Barn och ungdomar nöjda med sina liv men oroliga för våld

Barn och ungdomar i Sverige är mycket nöjda med sina liv. De är nöjda med kroppen och hälsan, familjen, kompisarna, fritiden och området där de bor. De har också en stark tro på framtiden. Det visar rapporten Hur kul är det, på en skala? som presenterades på onsdagen. Rapporten bygger på en undersökning bland 1 900 elever i årskurs 2 till 9.

Familjerelationerna är centrala för barnens och ungdomarnas livskvalitet. De betyder mer för välbefinnandet än familjens ekonomi eller boendet.
Barn och ungdomar är i allmänhet nöjda med skolan. De är nöjda med vad de lär sig, hur de läser och skriver och med ämnet idrott. Flickor med svensk bakgrund är mer nöjda än pojkar med svensk bakgrund, visar rapporten. Flickor och pojkar med utländsk bakgrund är däremot lika nöjda med skolan. Elever som bor i områden där mer än en tredjedel av invånarna har utländsk bakgrund är nöjdare med skolan än elever i andra områden.

Barn och ungdomar är mindre nöjda med skolans fysiska och sociala miljö. Pojkar som går i årskurs 8 och 9 är minst nöjda av alla med skolmiljön. Möjlighet till inflytande i skolan får lägre omdöme än många andra områden. I årskurs 3 och 4 är barnen nöjdast med inflytandet, medan de som går i årskurs 8 och 9 är minst nöjda.

- Det här visar hur viktig debatten om skolans arbetsmiljö är. Den måste fokusera på tidiga insatser så att alla elever kan erbjudas en trygg och säker skolgång. Diskussionen om hur lärare ska agera i akuta situationer tyder på att vi vuxna har givit upp möjligheten att redan från början erbjuda en bra arbetsmiljö. Vi får aldrig ge upp, säger barnombudsman Lena Nyberg.

Ungdomarna i årskurs 8 och 9 är mindre nöjda än genomsnittet med sitt inflytande i samhället. Barn i årskurs 4 är mest nöjda av alla och de som har utländsk bakgrund är mer nöjda än barn med svensk bakgrund. Pojkar med utländsk bakgrund är mest nöjda av alla.

Det som oroar barn och ungdomar är yttre hot som krig och naturkatastrofer och våld och olyckor i vardagen. Alla tycks vara mer eller mindre oroliga för våld och olyckor. Äldre barn är mindre oroliga än yngre och pojkar är mindre oroliga än flickor. Barn med utländsk bakgrund och barn i klasser och kommuner där mer än vart tredje barn har utländsk bakgrund är mest oroliga. Barn med arbetslösa föräldrar är oroligare för våld och olyckor än andra. Men denna oro har en begränsad inverkan på den totala nöjdheten med livet.

Barnombudsmannen har sedan 2002 bedrivit ett Sida-finansierat projekt med namnet The Right to Be Heard i Sverige samt i Bosnien och Hercegovina, Peru, Sri Lanka, Tanzania och Vietnam. Syftet har varit att testa hur barns och ungdomars åsikter kan förmedlas till beslutsfattare på ett representativt och överskådligt sätt. I projektet har en statistisk metod testats som bygger på Nöjd Kund Index. Vi har frågat barn och ungdomar om de är nöjda med sina liv och därmed utvecklat ett Nöjt Barn Index. Det är en metod som har utvecklats för att vuxna ska bli bättre på att lyssna på barn och ungdomar. Genom att verkligen lyssna på dem kan beslutsfattare på alla nivåer få ny kunskap och möjlighet att hitta lösningar som gör att besluten blir bättre ur ett barnperspektiv.

I anslutning till rapporten presenteras också resultat från länder som ingått i Sida-projektet. De visar att barn är ganska nöjda med sina liv oavsett var de bor. Det som oroar dem är våld och krig. Barn från krigshärjade länder är mer oroliga för krig än andra barn.

Gemensamt för alla länder är att barnen är minst nöjda med inflytande och delaktighet. De har inte så mycket att säga till om i sina liv, varken hemma, i skolan eller i samhället i övrigt.