Barnbilaga

En barnbilaga är en bilaga till den ordinarie budgeten som mer tydligt markerar de prioriteringar som bör göras inför kommande år med hänsyn till barn. 

Det är ett verktyg som ännu inte funnit någon bestämd form. Definition av begreppet, syfte och innehåll varierar mellan de instanserna som hittills prövat metoden. Utgångspunkten här är att den kan fylla en viktig funktion som måldokument. Om målen i barnbilagan knyter an till barnkonventionen kan den bli en viktig del för att förverkliga konventionen.

Att i praktiken förverkliga barnkonventionens ord om att använda ”till det yttersta av tillgängliga resurser” för att efterleva konventionen enligt artikel 4 kräver beslutsunderlag som gör det möjligt att förutse konsekvenserna av politiska och administrativa beslut.

I en barn- och ungdomsbilaga till budgeten kan olika instanser redovisa hur man avser att prioritera för att tillgodose barnkonventionens rättigheter till det yttersta av sina tillgängliga resurser. En barn- och ungdomsbilaga kan tydliggöra den samlade satsningen på barn och ungdom och klargöra prioriteringar, ställt i relation till barns och ungdomars behov och önskemål.

Barn och unga får inte på ett otillbörligt sätt diskrimineras i förhållande till vuxna eller i förhållande till varandra. I budgetens barn- och ungdomsbilaga kan redovisas vilka överväganden som gjorts i detta avseende.

En barnbilaga har möjligheter att lyfta fram ett barnperspektiv i en verksamhet. Bilagan blir också ett informationsinstrument, såväl internt som ut mot medborgarna inklusive barn och ungdomar själva.

En barnbilaga kan till exempel omfattar en sammanställning och redovisning av mål och åtgärder som direkt eller indirekt är riktade till barn och ungdomar. Den ska även innehålla en konsekvensbeskrivning av hur dessa direkta eller indirekta åtgärder berör barns och ungas situation. Alla verksamheter som nämnd, bolag eller styrelse bedriver eller utför ska ingå.

Barnbilagan ska göras genom att mål och åtgärder beskrivs kopplade till målgruppen eller åldersgruppen och med en analys av hur verksamheten, aktiviteten eller uppdraget påverkar barnens situation. Det kan exempelvis gälla: uppförandet av en fastighet; omläggning av kollektivtrafik; parkskötsel; öppettider för t ex biblioteken osv.

Styrelsen är ansvarig för att alla verksamhetsplaner diskuteras i ett barnperspektiv och för att en barnbilaga tas fram. Barnbilagan kan redovisas antingen direkt i verksamhetsprogrammet som ett eget kapitel eller som en bilaga.

Följande punkter kan ingå i ett barnbilaga:

  • Ange verksamhetens mål i ett barn- och ungdomsperspekti
  • Redovisa hur kunskap ska spridas och diskussionerna föras
  • Redovisa hur verksamheten försäkrar sig om att barnen kan komma till tals och utöva sitt inflytande
  • Kartlägg och beskriv nuläget
  • Gör en konsekvensbeskrivning
  • Ekonomiska satsningar och prioriteringar som görs ska redovisas. Vad, för vem eller vilka, kostnader, resultat och effekter.
  • Uppföljning

Det är viktigt att få en överblick över samtliga relevanta måldokument och planer i en kommun eller myndighet. Hur ser sammanhanget ut mellan lagstiftning, kommunala mål/regleringsbrev och barnkonventionen? I vilka plandokument har barnkonventionen en given plats? Det är en styrka om det finns en samsyn mellan olika måldokument och planer exempelvis beträffande delaktighet och inflytande för barn och ungdomar.