Vuxna måste bli bättre på att ta barn på allvar

Barn i åldrarna 11 och 14 år känner till många av sina rättigheter. Däremot har bara vart femte barn hört talas om FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. Det visar en statistisk undersökning bland 750 barn som presenteras i Kom närmare Om att överbrygga avståndet mellan barn och vuxna Barnombudsmannens årsrapport 2009.

Nästan alla barn i undersökningen tycker att de har rätt att få hjälp när de är sjuka och rätt att känna sig trygga. De anser också att det är viktigt att få vila och koppla av, rita, måla, sjunga, leka och lära sig viktiga saker i skolan. 94 procent svarar att barn har rätt att slippa bli slagna och att de har rätt till en ren miljö. Nästan lika många anser att barn har rätt att träffa både mamma och pappa och att de har rätt att veta vilka som är ens föräldrar. Det är viktigt att bli behandlad lika som alla andra barn och slippa att någon sprider lögner om en. De flesta barn anser också att alla har rätt att tro på vilken gud man vill, eller att inte tro på någon gud alls.Tre av fyra barn tycker också att de alltid ska få säga vad de tycker om sådant som handlar om dem själva.

Barn och unga är nöjda med hur de har det hemma och i skolan, men de upplever inte i samma höga grad att vuxna respekterar eller tar dem på allvar när de har något viktigt att säga på andra håll i samhället. Bemötandet från vuxna på bussen, i mataffären, på fritidsgården, på biblioteket, på apoteket och vårdcentralen får sämre betyg av barnen. 

- Vi måste alla bättre svara upp mot barnkonventionens krav och skapa ett större förtroende mellan barn och vuxna, säger barnombudsman Fredrik Malmberg. Vi behöver mer ärligt än i dag lyssna på hur de har det i sin vardag.

- Vuxna måste våga höra vad barn och unga har att säga. Genom att samtala med den yngre generationen kan beslutsfattare på alla nivåer få ovärderliga kunskaper som innebär att de beslut som de ska fatta om barn och ungas vardag blir bättre och mer genomtänkta.

De flesta kommuner, landsting och regioner har fattat övergripande beslut om att arbeta utifrån barnkonventionen. Det finns många lovande exempel, men utvecklingen går för långsamt. Ett sätt att öka takten i arbetet med att förverkliga barnkonventionen i praktiken är att använda revisionen.

Barnombudsmannen har därför tagit fram skriften Rustad för revision riktad till revisorer och genomfört utbildningsinsatser i ett antal kommuner ihop med revisionsföretaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers och kommunrevisorer. Satsningen har lett till revisionsgranskningar av hur barnkonventionen har genomförts har gjorts ibland annat Boden, Borås, Botkyrka, Essunga, Falköping, Forshaga, Karlstad, Linköping, Nyköping, Nässjö, Sala, Uppsala, Vänersborg, Älvkarleby och Östersund.

En analys av revisionsrapporterna från kommunerna visar att de som har fattat beslut om barnkonventionen ofta inte har gjort en nulägesanalys som utgångspunkt för arbetet med konventionen; att de mål som finns ofta inte är tidsatta, mätbara eller kopplade till ansvarsfrågan; att samlad uppföljning saknas och gör det svårt att bedöma effekterna av olika aktiviteter och att generella mål ofta inte bryts ned på nämndnivå.

- Barnkonventionen får inte bli ett sidospår utan bör bli en självklar del av kommunernas ordinarie revision. Den får inte bli något som man bara bockar av genom ett politiskt beslut. Beslut måste omsättas i praktiken så att det betyder något för barn i deras vardag. Därför är det viktigt att följa upp arbetet med barnkonventionen systematiskt genom revisionen, säger Fredrik Malmberg. Vi kommer att fördjupa dialogen med kommunerna så att målen för barnkonventionsarbetet blir vassare och följs upp bättre.

Den 27 maj ska regeringen möta FN:s barnrättskommitté i Genève för att svara på frågor om hur Sverige lever upp till barnkonventionen. Kommittén har tidigare uppmanat regeringen att säkerställa att alla barn i Sverige har kunskap om konventionen och dess innebörd. Mycket mer behöver göras om detta mål ska nås. Barnombudsmannen föreslår därför regeringen att det tydligt ska framgå i skollag, läroplan och kursplan att skolan är ansvarig för att informera varje barn om sina rättigheter.

- Barnkonventionen ger barn skydd mot övergrepp och vi vet att barn med kunskap om sina rättigheter slår larm snabbare än andra barn när vuxna kränker dem, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

I Kom närmare tas även följande områden upp: barn i samhällets vård; barn som söker skydd i Sverige; skuldsatta barn; barns fysiska och psykiska hälsa; barnets bästa i familjerättsfrågor och om tjugo års arbete med barnkonventionen.

För intervjuer med barnombudsman Fredrik Malmberg kontakta pressansvariga Ulla Tillgren 08-692 29 53.