Skolelevernas växande ohälsa kräver nationell handlingsplan

Nio av tio skolkuratorer, skolpsykologer och skolsköterskor uppger att elevernas psykiska ohälsa har försämrats markant under de senaste tio åren. Det som har ökat mest är depressioner, ätstörningar, övervikt, ångeststörningar, tinnitus, allergier och astma.

Barnombudsmannen, BO, har tillsammans med Vårdförbundet, Sveriges Psykologförbund och Akademikerförbundet SSR gjort en enkätundersökning som visar att läget är allvarligt.
Den visar bland annat att dagens stora elevunderlag gör det svårt att se och fånga upp alla de skiftande behov som finns bland eleverna.
Många av dem som jobbar med skolhälsovård vittnar om att tiden inte räcker till för att möta eleverna i den utsträckning som behövs. Många elever kan ha komplicerade bakgrunder som kan inrymma allt från krigserfarenheter till komplicerade familjebildningar.

- Läget är alarmerande. Vi behöver en nationell folkhälsoplan, säger Lena Nyberg, barnombudsman, Christin Johansson, Akademikerförbundet SSR, Torgny Danielsson, Psykologförbundet, och Eva Fernvall, Vårdförbundet i en gemensam kommentar.

Hälsovården i skolan borde vara likvärdig för alla, oberoende av var eleverna bor, vad deras föräldrar har för utbildning eller inkomst. Tillgången till bra hälsovård i skolan är ingen självklarhet idag. Elevernas hälsa riskerar därmed också att bli en klassfråga.
Elevernas hälsa måste sättas i centrum. En väl organiserad skolhälsovård är tillsammans med elevvård en så viktig nationell angelägenhet att det kräver ett samlat grepp från riksdag och regering.

Skollagskommittén har en nyckelroll i detta arbete. Vi anser att kommittén bör se till att det skrivs in i skollagen hur den framtida Elevhälsan ska vara uppbyggd. Eleverna ska garanteras tillgång till skolsköterskor, skolkuratorernas och skolpsykologer. Rekommendationer bör också tas fram för hur många elever som skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer maximalt får ha ansvar för.