Barnbokslut

Ett barnbokslut är en sammanställning av en verksamhets resultat som direkt berör barn och kan innebära att varje förvaltning i samband med årligt bokslut gör en särskild utvärdering av hur fattade beslut påverkat barns och ungas villkor i området eller i en verksamhet.

Det pågår flera olika försök att finna former för särskilda barnbokslut. Flera av de barnbokslut som upprättas idag innehåller dock inte den information som behövs för att kunna få svar på viktiga frågor som till exempel, hur stor del av våra resurser har gått till barn och ungdomar och på vilket sätt har barn och ungdomar fått det bättre eller sämre.

Barnboksluten har hittills huvudsakligen fungerat som verktyg för kartläggning och rapportering. Därmed har de mest kommit att likna traditionella verksamhetsbeskrivningar.

Att barnboksluten har haft denna karaktär, och huvudsakligen redovisat vad som åstadkommits i positiva ordalag, är inget specifikt problem för just barnbokslut. Det är något som präglar bokslut i allmänhet. Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom de flesta verksamhetsområden för att utveckla denna redovisningsform.

Trots att barnboksluten ännu inte funnit sin slutgiltiga form har de bidragit till en helhetssyn på verksamheter för barn och ungdom. Att ge en samlad bild av vilka satsningar som gjorts och vilka åtgärder som vidtagits har varit betydelsefullt. Bokslutet kan vara ett starkt verktyg för att beskriva och påtala de faktiska brister som gäller för barn. Bokslutet är också underlag för revision och ansvarsprövning.

Eftersom barnbokslutet fyller en så viktig funktion är följande frågor relevanta att ställa:

  • Vem eller vilka inom administrationen ska göra bokslutet?
  • Kan/bör stöd hämtas utifrån för att göra de mätningar, som ska ligga till grund för barnbokslutet?

För att bokslutet ska kunna fungera som del i en kommunikativ process krävs att de personer som är involverade har förmåga att förstå och analysera resultatet och har mandat att påverka i organisationen. Av bokslutet ska man kunna utläsa:

  • Resultat i förhållande till budget
  • Resultat som är mätbart
  • Befolkningsperspektiv
  • Resultat som direkt kan användas som underlag till åtgärder

Genom att bokslutet ligger som underlag för en ny budget blir detta en form av resultatstyrning. Bokslutets resultat ska visa vilken verksamhet och finansiering som behövs för nästkommande period. Resultatstyrning tillämpas i ökad utsträckning både inom stat och kommuner och bygger i sin tillämpning på en rationell syn på styrning och på vissa antaganden:

  • Det går att skilja mellan mål, medel och resultat
  • Övergripande mål kan brytas ner till operativa mål
  • Operativa mål kan översättas till mätbara prestationer och effekter
  • Det går att återföra resultatet till den politiska nivån
  • Det finns ett stort engagemang från tjänstemän och politiker för att hantera denna process