Remissyttrande över betänkandet (SOU 1996:111) Bevakad övergång - åldersgränser för unga upp till 30 år

BO anser att utredningen på ett bra sätt genomfört sitt uppdrag. Genomgången av gällande åldersgränser är grundlig och välgjord.

Utredningens arbetssätt, att dels knyta en referensgrupp med ungdomar till sig, dels det uppsatsprojekt man genomfört i gymnasieskolor, har bidragit till att ge utredningen ett bra ungdomsperspektiv. BO menar att fler utredningar skulle ha mycket att vinna på att arbeta på ett sådant sätt.

Sammanfattning

BO stöder följande förslag:
- Begreppen minderåriga respektive underåriga ska användas entydigt.
- Åldersgränsbestämmelser ska kopplas till kalenderår när det gäller s k kollektivt handlande.
- 16-åringar skall få rösta i kommunalval och kommunala folkomröstningar.
- 15-årsgränsen för samtycke i kyrkolagen och medborgarskapslagen sänks till 12 år.
- Den som har fyllt 18 år ska inte längre få vägras tillträde till restauranger och andra nöjesställen på grund av sin ålder.
- 11-årsgränsen för tillträde till offentlig visning av film och videogram höjs till 12 år.

BO anser vidare att
- 16-åringar skall kunna begära kommunala folkomröstningar,
- åldersgränser för bidragsberättigade medlemmar bör ändras vid stöd till ungdomsorganisationerna,
- åldersgränsen för tillträde till vissa filmer bör ändras till det kalenderår man fyller 15 respektive 12 år.

1.3.1 Begreppet minderårig och underårig bör användas entydigt
BO stöder utredningens förslag att begreppet minderårig respektive underårig bör användas entydigt. Det är väsentligt att begreppen verkligen får genomslag och används konsekvent inom alla lagstiftningsområden. BO vill dock i sammanhanget poängtera att FN:s barnkonvention definierar alla upp till 18 år som barn och att detta är det mest centrala begreppet.

1.3.2 Åldersgränser bör fixeras till kalenderår vid s k kollektivt handlande
BO är positiv till utredningens förslag men anser att det bör övervägas om inte principen kan gälla även på andra områden och inte bara när det gäller kollektivt handlande. Barns utveckling och mognad är så individuell, och varierar så mycket barn emellan, att det finns all anledning att i stället använda kalenderår som åldersbestämmelse. Ett område där detta kunde övervägas är t ex om inte rätten att rösta borde inträda det kalenderår man fyller 16 respektive 18 år.

1.4 En princip för framtiden- nyckelövergångar
En viktig utgångspunkt i barnkonventionen är att hänsyn ska tas till det enskilda barnet och dess individuella utveckling. Det enskilda barnets mognadsgrad måste bedömas och ges möjligheter att vara styrande framför fixerade åldersgränser. Givetvis är det ibland nödvändigt med bestämda åldersgränser och i sådana fall är utredningens förslag om nyckelövergångar bra. Detta gäller framför allt regler som är till skydd för barnet. Utredningen fullföljer emellertid inte sin analys om nyckelövergångar då man avstår från att lämna förslag i dessa delar, vilket man enligt BO:s mening borde ha gjort.

1.5.1 Rösträtt
BO välkomnar utredningens förslag att 16-åringar skall få rösta i kommunala val och kommunala folkomröstningar. Många undersökningar har visat att unga människors förtroende för de politiska partierna är svagt, men att deras engagemang i samhällsfrågor trots det är starkt och då särskilt när det gäller närliggande frågor som berör dem. BO anser att förslaget att ge 16-åringar kommunal rösträtt är en mycket stark signal till unga människor att samhället verkligen tar dem på allvar. Förslaget bidrar vidare till att stärka ungas ställning i samhället. Sannolikt skulle detta också innebära en vitalisering och utveckling av det politiska arbetet, då partierna i större utsträckning tvingas ta ställning till ungas krav, förväntningar och önskemål. Dessutom måste det politiska budskapet och informationen utvecklas så att det förstås av unga människor. En ung person undrade i en uppsats i utredningen om det var rimligt att en 87-åring var med och röstade om ungdomars framtid, samtidigt som ungdomarna i åldern 16-18 år inte ens ges möjlighet att delta.

