Ny rapport: Vill man gå på toa ligger man illa till

Barn och ungdomar i Sverige får uppleva en arbetsmiljö i skolan som vuxna aldrig skulle acceptera. Bristerna i skolan måste tas på större allvar och arbetsmiljölagen måste hanteras på samma sätt när det gäller barn som när det gäller vuxna.

Barn och unga tar ofta själva upp sin skolmiljö som ett av de vardagsproblem som påverkar deras studieresultat, trivsel och hur de mår. I rapporten Vill man gå på toa ligger man illa till svarar 800 elever i Barnombudsmannens kontaktklasser på hur de har det i skolan.

- Det stora bekymret är att barn och ungas vardagsproblem inte betraktas som lika allvarliga problem som vuxnas. De förväntas stå ut med saker som vi vuxna inte gör. Bästa sättet att skapa en bra arbetsmiljö är att låta barn och unga själva får vara med att påverka i skolan, men det är viktigt att vi vuxna tar sitt ansvar och fattar kloka beslut, säger barnombudsman Lena Nyberg.

Inflytandefrågorna är grundläggande när det gäller barns mänskliga rättigheter och själva genomförandet av FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Både arbetsmiljölagen och skollagen ger också eleverna rätt till inflytande i skolan.

Men vår undersökning visar att få elever har varit med och haft inflyt ande över till exempel schemaläggning, raster och över skolmåltiderna. Smutsiga toaletter utan lås leder till att eleverna undviker att gå på toaletten under skoldagen. Stökiga lunchrum gör att man hoppar över lunchen. Mögliga duschar gör att inte alla duschar efter idrottslektioner.

Endast nio procent av eleverna uppger att de alltid får arbetsro i klassrummet, 44 procent får ofta arbetsro och 37 procent får det ibland. En av tio uppger att de sällan eller aldrig får arbetsro i skolan. Ju äldre eleverna blir desto lägre blir också arbetsron i skolan. En tredjedel av eleverna har sällan eller aldrig möjlighet att gå undan till en plats där det är lugn och ro.
Var femte elev uppger att de alltid har möjlighet att gå undan och vila om de vill ha lugn och ro på rasten och 21 procent kan göra det ofta, medan 34 procent sällan eller aldrig kan det. De äldsta eleverna har sämre möjligheter än de yngre.

Barnets rätt till vila, lek och fritid framgår av artikel 31 i barnkonventionen. Alla barn har rätt till en skolgård som är anpassad till deras behov av vila, lek och fritid. Skolgården är särskilt viktig för de yngsta eleverna. Drygt fyra av tio elever tycker att skolgården är mycket eller ganska bra, 26 procent att den är mycket eller ganska dålig och var fjärde elev har inte direkt någon uppfattning om den.

Fyra av fem elever får alltid eller ofta vara ifred på toaletten i skolan, 10 procent ibland och 10 procent sällan eller aldrig. En av tio håller sig alltid hela dagen i skolan för att de inte tycker om att gå på toaletten under skoltid. 
Nästan en fjärdedel av flickorna håller sig ibland en hel dag. Motsvarande andel bland pojkarna är 16 procent. Bland dem som är äldre än 15 år avstår en femtedel ifrån att gå på toaletten.

- Det är oacceptabelt att elever känner att de inte kan gå på toaletten utan håller sig en hel dag. Det borde inte få förekomma på en arbetsplats, säger barnombudsman Lena Nyberg.

En av tio elever hinner sällan eller aldrig äta i lugn och ro i skolan. Ju äldre man blir desto mer stressas det kring lunchrasten.

Det är långt kvar innan elevinflytandet har slagit igenom i skolan. De större frågorna som scheman, raster, läxor och prov verkar eleverna ha liten möjlighet att påverka. Enbart 15 procent upplever att de får vara med och bestämma om hur många läxor de ska ha per vecka. 29 procent att de får vara med och bestämma om regler i skolan och 26 procent om friluftsdagar eller utflykter. 30 procent får vara med och bestämma om hur det ska se ut i klassrummet.

- Barn och ungdomar har ofta bra lösningar på problem som vi vuxna betraktar som svåra att lösa. Därför är det viktigt att elever och de vuxna samarbetar för att göra både den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön bättre, säger barnombudsman Lena Nyberg.

Några förslag ur rapporten:
* Arbetsmiljölagen måste anpassas efter barns och ungas skolmiljö och omfatta även förskola och fritidshem

* Tillsynen av elevernas fysiska och psykosociala skolmiljö ska prioriteras

* Regleringen kring lokaler, utemiljö och utrustning måste innehålla krav på tillgänglighet för alla elever

* Den nya skollagen bör slå fast att varje barn har rätt till en professionell elevhälsovård med skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer.