Låt barn och unga påverka kulturlivet mer!

Hur mycket kultur möter barn och ungdomar genom skolan och på fritiden? I rapporten Konst, hur man lever, å lite annat presenteras hur 1 100 elever ur Barnombudsmannens kontaktklasser ser på kultur. De är inte särskilt nöjda med de kulturupplevelser de får genom skolan. De allra flesta läser böcker i skolan, men bara knappt hälften tycker att det är roligt. Endast var tredje elev är nöjd med biblioteksbesöken.

Inför Ungkulturåret 2007 blir det särskilt viktigt att också tänka utifrån vad barn och unga tycker och tänker. Genom att lyssna till barns egna idéer kan vuxna lära sig mycket. Innan beslut fattas inom kulturområdet borde konsekvenserna för barn och unga utredas bättre.

- Få barn och ungdomar upplever att de kan vara med och ha inflytande över de kulturella och konstnärliga aktiviteter som finns där de bor. Både skolan, kommunala beslutsfattare och kulturlivet borde arbeta mer med att lyssna och låta barn och unga komma till tals, säger barnombudsman Lena Nyberg.

- Mycket som görs är bra. Men man kan fråga sig varför så många ändå inte tycker att det är roligt att läsa böcker eller gå på bibliotek? Det gäller ju att väcka lusten till kultur. Kulturvanor skapas i barndomen. Skolan har en viktig uppgift att fylla särskilt för all de barn som inte får med sig intresset för musik, läsning, dans eller konst hemifrån.

Museer, teatrar, bibliotek och konserthallar kan bli ännu bättre på ett verkligt barnperspektiv. Barn- och ungdomsråd kan vara en idé för att stärka barns och ungas inflytande över verksamheterna.

Hur ser inflytandet för barn och unga i kommunerna ut inom kultur- och fritidsfrågorna? Barnombudsmannens enkät till kommunerna 2005 visade att i knappt hälften av kommunerna inhämtades synpunkter från barn och unga ibland, i 34 procent gjordes det ofta. Enbart tre procent svarade att de alltid gjorde det. Bara en av fem kommuner svarar att de ofta dokumenterar barns och ungas synpunkter.

De yngsta barnen i åldern 3-5 år får generellt sett inte komma till tals i så många kommuner. Det vanligaste är att kommunerna tillfrågar barn i åldern 13-15. På frågan om konsekvenserna för barn och unga analyserades när det görs prioriteringar i budgeten svarade enbart var tredje kommun att de analyserar konsekvenserna för barn och unga.

Barnombudsmannen och Statens kulturråd ger nu ut skriften Barns och ungas rätt till kultur som är tänkt att inspirera kommuner, landsting och regioner att arbeta mer strategiskt med barnkonventionen så att kulturen blir möjlig att uppleva för alla barn och unga. Skriften är tänkt att bland annat fungera som inspiration till alla som ska arbeta med Ungkulturåret 2007.

- Jag hoppas att kulturen kan få en ekonomisk förstärkning på liknande sätt som idrotten har fått under flera år, säger Lena Nyberg.