Det ska alltid göras en riskbedömning vid vårdnadstvister med en våldsbenägen förälder.
  • Föräldrabalken ändras så att det framgår att barnets rätt till skydd är minst lika viktig som rätten till båda sina föräldrar.
  • Sakkunniga ska alltid ingå i domstolen när denna avgör mål om vårdnad, boende och umgänge.