Svårt att nå målen för barnkonventionsarbetet inom länsstyrelserna

Länsstyrelsernas arbete med FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är inte så omfattande som det borde vara. Arbetet med barnkonventionen går framåt men i för långsam takt. Om arbetet inte snabbas på blir det svårt att nå de mål som regering och riksdag har satt upp i den nationella strategin för att förverkliga barnkonventionen. Utan ledningens uttalade vilja och regeringens styrning genom regleringsbrev går utvecklingen mycket långsamt, enligt Barnombudsmannens rapport "Vilja och uthållighet - Barnkonventionen i länsstyrelserna 2007".

Barnkonventionens anda och intentioner ska återspeglas i allt beslutsfattande och alla verksamheter som rör barn och barnkonsekvensanalyser ska göras vid alla statliga beslut som rör barn. Alla statligt anställda, vars arbete har konsekvenser för barn och unga, ska erbjudas fortbildning för att kunna säkra sin barnkompetens och sina kunskaper om barnkonventionen.

Länsstyrelserna har en unik ställning i vårt samhälle. De är en viktig länk mellan människor och kommuner och mellan regering, riksdag och centrala myndigheter. De ska bland annat se till att de nationella mål som satts upp av regering och riksdag fullföljs och blir verklighet.

Men få länsstyrelser arbetar tydligt och målmedvetet med att analysera vilka konsekvenser beslut i deras verksamhet får för barn och unga. Länsstyrelsernas sociala tillsyn är den verksamhet som tydligast har ett barnperspektiv. Den sociala tillsynen har också sedan 2003 haft återrapporteringskrav kring barnkonventionen i regleringsbreven från regeringen.

– Landshövdingens intresse för frågorna och styrningen genom regeringens regleringsbrev är oerhört avgörande för hur länsstyrelserna prioriterar frågor som rör barn och unga. Ledningens vilja och regleringsbrev är viktigast av allt. Utvecklingen går framåt, men alldeles för sakta, säger barnombudsman Lena Nyberg. Flera länsstyrelser har påbörjat ett bra arbete, medan andra inte har gjort någonting trots att den nationella strategin om barnkonventionen innebär att de ska arbeta med frågorna.

Av landets 21 länsstyrelser arbetar tio aktivt med att utveckla konsekvensanalyser av beslut som rör barn och med olika former för barn- och ungdomsinflytande. De har alla tydliga skrivningar i sina styrdokument att de ska arbeta med barnperspektivet, och de har satsat på utbildning av personalen och regelbundna verksamhetsuppföljningar.

Fem länsstyrelser har varken fattat beslut om eller har skrivningar om hur de ska arbeta med barnkonventionen.

– Det finns länsstyrelser som kommit riktigt långt, men det ser alldeles för olika ut. De lyssnar till exempel inte regelmässigt till barn och unga som själva varit föremål för institutionsvård eller socialtjänst. Ledningens vilja och uthållighet är helt avgörande för ett framgångsrikt arbete med att genomföra barnkonventionen i verkligheten, säger Lena Nyberg.

För intervjuer med barnombudsmannen kontakta pressansvariga Ulla Tillgren 070-212 29 53