Remissyttrande över betänkandet (SOU 1996:55) Sverige, framtiden och mångfalden

BO träffade i december 1995 ordföranden i Invandrarpolitiska kommittén. Därefter har BO också lämnat skriftliga synpunkter till kommittén, vilka också till viss del kom att beaktas i slutbetänkandet.

BO:s synpunkter är främst koncentrerade till avsnitten som berör barn och ungdomar.

Barnen bortglömda i utredningen
BO anser det vara nödvändigt att en särskild utredning tillsätts med uppgift att kartlägga invandrarbarnens situation samt ge förslag till åtgärder för att barn och unga med ickesvensk etnisk tillhörighet skall ges bra möjligheter till en fullgod integration i det svenska samhället. Det är anmärkningsvärt att samtliga utredningar under 90-talet som rört invandrare uteslutande har behandlat vuxna och ungdomar från 16 år och uppåt. (t ex Generationsutredningen, SOU 1994:73 och Ungdomskommittén, SOU 1991:60). Inte heller Invandrarpolitiska kommittén gör någon ordentlig kartläggning av barnens situation. Den koncentrerar sig enbart på utbildnings- och språkfrågor, vilket i och för sig är mycket viktiga områden, men det saknas helt analyser på en rad andra områden t ex vad beträffar invandrarbarnens fysiska och psykiska hälsa.

Den utredning som BO efterlyser måste ha ett helhetsperspektiv och bl a studera följande verksamheter ur ett invandrarperspektiv: Barnomsorg, skolförberedelse, skola, skolhälsovård och elevvård, barnhälsovård, barnsjukvård, socialtjänst, PBU-BUP och de barnpsykiatriska klinikerna, liksom även fritidssektorn och barnkulturen i form av bibliotek, teater och idrott m fl. Vidare bör effekterna för barn och unga invandrare analyseras vad gäller bl a boendemiljön, boendesegregation och hur rasism och främlingsfientlighet påverkar dem.

17 Den nya invandrarpolitiken
Vid en introduktion av invandrarbarn till det svenska samhället vill BO poängtera att artiklarna 3 och 4 i barnkonventionen skall beaktas. Det innebär att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som berör barn samt att samhället skall utnyttja det yttersta av sina resurser för att tillgodose barnets rättigheter enligt konventionen.

BO anser att särskilda insatser för barn skall kunna ges inom ramen för invandrarpolitiken under hela uppväxten. Kommitténs förslag att åtgärder och stöd inom invandrarpolitiken skall sättas in under en begränsad tidsperiod är ur en del synvinklar bra. Dock får man inte glömma bort att insatser på längre sikt också är mycket viktiga och speciellt när det gäller barn, varför det även måste finnas en flexibilitet i systemet. I många fall möter barn med ickesvensk etnisk tillhörighet samhället först när de börjar skolan, även om de vistats mer än fem år i Sverige. Behovet av insatser kan visa sig efter en längre tid i Sverige.

17.1 Introduktionsprogram och individuella introduktionsplaner
BO anser att även invandrarbarnen bör omfattas av introduktionsprogram. De introduktionsprogram som kommittén föreslår är nämligen helt inriktade på de vuxna och deras möjligheter till framtida försörjning. BO anser det vara väl så viktigt att det även finns centrala program för hur invandrarbarnen skall integreras i det svenska samhället på bästa sätt. Det är också viktigt att möjlighet ges för invandrarbarnen att behålla kontakten med modersmålet och ursprungslandets kultur. Kommittén nämner dock över huvud taget inte invandrarbarnen i dessa delar och deras behov av stöd.

När det gäller de individuella introduktionsplanerna menar BO på motsvarande sätt att sådana skall upprättas också för invandrarbarnen. Planerna bör ge en helhetssyn på barnets situation och ske sektorsövergripande. Frågor som bör beaktas är t ex barnets hälsa, utvecklingsnivå och sociala situation. Vid upprättandet av de individuella introduktionsplanerna bör kommunerna samarbeta med barnen och deras föräldrar. Man bör även eftersträva tvärsektoriellt samarbete mellan olika kommunala och landstingskommunala verksamheter för introduktion av invandrarbarnen. Så har t ex skett i Uppsala, som har en särskild Barnmottagningsgrupp där olika offentliga sektorer och kompetenser samverkar i samband med introduktion av invandrarbarn i kommunen.

Vidare föreslår kommittén att möjligheterna till kommunboende för asylsökande skall begränsas. BO stöder detta förslag när det gäller barn och barnfamiljer i de fall man kan förutse att asylfrågan kommer att avgöras inom ett halvår. Enligt BO:s erfarenheter ger förläggningsboende barnen större möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda. Det kan t ex vara att delta i förskola och skola samt ha tillgång till kompetent personal. Vid kommunboende kan det finnas en risk att de asylsökande barnen kommer på undantag och inte fångas upp av de olika lokala verksamheter som de har rätt till.

17.2 Introduktionsersättning
BO anser det vara svårt att ta ställning till kommitténs förslag när det gäller introduktionsersättning eftersom man inte ger förslag till någon lagstiftning på området.

