”Pedagogiska metoder ska främja olikheter”

Björn Johansson, Örebro universitet

Mobbning är ett tecken på att en grupp inte fungerar, menar forskaren Björn Johansson. Därför behöver vi bli ännu bättre på att jobba med relationerna i skolan.

Trots en ökad medvetenhet i samhället vet vi att många elever blir utsatta för kränkningar under åtminstone någon period under sin skoltid. Det säger Björn Johansson, som arbetar vid institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete på Örebro universitet. Under tre års tid följde han en grupp elever för att studera förekomsten av utsatthet.

– Svenska skolor är bäst i världen på att upptäcka och åtgärda kränkningar, säger han. Det stora problemet är att de förebyggande insatserna inte är tillräckligt bra och att det hela tiden uppstår nya problem som måste hanteras.

Tidigare sökte forskarna efter orsaker till kränkningar i skolan hos offer och förövare. I dag utgår forskningen i stället från att konflikter är en del av det sociala samspelet mellan elever. Och Björn Johansson ser mobbning som ett tecken på att gruppen inte fungerar.

När elever kämpar om en position i kamratgruppen riskerar några att drabbas. Intentionerna behöver inte vara onda. Kränkningarna behöver inte ens ske medvetet. Men utgångspunkten är att det är den utsattes upplevelse som räknas.

– Barn måste lära sig att hantera sociala relationer och få den här kunskapen. Det är inte lätt. Men det ligger i linje med skolans uppdrag att fostra demokratiska samhällsmedborgare.

Socialt stöd avgörande
I sin studie kunde Björn Johansson visa att det tar det tid för elever som varit utsatta för mobbning att återhämta sig och återfå tilliten till skolans personal. Men när väl kränkningarna hade upphört så upplevde eleverna ändå att de hade lyckats få en bättre social tillvaro med fungerande relationer till kamraterna.

En annan viktig slutsats var att det sociala stödet från vuxna och jämnåriga kan fungera både som en buffert mot kränkningar och som en väg tillbaka till gemenskapen för den som har varit utsatt.

Men det är långt ifrån säkert att ett och samma arbetssätt fungerar på alla skolor, konstaterar Björn Johansson, och säger att vissa metoder fungerar bra i vissa sammanhang men inte alls i andra.

Det som på en skola upplevs som det mest normala kan upplevas som onormalt på ett annat ställe. Därför är det viktigt att ta reda på hur den enskilda elevgruppen ser ut.

– Om du avviker på något sätt på en skola som är väldigt homogen är risken stor att du hamnar vid sidan av. I en heterogen elevgrupp finns det alltid andra som är som du.

Generellt sett är svenska skolor bra på att använda pedagogiska verktyg som lär eleverna att samarbeta, lyssna på andra och argumentera för sin sak, säger Björn Johansson.

– Men skolorna behöver också skapa ett klimat som är inkluderande. Skolans pedagogiska metoder ska främja och tillåta olikheter.