Bo Hejlskov Elvén: "Håll med i stället för mot"

Barn med funktionsnedsättning utsätts för våld – och barnen med sämst förutsättningar drabbas mest. Det här vill psykologen Bo Hejlskov Elvén ändra på genom att vi lär oss att förebygga och hantera starka känslor i mötet med barnen. 

Bo Hejlskov Elvén, leg. psykolog, börjar med att reda ut en vanlig missuppfattning: Det handlar oftast inte om barn som slår andra barn. Nej, det är vuxna som gör barnen illa. Hans erfarenhet är att barn som inte har något språk och är kraftfullt utagerande råkar ut för mest våld.

– Ett viktigt första steg för att minska våldet är att ta ett beslut att inte utöva våld mot barn. Att lärare och personal säger ’jag tar inte tag i eller håller fast ett barn’, säger han.

Våldsamma situationer går även att förebygga. Här använder Bo Hejlskov Elvén begreppet affektsmitta. Den vuxne kan med kroppsspråk, röstläge och olika former av avledning undvika det som kallas kaosfasen – där våldet uppstår. Principen är i grunden enkel. Om den vuxne pratar lugnt blir barnet lugnt, spänner man kroppen blir barnet också spänt.

– Framför allt att spänna käkarna, gör man det mot ett barn på en skolgård så agerar barnet ut i väldigt många fall. Särskilt de barn som har särskilda behov.

– Att spänna käkarna och markera sig fysiskt är metoder för att folk ska ’ge sig’. Men med personer med funktionsnedsättning är det inte alls säkert att de ger sig. Barn med autism är exempelvis väldigt dåliga på att ge sig – och då ökar metoden våldet.

Med vissa funktionsnedsättningar är det svårare att undvika kaosfasen och därmed våldsamma situationer. Det innebär dock inte att den vuxne måste använda våld, menar Bo Hejlskov Elvén. Han förklarar begreppet medstånd, som har sitt ursprung i kampsporter som aikido och jujutsu:

– Istället för att hålla emot så håller du med. Går du tillsammans med personer som slår så behövs inte så mycket för att kunna styra dem. Går du emot dem krävs det däremot väldigt mycket för att styra dem. Det är bättre att styra i riktningen som personen slår, men lite åt sidan, i stället för att hålla emot.

Metoderna för att möta de riktigt utagerande barnen är dock inget man ska testa utan handledning. Det kräver utbildning och handlar om högspecialiserad omsorg.

– Om du har att göra med barn som har en funktionsnedsättning och som ofta agerar ut, då är det livsfarligt att hamna i en fysisk situation om du inte vet vad du sysslar med. Där måste man lära sig så det sitter i ryggmärgen, säger Bo Hejlskov Elvén.

En av hans käpphästar är att inte lägga ansvaret för att våld uppstår på barnen. Varken det våld som sker mellan vuxen och barn eller våldet barn emellan.

– Det är de vuxnas ansvar att skydda barn med funktionsnedsättning, aldrig barnens. Skolan har ett väldigt stort ansvar. De som jobbar där får betalt för att barnen ska vara trygga och om verksamheten inte fungerar har man ett ansvar att skaffa nödvändig hjälp så att den blir bättre.

Fakta: Lågaffektivt bemötande

Problemskapande beteende uppstår ofta när en person har en hög affektnivå; ingen börjar slå på människor omkring sig om de är lugna. Genom att skapa en pedagogisk miljö präglad av lugn och positiva förväntningar kan man minska stress och problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysiskt avstånd och konfliktutvärdering.

Källa: www.hejlskov.se