”Skador från kränkningar går väldigt djupt”

Lars H Gustafsson, skolläkare och medlem i Barnombudsmannens expertråd

Känslan av att inte vara värd att leva är vanlig bland dem som har varit utsatta för kränkningar. Och att återupprätta dessa barns självkänsla kräver mycket jobb. Det säger barnläkaren Lars H Gustafsson.

Att bli illa behandlad, bortvald eller utfryst kan vi människor uppleva på lite olika sätt. Vissa är mer tåliga än andra innan de börjar ta skada. Men det finns alltid en risk, och kränkningar kan orsaka skador som går väldigt djupt, berättar Lars H Gustafsson, medlem i Barnombudsmannens expertråd som har arbetat som skolläkare i många år.

– Skammen är det som går djupast. Den sitter i länge och är svår att komma till rätta med, säger han.

Många av de barn som han har mött genom åren har tappat tron på att de är värda att älskas och respekteras. Det viktigaste är att omgivningen reagerar på allt och handlar direkt. Även när ett barn har blivit illa behandlat av en lärare.

Och Lars H Gustafssons erfarenhet är att det är lika vanligt att en elev känner sig trakasserad av någon vuxen på skolan som av andra barn.

– Därför är det viktigt att signalera att här gör vi inte skillnad på barn och vuxna. Men skolan får inte reagera med att kränka tillbaka.

Många lärare tycker att det är svårt att agera rätt i en situation där de är pressade. Då är handledning och stöd jätteviktigt. Allt det som ett fungerande elevhälsoteam kan bidra med.

– Skolan är en pedagogisk institution. Personalen ska i handling visa hur man tar itu med svåra saker utan att kränka själv. Då lär vi barnen hur man gör.

Förvaltningschefens inställning har stor betydelse för hur skolan hanterar kränkningar. Det har Lars H Gustafsson själv erfarit i sitt arbete som skolläkare. En huvudman som är tydlig med att elevernas arbetsmiljö är högt prioriterad förmedlar ett viktigt budskap till sina rektorer.

Ursäkt måste vara äkta
Upprättelse är viktigt men inte helt enkelt. Det får inte bara handla om formen, innehållet är också viktigt. En ursäkt kan hjälpa, men den måste vara äkta och komma från hjärtat.

När en elev har varit utsatt för mobbning kommer ofta frågan om det är bäst för barnet att stanna kvar i skolan eller att byta miljö. Det beror på omständigheterna, säger Lars H Gustafsson. Varje situation är unik, liksom varje barn är unikt.

– Rektorn kan känna det som ett enormt nederlag om barnet ska flytta. Men barnet får aldrig offras på något slags principaltare.

Han säger att skolorna ofta underskattar hur mycket jobb som krävs för att det ska bli bra för barnet i skolan igen. Många tror att det räcker att reda ut vad som har hänt, det vill säga att de inblandade kallas till rektor, tar varandra i hand och att det sedan är det bra. Men så enkelt är det inte. Barnet kanske har tagit allt för mycket skada och mår allt för dåligt.

Oavsett hur lösningen ser ut så måste barnet ha med sig en följeslagare under processen när kränkningarna hanteras. En partner som står på barnets sida och ser till hans eller hennes intressen. Det kan vara skolsköterskan, kuratorn, en specialpedagog eller någon annan som barnet har förtroende för.

– Vi måste hela tiden ha barnets perspektiv i fokus, säger Lars H Gustafsson. Ibland är det bättre att barnet får en ny chans i en ny skola, för att kunna återupprätta sin självkänsla.

Lärarnas etiska regler:
Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. Lärare ska också ingripa om en kollega uppträder kränkande mot en elev eller motverkar en elevs rättigheter.