Barnets behov i centrum i nytt lagförslag

Det är enbart barnets bästa som i framtiden ska ligga till grund för domar och beslut som rör vårdnad, boende och umgänge, enligt ett förslag från 2002 års vårdnadskommitté.

Dagens lagstiftning har ett för starkt föräldraperspektiv. Inte minst gäller det barn som lever i familjer där våld förekommer. I de mycket komplicerade tvister där barnet riskerar att skadas och där tvisterna går vidare till domstol döms det ibland till gemensam vårdnad.

- Människor som slår och kränker sina barn eller någon annan i familjen ska inte ha vårdnaden om ett barn, säger barnombudsman Lena Nyberg.

Vårdnadsreformen från 1998 verkar ha inneburit att det ofta döms till gemensam vårdnad i mål även när det förekommer uppgifter om våld inom familjen. Gemensam vårdnad tycks ha blivit en för stark huvudregel och bedömningar om barnet kommer att fara illa görs inte alltid.

Kommittén betonar i linje med Barnombudsmannens förslag att det är viktigt att noggrant utreda vad som ligger bakom uppgifter om våld. Barn ska skyddas mot alla slags övergrepp. En förälder som för fram ogrundade uppgifter om våld och kränkningar kan vara olämplig som vårdnadshavare. Förälderns rädsla för att ett barn ska fara illa kan också vara verklig men ogrundad. För att kunna göra utredningar om detta krävs kunskap om barns rättigheter och behov.

- Det är glädjande att kommittén ser behovet av att handläggare inom socialtjänsten och domare får utbildning om barns behov. Vårdnadsmål är komplicerade och det behövs ett mer specialiserat arbetssätt, anser Lena Nyberg.

I förslaget uppmärksammas att barn i utsatta livssituationer ofta är osynliga. Barns rätt till trygghet är grundläggande i vårdnadskommitténs resonemang.

I alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge är barnet huvudpersonen. Vårdnadskommittén föreslår att det ska vara barnets inställning och inte barnets vilja som domstolen ska ta hänsyn till i mål som rör vårdnad, boende och umgänge. Den nuvarande begreppet "vilja" i lagstiftningen leder fel eftersom det ger intryck av att barnet måste ha en bestämd uppfattning om var de till exempel vill bo.

- Barnet ska till exempel inte tvingas att bestämma vem som hon eller han ska bo hos. Ordet vilja i den nuvarande  lagstiftningen ger intryck av att det är det som barnet måste göra. Men det är istället barnets syn på sin tillvaro som är viktigast att lyfta fram. FN:s konvention om barnets rättigheter är tydlig på den punkten, säger Lena Nyberg.

Vårdnadskommittén belyser hur kränkande det kan vara för barn att inte bli lyssnade till innan vuxna fattar beslut om deras framtid.

- Det är ett framsteg. Man kan inte avgöra vad som är bäst för ett barn utan att ha pratat med henne eller honom, betonar Lena Nyberg.

Barnombudsmannen har i många år lyft fram behovet av en lagstiftning med barnperspektiv. I de flesta fall är det bäst för barnet om föräldrarna har gemensam vårdnad. Men barnets behov ska styra. Det är därför positivt att kommittén uppmärksammar att gemensam vårdnad är oförenlig med barnets bästa när föräldrarna har verkliga samarbetssvårigheter. Domstolen ska enligt förslaget få besluta om gemensam vårdnad endast om det kan antas att föräldrarna kan samarbeta i frågor som rör barnet.

- Varje enskilt barn befinner sig i en unik situation och alla mål måste bedömas utifrån det. Risken är annars att man  regelmässigt dömer till gemensam vårdnad, säger Lena Nyberg.

Alla barn ska ha möjlighet att träffa båda sina föräldrar under sin uppväxt. En förälder som är eller har varit våldsam måste genom behandling kunna ändra sitt beteende och på sikt finnas med i barnets liv. Tidsbegränsade domar i mål om vårdnad, boende och umgänge är Barnombudsmannens förslag till lösning i de fallen. Vårdnadskommittén går på samma linje och föreslår interimistiska prövoperioder. Det skulle innebära att barn och föräldrar får möjlighet att testa en lösning under en bestämd tid.

Föräldrar som har gemensam vårdnad ska tillsammans fatta beslut om frågor som är avgörande för barnets uppväxt. En förälder kan därmed exempelvis motsätta sig att barn får psykiatrisk hjälp för att bearbeta traumatiska upplevelser.

- Barnets rätt till hälso- och sjukvård ska enligt barnkonventionen utgå ifrån barnets behov och inte ifrån föräldrarnas vilja. Det är synd att kommittén inte verkar ha hittat en lösning på hur barnets rätt ska tillgodoses på den punkten, avslutar Lena Nyberg.