BO vill med kraft understryka vikten av att en sänkt åldersgräns för att rösta endast kan ses som en åtgärd bland många andra för att stärka ungdomars inflytande i samhället. Förslaget är dock ett steg i rätt riktning att utveckla ett reellt inflytande i lokala frågor. BO menar vidare att det bör utredas om inte 16-årsgränsen på sikt även kan utökas till att omfatta nationella folkomröstningar.

BO anser vidare att man från 16-års ålder skall ha rätt att begära kommunal folkomröstning. Nuvarande regler innebär att om 5 procent av de röstberättigade kommuninvånarna begär folkomröstning i en viss fråga, måste kommunfullmäktige behandla frågan. Att låta ungdomar från 16-års ålder ingå i det väljarunderlag som kan begära folkomröstning är ytterligare ett instrument för att stärka ungdomars inflytande.

När det gäller frågan om valbarhet föreslår utredningen ingen sänkning av åldersgränsen. BO stöder utredningens förslag, eftersom man måste göra en koppling mellan ansvarsfrågan och myndighetsåldern 18 år.

1.5.2 Ungas rätt att komma till tals i mål och ärenden som rör deras person
Vetorätt

BO stöder utredningens förslag att den nuvarande 15-årsgränsen för samtycke i kyrkolagen och medborgarskapslagen sänks till 12 år.

Adoption
BO menar att regeln i 4 kap. 5 § FB - om att barn som är under 16 år i vissa fall kan adopteras utan eget samtycke - skall tas bort. Det är allmän kunskap att barn har rätt att känna till sina rötter och att barn i längden tar större skada av hemlighetsmakeri.

1.5.4 Alkoholområdet m m
BO ställer sig positiv till utredningens förslag att den som har fyllt 18 år inte längre skall få vägras tillträde till restauranger och andra nöjesställen på grund av sin ålder. Den nuvarande ordningen med olika åldersgränser anser många unga vara helt ologisk, och den uppfattas också som diskriminerande.

1.5.5 Statsbidragen till ungdomsorganisationerna
Till skillnad från utredningen anser BO att den övre åldersgränsen för bidragsberättigade medlemmar bör sänkas till 21 år. BO menar att utredningen i denna fråga i alltför hög grad tagit hänsyn till etablerade ungdomsorganisationers och politiska ungdomsförbunds verksamhet. Det är viktigt att understryka att de medel som staten avsätter till barn- och ungdomsverksamheten också verkligen kommer barn och unga tillgodo och stärker denna verksamhet. Ungdomsbidrag skall inte gå till de vuxna. Detta gäller inte minst i besparingstider som dessa. Organisationer som riktar sig till personer över 21 år bör ses som vuxenföreningar och också ges stöd som sådana föreningar.

BO anser vidare att det bör övervägas om den nedre åldersgränsen bör sänkas från nuvarande 7 år. En orsak till det är att det numera är alltfler barn som aktiverar sig i de ideella föreningarna redan i unga år.

1.5.6 Film och videogram
BO stöder utredningens förslag att den nuvarande 11-årsgränsen för tillträde till offentlig visning av film och videogram höjs till 12 år. Som en konsekvens av resonemanget om kollektivt handlande bör dock åldersgränsen bestämmas till kalenderåret.

BO anser vidare att det är anmärkningsvärt att utredningen inte föreslår att ändra åldersgränsen för 15 års film, från en fixering till födelsedag till kalenderår. Utredningens anger själv biobesök som ett typexempel på kollektivt handlande där kalenderåret bör gälla som princip.

Övriga frågor
Barnpornografibrottet

BO anser att det som huvudregel bör införas en 18-årsgräns i barnpornografibrottet i de fall som barnet kan identifieras. I övriga fall, där en identifiering är omöjlig t ex på grund av att materialet framställts utomlands, bör nuvarande regel tillämpas. Denna innebär att med barn avses en person vars könsmognadsprocess inte är avslutad.

Sexuellt ofredande
BO anser att åldersgränsen 15 år bör höjas till 18 år när det gäller sexuellt ofredande i form av medverkan vid framställning av pornografisk bild eller sexuell posering. Utanför det straffbelagda området faller i dag bildframställning eller sexuell posering vid vilken den unga mellan 15-18 år medverkat helt och hållet frivilligt. De unga kan ofta inte överblicka de långsiktiga konsekvenserna av sin medverkan och riskerar att ta skada.

I handläggningen av detta ärende har också handläggarna Lisbeth Thurnell och Bengt Harju deltagit.

Eva Falkenberg
Kanslichef

Helen Westlund
Jurist