Handlingsplanerna mot kränkande behandling i skolan bör stärkas

Skolverkets förslag till allmänna råd för att motverka alla former av kränkande behandling är bra, men inte tillräckligt kraftfullt. Rektorns ansvar för handlingsplanen behöver stärkas.

- Det är positivt med allmänna råd mot kränkande behandling. Men det måste klart framgå vilka handlingar som ska betraktas som brottsliga, säger barnombudsman Lena Nyberg.

I skolornas handlingsplaner mot kränkande behandling måste det tydligt framgå att våld, sexuellt ofredande och förtal är brott som i allvarliga fall bör polisanmälas.
Planerna måste föreslås bli tydligare. De bör också innehålla information om när anmälningar om kränkande behandling ska göras till socialtjänst, polis eller Arbetsmiljöverket.
Handlingsplanerna bör även innehålla information till elever och föräldrar om vart de kan vända sig om skolan inte ingriper mot till exempel mobbning.

Barnombudsmannen välkomnar att Skolverket i sina förslag till allmänna råd fäst stor vikt vid arbetsmiljölagen.

- Vi har länge krävt att lagen ska omfatta både förskola och fritidshem. Det gör den inte idag. Fritidshemmen hör till de verksamheter som tydligast har försämrats på senare år. Det har drabbat eleverna som ofta tvingas vistas i bullriga miljöer efter skoltid, säger Lena Nyberg.

- När den nya skollagen träder i kraft bör även de allmänna råden mot kränkande behandling ändras så att de också gäller förskolan och fritidshemmen, säger Lena Nyberg.

Barnombudsmannen saknar även en redogörelse för de krav som FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ställer mot mobbning. Rätten till utbildning har en central roll i konventionen.

Arbetet mot kränkande behandling är långsiktigt och måste ständigt utvecklas. Det är därför viktigt att Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och kommunerna följer upp och ser till att reglerna efterlevs.