Mycket kvar att göra för barns rättigheter i Sverige

Barnombudsmannen välkomnar att regeringen har överlämnat sin fjärde rapport till FN:s barnrättskommitté om hur arbetet går med att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Regeringen redovisar vad som har gjorts för att stärka barns och ungas rättigheter i Sverige, men vad insatserna har betytt eller kommer att betyda för barn och ungdomar i praktiken redovisas inte.

– Barn och unga har det generellt sett bra i Sverige, men mycket återstår innan rättigheterna i barnkonventionen blir verklighet för alla barn. Barn i missbruksfamiljer eller med föräldrar som är psykiskt sjuka har inte uppmärksammats tillräckligt, säger barnombudsman Lena Nyberg. Barn med funktionshinder får fortfarande inte sina rättigheter fullt ut tillgodosedda.

Barnrättskommittén har kritiserat Sverige för att vara ett land med stora skillnader för barn. Regeringen redovisar inte vad som har gjorts för att utjämna dessa.

– Segregationen är utbredd, kunskapen om barnkonventionen ser mycket olika ut bland elever i skolan och kvaliteten i verksamheter för barn och ungdomar skiljer sig mycket åt mellan olika delar av landet, fortsätter Lena Nyberg.

Det är positivt att regeringen ser den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar som ett allvarligt problem. Extra resurser har anslagits för att stärka kvaliteten och tillgängligheten i verksamheter som riktar sig till barn och unga med psykisk ohälsa, men satsningar på förebyggande och tidiga insatser nämns inte.

– Vi hade sett fram emot en redogörelse för hur en fungerande skolhälsovård ska utformas. Det är i det förebyggande arbetet som de stora vinsterna för en bättre hälsa kan göras. En tydlig lagstiftning med nationella minimikriterier behövs för att ge barn rätt till en bra hälsovård oavsett var de bor, säger Lena Nyberg.

Alla elever ska vara försäkrade om att de har tillgång till skolläkare, skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog, anser Barnombudsmannen. Självklart ska barn även försäkras tillgång till specialpedagoger.

Vid FN:s barnrättskommittés senaste granskning av Sverige 2005 kritiserades att gömda barn inte hade rätt till skolgång. Kommittén påtalade också brister i asylprocessen när det gällde barn.

De barn som av olika anledningar lever gömda i Sverige är mycket utsatta och behöver stöd för att göra sin vardag dräglig. Dessa barn och ungdomar har idag inte rätt till utbildning, förskola eller skolbarnsomsorg på samma sätt som andra barn. Sedan Sverige fick denna kritik har ett förslag till reglerad rätt till utbildning för gömda barn presenterats.

– Förslaget innebär att barnen får rätt till utbildning men kommer att ha svårt att utkräva den rätten eftersom polisen även i fortsättningen kommer kunna hämta barn som ska avvisas i skolan, säger Lena Nyberg.
 
– Få eller inga föräldrar kommer att låta sitt barn delta i undervisning om polisen har rätt att gå in i skolan och ta med sig barnet. Det här går inte i linje med FN-kommitténs synpunkter.

Barnkonventionen är fortfarande relativt okänd bland barn och unga, vilket Sverige har fått kritik för. När Barnombudsmannen tillfrågade drygt 1 000 elever mellan årskurs 4 i grundskolan och år 3 i gymnasiet om de hört talas om barnkonventionen, svarade enbart 28 procent ja på frågan.

– Särskilt barn i utsatta livssituationer känner inte till att de har rätt till inflytande över sina liv, säger Lena Nyberg. Mer resurser behövs för att göra konventionen känd bland alla barn.

I maj 2006 fattade riksdagen beslut om att barn bör få rätt till ett särskilt biträde i mål som rör vårdnad, boende och umgänge. Regeringen har ännu inte tagit ställning till om det ska bli verklighet.

– Vi har länge ansett att det finns mycket goda skäl att ge barn ett särskilt biträde som bevakar barnets rättigheter, säger Lena Nyberg.

Fakta:
Alla stater som ratificerat barnkonventionen ska vart femte år rapportera till FN:s barnrättskommitté i Genève. Rapporterna ska innehålla fakta om vad länderna gör för att leva upp till barnkonventionens krav. När rapporten är lämnad sammanträder kommittén. Därefter ställer den frågor till regeringen, barnombudsmannen och till en rad frivilligorganisationer. Kommittén lämnar sedan sina sammanfattande slutsatser om landets arbete med konventionen och kommer med positiv och negativ kritik samt rekommendationer på olika områden.

För intervjuer med barnombudsmannen kontakta Ulla Tillgren på 070-212 29 53.