Barn och unga berättar om brott i ny rapport

De flesta barn och ungdomar kommer i kontakt med någon form av brottslighet under uppväxten. Det visar Barnombudsmannens rapport "Vem kan man lita på?" Barn och unga berättar om brott.

Många barn och unga har utsatts för brottsliga handlingar. Allra vanligast är att de har blivit bestulna. Ju äldre de är, desto fler har erfarenhet av brott. Pojkar utsätts för mer våld, såsom slag och sparkar, än flickor. Flickor har blivit bestulna i något högre grad än pojkar. Med stigande ålder blir det vanligare att ungdomar vistas i miljöer där stölder, klotter eller misshandel förekommer.

- När det finns allt färre vuxna bland barnen ökar också brottsligheten kring dem, säger barnombudsman Lena Nyberg. Vuxnas närvaro måste öka. Det är en önskan från barn och unga själva och skulle skapa en tryggare situation för alla.

Vem kan man lita på? bygger på enkätsvar från drygt 1 000 elever i Barnombudsmannens kontaktklasser från mellanstadiets årskurs fyra till årskurs tre i gymnasiet. Ungefär lika många flickor som pojkar har besvarat enkäten, majoriteten gick på högstadiet och i gymnasiet.

De som har svarat på enkäten anser att brottsligheten som förekommer i deras vardag kan stoppas med vuxnas hjälp och stöd.

- Föräldrarna är de viktigaste personerna av alla för våra barn och unga, säger Lena Nyberg.

Nära 70 procent känner någon under 18 år som har utsatts för brott som hot, våld, mobbning, stöld eller skadegörelse. De som känner många som har utsatts för brott känner ofta många som har begått brott. Den som rör sig i miljöer där brott förekommer riskerar i högre utsträckning än andra att komma i kontakt med brott. Varannan elev känner någon under 18 år som tagit något i en affär, slagit någon eller klottrat. Cirka 40 procent känner någon som hotat någon eller burit kniv.

Att klottra visar sig generellt sett vara mest accepterat. Nästan var femte elev tycker att det är okej att en kompis klottrar. Något fler pojkar än flickor tycker att det är acceptabelt. Toleransen mot klotter är också större i högstadiet och gymnasiet än bland yngre elever. Attityden till klotter är ungefär densamma i storstadskommuner som på mindre orter.

På frågan "Skulle någon av dina kompisar tycka att det är okej om du gör detta?" svarar två av fem att de tror att kompisarna skulle tycka att det är okej om de klottrar, stjäl, bär kniv eller slår någon. Cirka 60 procent av eleverna har blivit bestulna, fått någonting förstört, blivit hotade, slagna, sparkade eller jagade. Betydligt fler pojkar än flickor har blivit slagna eller sparkade.

- Det finns en oroande ökad tolerans kring brott. Det talar för att ungdomar behöver mer kunskap om konsekvenser av sitt handlande och om vad som är brott och inte brott, säger Lena Nyberg.

Nästan alla känner sig trygga hemma, tre av fyra känner sig trygga i skolan och nästan lika många gör det på väg till och från skolan, på rasterna och där de bor. Men det innebär att en av fem elever i undersökningen inte upplever trygghet i skolan. Nära en av tre elever känner sig inte trygga på rasterna.

- Vuxna bär ansvaret för att skapa en trygg vardag. Det innebär att vi måste se till att motverka brott bland våra barn och unga, säger Lena Nyberg.

Var femte som svarat i enkäten säger att vuxna brukar reagera när de ser ett brott begås, medan drygt 60 procent svarar att en del,  men inte alla, vuxna skulle reagera.

De ungdomar som har anmält ett brott är ofta missnöjda med hur polisen bemött och hanterat deras ärende. De tycker att polisen är dålig på att återkoppla vad som hänt med ärendet och har inte fått någon förklaring till varför det lagts ned.

Barn och unga har egna lösningar på hur brottsligheten kan stoppas:

  • Vuxna måste bry sig mer
  • Mer kunskap om vilka konsekvenser brottsliga handlingar kan få
  • Bättre och fler fritidsaktiviteter
  • Stoppa langningen av alkohol och droger

För intervjuer med Lena Nyberg kontakta pressansvarig Ulla Tillgren på 070-212 29 53.