Unga på särskilda ungdomshem kommer till tals

i Barnombudsmannens årsrapportering 2010

Barnkonventionen gäller även barn och ungdomar som är placerade på särskilda ungdomshem. Men under 2009 fick Barnombudsmannen signaler om missförhållanden på särskilda ungdomshem och att grundläggande rättigheter inte alltid respekteras.

– Vi har lyssnat uppmärksamt på vad de ungdomar som nu bor på de statliga ungdomshemmen har att berätta för att kunna förmedla vidare till regeringen och andra som kan påverka deras situation, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.

Barnombudsmannen fick möjlighet att besöka fyra särskilda ungdomshem: Brättegården, Bärby ungdomshem, Folåsa behandlingshem och Långanässkolan. Under besöken intervjuades sammanlagt 35 ungdomar – 16 flickor och 19 pojkar.

– Det finns mycket värme i många av ungdomarnas berättelser, inte minst när de berättar om personalen och skolan på ungdomshemmen. Men oroväckande många ungdomar ger också uttryck för känslor av vanmakt och otrygghet. Här måste vuxenvärlden lyssna uppmärksamt och agera för att stärka rättighetsperspektivet i den lagstiftning som rör placerade och omhändertagna barn, sammanfattar Fredrik Malmberg.

Samtalen med ungdomarna handlar om sex områden: rättssäkerhet, trygghet, delaktighet, relationer, skolan och hälsa.

– Kanske är vår oförmåga att lyssna på barn och ungdomar i den sociala barnavården en av välfärdsstatens sista blinda fläckar? Vi lägger livet till rätta för barn i utsatta situationer. Vi vill väl. Men hör vi egentligen rösterna från dem det handlar om? Tar vi det de berättar för oss riktigt på allvar, undrar Fredrik Malmberg.

”Det skulle inte få finnas någon isolering utan bara ett rum med en soffa, där man kan sätta sig och prata istället för att låsas in i ett rum med madrass.” Mia, 14.

Förra året blev drygt 300 ungdomar avskiljda på något av de 26 statliga ungdomshemmen. FN:s barnrättskommitté kritiserar Sveriges användning av isolering av unga på statliga särskilda ungdomshem. Motiveringen är att disciplinära åtgärder som isolering och andra straff som skadar barns fysiska och psykiska hälsa är strikt förbjudna enligt barnkonventionen, och bör avskaffas.

”Det sista jag behöver är att vara omringad av såna allvarliga problem.” Elin, 14.

Att känna sig trygg är en förutsättning för att vården av en ung person ska bli meningsfull och leda till positiva resultat. Särskilt som de flesta har en bakgrund med just otrygghet och bristande omsorg. Men var fjärde ungdom som Barnombudsmannen intervjuade känner sig inte trygg på ungdomshemmet.

”Små saker, men det kan ta två månader innan de ens tar upp det. Måndagsmötet ska ta upp det nästa gång. De har sagt det nu i två månader.” Tom, 13.

Många ungdomar har erfarenheter av en vuxenvärld som svikit, och inte sett dem eller lyssnat till dem. Att det tar tid och upplevs som segt att få igenom små, till synes enkla, önskningar kan förstärka känslan av att inte bli lyssnad på eller tagen på allvar.

”Man söker inte kompisar. Jag kommer ändå inte att träffa dem ute.” Maria, 15.

Barn och unga som bor på särskilda ungdomshem har mycket begränsad tillgång till internet och mobiltelefon. Många är frustrerade över att inte kunna ha kontakt med familj och vänner på det sätt de önskar. De är också kritiska till att blanda unga med olika åldrar och problematik på ungdomshemmen.

”Jag har inget att göra och går bara två timmar i skolan. Ute är det sex timmar, vi borde få mer utbildning.” Ibrahim, 18.

Skolan är oerhört viktig och något väldigt positivt. Många är nöjda. För första gången någonsin upplever ungdomarna att de blir sedda och bekräftade. Många uttrycker en önskan om mer utbildning och möjlighet att få betyg i alla ämnen.

”Jag fick inte träffa en doktor. Hade ont i ryggen ganska länge. Känns som de inte bryr sig.” Jonathan, 15.

De ungdomar som vistas på ungdomshem har ofta en svår bakgrund och deras hälsosituation ser generellt sett sämre ut än för jämnåriga ungdomar i Sverige. Men några av de unga vi talat med upplever ibland att deras besvär inte tas på allvar. Kosten är en central fråga för både hälsa och trivsel.

Barnombudsmannens slutsats utifrån vad barn och unga har berättat är att lagstiftningen som rör placerade och omhändertagna barn och unga behöver reformeras. Det är tydligt att nu gällande lagstiftning inte i tillräcklig utsträckning har setts över som en följd av Sveriges ratificering av barnkonventionen.

Barnombudsmannen vill se följande förändringar:

• En översyn av den lagstiftning som rör placerade barn och unga. Lagstiftningen måste tydligare utgå från barnets rättigheter.
• Lagändringar som innebär att isolering av barn på särskilda ungdomshem inte är tillåtet.
• Inrättande av oberoende barnombud som företräder placerade och omhändertagna barns och ungas rättigheter och intressen.
• Utbildningen vid särskilda ungdomshem och hem för vård eller boende (HVB) ska motsvara utbildningen i grundskolan i enlighet med artikel 2 och 28 i barnkonventionen. Skolinspektionen bör få i uppdrag att genomföra en omfattande uppföljning av hur placerade barns rätt till likvärdig utbildning tillgodoses.

Barnombudsmannen presenterar idag måndag 29 mars resultatet av sitt arbete med barn och unga på särskilda ungdomshem. OBS! Föranmälan krävs.

I panelen deltar: Ewa Persson Göransson – generaldirektör Statens institutionsstyrelse, Göran Harnesk – generalsekreterare Bris, Carolina Överlien – forskare vid Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress (NKVTS) i Oslo, Maria Moraes, Åsa Börjesson, socialråd Socialstyrelsen, Jessica Olsson – jurist Barnombudsmannen.

Plats: Kulturhuset, Rum för barn, i Stockholm.

Tid: kl 10.15-12.00.

För mer information kontakta Catherine Johnsson, pressansvarig hos Barnombudsmannen: 070-437 87 64