Handikappråden sviker barn och unga med funktionshinder

Rapporten Barnperspektiv i handikappråden presenterades av Barnombudsmannen på måndagen. I den redovisas en riksomfattande enkät till handikappråden i kommuner och landsting.

Handikapprådens uppgift är att bland annat att bevaka de funktionshindrades intressen. Råden är också en påtryckargrupp i handikappolitiska frågor. Rapporten visar att barn och unga med funktionshinder har mycket lite inflytande i rådens arbete.

- Många handikappråd sviker barn och unga med funktionshinder. De varken bevakar eller driver deras frågor. Det är oroande, säger barnombudsman Lena Nyberg.

Endast 25 procent av handikappråden uppger att de har behandlat flera barnfrågor under åren 2002 och 2003. Yngre ledamöter saknas i råden. De flesta ledamöter är mellan 51 och 65 år och är antingen politiker eller representanter för handikapprörelsen. Endast nio procent av ledamöterna i kommunernas handikappråd och elva procent i landstingens handikappråd är under 40 år.

- Med yngre ledamöter skulle troligen barnperspektivet öka. De yngre har kanske själva barn och ungdomar hemma och kan troligen lättare sätta sig in i de problem som unga möter i dag, säger Lena Nyberg. I de instruktioner som styr rådens arbete omnämns alltför sällan barn och unga. 67 procent av de kommunala handikappråden uppger att barn och unga inte nämns i deras instruktioner.

- Bara drygt 10 procent av råden har en instruktion där barn och unga nämns, säger Lena Nyberg. Enbart sex procent av kommunernas handikappråd har haft direktkontakt med ungdomar för att höra vad de tycker i en aktuell fråga. Barnombudsmannen vill öka medvetenheten om rättigheterna för barn och unga med funktionshinder.

- Kommuner och landsting måste ge dessa barn och unga ett mer direkt inflytande över de verksamheter som de är berörda och beroende av, säger Lena Nyberg.



Information om hur enskild kommun och enskilt landsting/region har svarat ges av ulla.tillgren@barnombudsmannen.se