Många barn i utsatta orter ser mörkt på framtiden

Många barn i utsatta kommuner och förorter har en bristande framtidstro. Lägst tankar om framtiden har pojkar i förort, 40 procent tror att de kommer ha svårt att hitta ett jobb. Det visar Barnombudsmannens årsrapport. Barnen möts också av låga förväntningar från vuxna, vilket påverkar självbilden.

En pojke som har det tråkigt i en stökig klass

- Jag kan inte acceptera att det finns barn som möts av låga förväntningar av vuxenvärlden, oavsett var de bor. Om vi inte tror på barns förmåga kommer de att göra den negativa bilden till sin egen och anpassa sig efter den, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.

I rapporten ”Utanförskap, våld och kärlek till orten” berättar drygt 900 barn om hur det är att växa upp på platser där barn statistiskt sett har sämre skolresultat, ekonomi och hälsa än i övriga landet. Det handlar om storstädernas förorter, men också om kommuner runt om i Sverige, däribland glesbygdskommuner.

Låga förväntningar 
Många av barnen upplever att vuxenvärlden har låga förväntningar på dem. Sara förklarar hur det gjorde att hon inte lärde sig något i sin skola:

”Lärarna där, de var inte så bra. De tänkte att ’De här eleverna, de kommer aldrig lära sig något, så det spelar ingen roll om vi typ kollar på film varje dag’. Så vi bara satt där.”

Barnen tror inte att de kan förverkliga sina framtidsplaner utan att flytta, eftersom det antingen saknas arbeten, eller för att personer som kommer från deras ort diskrimineras.

De låga förväntningarna påverkar barnens självbild och deras framtidstro. Vart femte barn i årskurs 5 tror att det kommer bli ganska eller väldigt svårt att hitta ett jobb i framtiden. Tilltron sänks ju äldre barnen blir. I årskurs 8 tror nästan vart tredje barn att det kommer att ha svårigheter att hitta ett jobb. Bland pojkar i förort är motsvarande siffra fyra av tio.

Samtliga barn som fått frågan om de anser att de har samma möjligheter som andra barn i Sverige har svarat nej. Basim beskriver hur hans ursprung kan påverka hans möjligheter:

”Vi vill kämpa. Svenskar ärver allt, får allt, men vi måste kriga och kämpa. Jag tror inte att det finns någon som inte är svensk som är VD över ett kontor. Och det kommer aldrig att komma en invandrare som statsminister.”

Låg tilltro till politiker
Den känsla av utanförskap och exkludering som flera barn beskriver kan också ta sig uttryck i en låg tilltro till det politiska systemet. Alice säger så här:

”Ja men vad gör det, om jag röstar, det påverkar ändå ingenting, det är ändå de i Stockholm som kommer få största makten, det är deras röster som räknas.”

Barnen upplever att få lyssnar på dem och att väldigt lite görs för att förbättra deras situation. En pojke tycker att utsatta områden och människor i förorten beskrivs som att de inte bidrar till något annat än problem, att de som bor i de här områdena inte verkar ha samma värde som folk i andra delar av samhället.

En känsla av utanförskap
Enligt barnkonventionen ska alla barn få sina rättigheter tillgodosedda utan åtskillnad. Ingen får diskrimineras. De länder som antagit barnkonventionen ska skapa förutsättningar för varje barn att växa upp under förhållanden som främjar hans eller hennes möjligheter att nå sin fulla potential.

Barnombudsmannen ser att barn som bor i de utsatta orter som identifierats i rapporten riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda.

Barnen beskriver en känsla av utanförskap. Barn i förorter upplever att media och politiker målar upp en negativ bild av deras hemort medan barn i glesbygdskommuner snarare känner att deras område är bortglömt.

Många av barnen trivs
Samtidigt beskriver barnen en kärlek till sin hemort och många trivs i sitt närområde. En av de främsta anledningarna är sammanhållningen. Ett barn beskriver det så här:

”Det är en så pass liten kommun så alla känner ju alla.”

Ytterligare en fördel som barnen nämner med att bo i sina områden är att det finns människor med olika typer av bakgrund och kultur där. Flera barn säger att det ger dem insikter de annars skulle gå miste om.

Barnens egna förslag
Flera av barnen som medverkar i rapporten säger att de vill att politiker står upp för människor lika värde och motverkar att samhället delas upp. De tycker också att det finns sätt att hjälpa orter som blivit stigmatiserade eller bortglömda.

Politiker borde komma till platserna oftare för att se att det finns bra saker där. Ett annat sätt skulle kunna vara att bygga en sevärdhet som kunde locka besökare till orten.

- Barnen visar oss att det finns svar på vad som kan göras för att minska känslan av utanförskap och bristande framtidstro. Genom att lyssna, och genom att göra barn och unga delaktiga kan vi åstadkomma förändring som stärker barnens rättigheter – idag och i framtiden, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.