Sjukvårdens ansvar för våldsutsatta barn

Gemensamt uttalande om åtgärder från de nordiska barnombudsmännen.

Varje år dör ett tiotal barn till följd av våld i hemmet i våra länder. Ännu fler barn får livslånga funktionsnedsättningar. Tusentals barn utsätts för grov upprepad misshandel. Undersökningar visar att ungefär var sjunde barn någon gång har blivit slagna av sina föräldrar eller någon annan vuxen i hemmet. De nordiska barnombudsmännen vill uppmärksamma vården på att våld mot barn fortfarande är ett av de allvarligaste hoten mot barns liv, hälsa och utveckling i Norden.

Den 4-5 september 2014 möttes sjuksköterskor från hela Norden i Stockholm för att diskutera temat ”lyssna på barnen”. Konferensen arrangeras av NoSB – nordiskt samarbete för sjuksköterskor som arbetar med barn.

Sjuksköterskor som arbetar med barn i skolhälsovården eller i den övriga vården möter misshandlade barn med problem som är direkt eller indirekt relaterade till det våld de utsatts för. För att förstå de bakomliggande orsakerna till barnens besvär krävs kunskap om barnmisshandelns uttryck och konsekvenser. Ska barn som far illa upptäckas krävs också att vårdpersonalen har förmåga att möta och lyssna på barn samt att frågor om våld och vanvård ställs som rutin. Bristfällig kunskap hos vårdpersonal i kombination med otydliga rutiner kan innebära att ett våldsutsatt barn inte upptäcks.

De nordiska länderna har förbundit sig att genomföra FNs konvention om barnets rättigheter. Enligt artikel 19 i barnkonventionen är vi skyldiga att vidta ”åtgärder i utbildningssyfte för att skydda barn mot alla former av fysiskt och psykiskt våld, skada eller övergrepp”.

Barnkonventionen förpliktigar. Barn som far illa är beroende av att barnsjuksköterskor och övriga professionella i vården har förmåga att se och agera.

Vårdanställda har anmälningsplikt, men den nordiska erfarenheten visar att allt för få använder sig av denna. Chefer inom vården ska säkerställa att personalen har kännedom om vilka rutiner som gäller vid misstanke om att barn far illa. Undervisning inom detta område måste bli obligatorisk i all utbildning och vidareutbildning av sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Barnombudsmännen i Norden uppmanar beslutsfattare i Danmark, Finland, Grönland, Island, Norge och Sverige att förtydliga vårdens anmälningsplikt i handlingsplaner som gäller övergrepp mot barn. Nationella myndigheter måste se till att anmälningsplikten praktiseras.

Det är viktigt att det finns kunskap på nationell nivå över antalet orosanmälningar och vilka åtgärder dessa har lett till. Skolhälsovården och övriga delar av hälso- och sjukvården måste föra statistik över hur många anmälningar som görs angående misstanke om att barn far illa.

Med detta gemensamma uttalande uppmanar de nordiska barnombudsmännen respektive lands myndigheter att tillförsäkra att barnsjuksköterskornas viktiga roll uppmärksammas i allt nationellt arbete för att förebygga och uppmärksamma omsorgsbrist och övergrepp mot barn.

Aaja Chemnitz Larsen, Grönland
Tuomas Kurttila, Finland
Per Larsen, Danmark
Anne Lindboe, Norge
Fredrik Malmberg, Sverige
Margrét María Sigurðardóttir, Island