Avvisa inte barn i apatiskt tillstånd

Varje asylsökande barn har rätt till en individuell prövning av sina asylskäl och sina humanitära skäl för uppehållstillstånd.

Barn med uppgivenhetssymtom - så kallade apatiska barn - är i första hand barn och ska behandlas som barn med alla de rättigheter detta innebär. En viktig rättighet för barn i denna situation är rätten till högsta uppnåeliga hälsa som slås fast i artikel 24 i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen.

- Så länge ett sjukt barn befinner sig i Sverige ska det inte spela någon roll om han eller hon är asylsökande eller inte. Barn i apatiskt tillstånd är inte i första hand en migrationsfråga utan en medicinsk fråga. Alla barn i Sverige har rätt till vård på lika villkor. Ett sjukt barn måste få bästa vård och behandling. Det är därför inte acceptabelt att avvisa ett svårt sjukt barn i behov av vård, säger barnombudsman Lena Nyberg.

Regeringens samordnare presenterade på onsdagen delrapporten Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom - kunskapsöversikt och kartläggning. De barn som befinner sig i ett apatiskt tillstånd mår ofta så dåligt att de förlorar sin förmåga att äta, dricka, tala och röra sig. De förlorar viljan att överhuvudtaget leva. Barnombudsmannen anser att detta är ytterst allvarligt och på alla sätt måste motverkas.

- Debatten om dessa barn måste rensas från spekulation och grundas på fakta. Därför är det positivt att det tydligt framgick av presentationen av rapporten att barnen inte simulerar sitt tillstånd, säger Lena Nyberg. Därför finns det ingen anledning att tro att det skulle leda till en epidemi av barn i apatiskt tillstånd om dessa barn fick stanna.

Många oklarheter verkar fortfarande kvarstå kring orsakerna till barnens apatiska tillstånd. Fakta pekar på att tillståndet inte är viljemässigt framkallat. Barnens puls är ofta dessutom snabb och deras ämnesomsättning hög. Detta tyder på stressreaktioner hos barnen.

Det är viktigt att snarast försöka definiera vad som menas med uppgivenhetssymtom. I delrapporten ingår till exempel barn vars symtom är att de vägrar gå i skolan och att de har ett obefintligt socialt liv, men även barn som är helt sängliggande och som måste få sin näring genom sond.

Barnombudsmannen föreslår att Socialstyrelsen snarast får i uppdrag att försöka fastställa en definition av detta allvarliga fysiska och psykiska tillstånd.

Det är positivt att delrapporten betonar behovet av att utveckla det barnpsykiatriska, medicinska och sociala omhändertagandet av dessa barn. Det är viktigt att tidigt identifiera vilka barn som riskerar att hamna i ett apatiskt tillstånd för att effektiva förebyggande insatser ska kunna sättas in. De medicinska problemen måste klarläggas och barnen måste få bästa möjliga behandling.

- Det måste därför utredas ytterligare om barn i detta tillstånd har genomlidit svåra traumatiska upplevelser innan de insjuknade och hur traumat påverkar insjuknandet. Det vore viktigt att jämföra dessa barns symtom med symtomen hos vissa andra grupper av människor som utsatts för mycket svåra traumatiska upplevelser, anser Lena Nyberg.

För att bättre ta tillvara internationella erfarenheter är det viktigt att utförligare utreda och jämföra symtomen hos barn i Sverige med liknande symtom hos individer i andra länder.