Tre förslag till förändring

Socialtjänsten behöver reformeras i grunden. Det är en av tre slutsatser som barnombudsmannen drar efter möten med barn och unga som upplevt våld och övergrepp.

Vi har frågat vad som behöver göras för att barn och unga som upplevt våld eller övergrepp i nära relationer ska få sina rättigheter tillgodosedda. Barnen har berättat hur viktigt det är att vuxna ser och förstår deras signaler om våldet.  De vill att vuxna har ett bra bemötande, kunskap om våld och förmåga att gripa in. De vill ha bättre information och kunskap om sina rättigheter och kortare rättsprocesser.

1. Reformera socialtjänsten, inrätta barntjänsten i kommunerna.
Socialtjänsten ansvarar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Trots det är den frånvarande, passiv och tandlös, enligt barnens berättelser, och man har inte lyckats informera om sitt uppdrag för de unga.

Barnombudsmannen föreslår därför att socialtjänstlagen och lagen om vård av unga (LVU) slås ihop och att socialtjänstens arbete för barns skydd reformeras och samlas i en särskild organisation som kan kallas till exempel barntjänsten.

2. Inför obligatorisk kunskap om våld och anmälningsskyldighet i yrken där man möter barn.
Våld och övergrepp kan pågå i många år utan att omvärlden ingriper. Barnen har försökt signalera men vuxna har inte sett. Därför måste alla vuxna som möter barn i sitt arbete ha förmåga att se signaler och gripa in när de misstänker att barn utsätts för våld. Sådan förmåga får man genom kunskap och genom tydliga rutiner för hur man ska agera.

Barnombudsmannen föreslår därför att det införs en bestämmelse i högskoleförordningen om att det krävs kunskap om barnets rättigheter, hur man upptäcker barn som far illa och hur man fullföljer sin anmälningsskyldighet för att få examen i de yrken där man möter barn.

3. Lagstifta om tidsgräns för barnförhör.
Barn med erfarenhet från rättsprocesser tycker att det känns svårt när dessa pågår under lång tid, ibland flera år. En av de viktigaste rättigheterna för barn som är brottsoffer är att komma till tals, vilket genom rättsväsendet sker genom förhöret.

Barnombudsmannens enkätundersökning visar att runt 40 procent av landets åklagarkammare inte alltid håller den tidsfrist på två veckor för det första förhöret som idag rekommenderas. Barnombudsmannen anser att misstänkta vålds- och sexualbrott mot barn måste ha hög prioritet inom rättsväsendet. Den rekommenderade tidsfrist som finns idag har inte en tillräckligt styrande effekt.

Barnombudsmannen föreslår att regeringen utreder möjligheten att lagstifta om en tidsgräns för hur lång tid som får förflyta mellan anmälan och det första förhöret med barnet.