”Förslagen är bra men stora frågor återstår att lösa”

Nya boendeformer som bättre motsvarar de omhändertagna barnens behov. Bättre matchning av familjehem och barn. Både kontroll av och stöd till familjehemmen ska stärkas. Det är några av de åtgärder som föreslås idag för att barn som placeras i samhällsvård ska få en trygg och säker omvårdnad.

Idag lämnar utredningen om tvångsvård för barn och unga sina förslag i delbetänkandet "Boende utanför det egna hemmet – placeringsformer för barn och unga" (SOU 2014:03).

I delbetänkandet föreslås ett antal nya boendeformer som bättre motsvarar de omhändertagna barnens behov. Stödboende är ett exempel. Här ska ungdomar från 16 år kunna bo på egen hand men med möjlighet till stöd och tillsyn av personal. Den ökande andelen ensamkommande som idag placeras på HVB är en grupp som kan vara aktuell för stödboende. Behandling i familj är ett annat. Här kan det handla om barn som behöver kvalificerad psykiatrisk vård.

Barnombudsman Fredrik Malmberg är överlag positiv till förslagen:

– Barn är individer. Det ska finnas olika alternativ för att möta barns behov av omvårdnad och behandling. För de barn som placeras är det viktigt att veta vilka förutsättningar de kommer till, och vad de kan förvänta sig.

Barn som omhändertas och placeras befinner sig i en utsatt situation. Därför är det viktigt att lagen är tydlig med vad som krävs för att familje- och jourhemsföräldrar ska anses lämpliga att ta emot ett barn, på samma sätt som redan gäller adoptivföräldrar.

Utredningen föreslår att familje- och jourhemsföräldrar ska genomgå grundläggande utbildning och obligatorisk kontroll i Rikspolisstyrelsens belastnings- och misstankeregister inför att ett barn placeras. Detta är krav som Barnombudsmannen länge drivit. Förutom att bedöma hemmets förmåga att ge omvårdnad och fostran ska socialtjänsten titta på förutsättningarna att tillgodose barnets specifika behov.

Det råder stor enighet om att barn som omhändertas av samhället bör placeras i familjehem snarare än på institution. Samtidigt är det brist på familjehem. Det hoppas man råda bot på med en informationskampanj som pågår under två år.

Utredningen föreslår också att ett nationellt kunskapscentrum inrättas med uppdrag att stödja och utveckla familjehemsvården.

– Förslagen är bra men stora frågor återstår att lösa, menar Fredrik Malmberg.

– Det handlar om alla barns rätt till integritet, hälso- och sjukvård, utbildning som vi vet inte alltid tillgodoses. Det handlar också om att säkerställa att den personal som finns på institutioner som HVB är lämpliga och kompetenta – en annan brist som vi ser idag. Dagens förslag förutsätter en rättighetsbaserad lagstiftning om vårdens innehåll.

Slutbetänkandet från utredningen om tvångsvård för barn och unga kommer i höst.

Presskontakt:
Catherine Johnsson 08-692 29 64