Kommittén föreslår att introduktionsersättning endast utbetalas under förutsättning av ett aktivt deltagande. Man anför vidare att introduktionsersättning eller socialbidrag inte är något självklart i en ny kommun, i de fall en person byter kommun under introduktionstiden. Kommittén hänvisar i sammanhanget till ett avgörande av Regeringsrätten. BO menar emellertid att en sådan regel kan få alltför långtgående konsekvenser för barnen och även stå i strid med gällande sociallagstiftning. Barn har alltid rätt till en skälig levnadsnivå, oavsett föräldrarnas agerande.

17.4 Central myndighet för den framtida invandrarpolitiken
BO vill understryka vikten av att kontinuitet bör finnas mellan de insatser och verksamheter som påbörjas under asyltiden och de introduktionsprogram som föreslås när permanent uppehållstillstånd beviljas. Om två olika myndigheter och departement har ansvar för flyktingarna före och efter tillståndsgivningen bör åtgärder vidtas så att kvaliteten i insatserna bibehålls.

17.5 Mål och riktlinjer för introduktionen i förskolan
BO vill understryka vikten av att invandrarbarnen ges en fungerande modersmålsundervisning. Att vidmakthålla det första språket, modersmålet, är nödvändigt för att individens språk- och begreppsbildning ska utvecklas på rätt sätt. Utan tillgång till ett utvecklat förstaspråk blir möjligheterna att lära sig nya språk begränsade.

BO vill också framhålla att det är mycket viktigt för invandrarbarnen att få möjlighet att gå på förskola, oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar eller studerar. Barnomsorgsgarantin (14a § socialtjänstlagen) ger i dag kommunerna en skyldighet att beakta barnets eget behov av barnomsorg. I många kommuner är läget sådant i dag att utrymme inte finns för att göra en sådan individuell bedömning av barnets behov av barnomsorg. Detta är dock särskilt viktigt när det gäller invandrarbarnen.

BO är positiv till kommitténs förslag att barn som inte är inskrivna i förskolan också skall ges möjlighet till språkträning. BO menar att någon form av deltidsförskola skall erbjudas alla invandrarbarn från treårsåldern, och dessutom vara kostnadsfri. Det är också väsentligt med uppsökande verksamhet för att kunna nå ut och även motivera de aktuella familjerna. Barnhälsovården, som är den enda offentliga verksamhet som möter alla barn i denna ålderskategori, bör ges i uppdrag att informera föräldrarna om denna verksamhet.
17.6 Mål och riktlinjer för introduktionen för barn och ungdomar i skolan
BO är positiv till förslaget om upprättandet av en individuell utbildningsplan för varje elev. Vi anser dock att fler områden än språkutveckling bör tas med i planen (se ovan 17.1). BO menar vidare att den kommunala skolplanen, som varje kommun har skyldighet att upprätta enligt skollagen, bör innehålla mål och riktlinjer för skolans arbete i övrigt med elever med utländsk bakgrund.

17.8 Mål och riktlinjer för utbildning i svenska för vuxna invandrare (sfi) under introduktionen
BO menar att det är angeläget att det i kursplanen för "Svenska för invandrare" förs in avsnitt om barnkunskap och föräldrautbildning, eftersom en stor del av invandrarna är småbarnsföräldrar.

Det är känt att invandrarkvinnor har ett lågt deltagande i undervisningen i "Svenska för invandrare". Då mödrarna har en viktig roll i barnens uppfostran skulle mycket kunna vinnas i integrationsprocessen om en samordning kunde uppnås mellan undervisningen i svenska och aktiviteter för barnen. Den av BO föreslagna deltidsförskolan eller den öppna förskolan skulle kunna utvecklas i denna riktning och medverka till ökad kunskap hos föräldrarna.

Pedagogiskt utvecklingsarbete BO är positiv till kommitténs förslag om särskilda utvecklingscentrum. BO vill dock framhålla att dessa även bör omfatta förskollärarutbildningarna. Förskolepersonalens kunskap och insikt om den komplicerade problematik som dubbel etnicitet innebär och strategier för att ta hand om invandrarbarnen i förskoleverksamheterna är av stor betydelse. Invandrarprojekt inom förskolan, huvudsakligen för fortbildning av förskolepersonal, bör på sikt genomföras. Kunskap och erfarenheter från dessa projekt bör vidare föras ut till övrig barnpersonal och beslutsfattare

17.9 Informationsteknologi
BO vill peka på svårigheterna att särskilt få med invandrarflickor i IT-undervisningen. Det bör skapas metoder för att få dem intresserade av IT-utvecklingen. Biblioteken bör ges möjlighet att fungera som kunskapscentrum med kompetens för att möta dessa grupper, så att invandrarungdomar kan delta på lika villkor när det gäller IT och också komplettera skolundervisningen i detta avseende.

17.11 Återvandringsaspekter
Det är viktigt med information både om hemlandet och Sverige i samband med det frivilliga återvändandet. Invandrare bör, enligt BO:s mening, få möjlighet att åka tillbaka för att besöka hemlandet innan de fattar ett definitivt beslut att återvända.

18.3 Kultur
BO anser när det gäller kultur- och fritidsaktiviteter att de stora idrotts-, kultur- och politiska organisationerna bör uppmuntras att mer aktivt rikta sig till barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Bidragen kan utformas så att invandrarbarnens aktiva medverkan gynnas.

BO anser att statligt stöd bör utgå till information till invandrare i någon form. Viktiga faktorer för en positiv integration är information, kommunikation och kunskap. Det är också viktigt att sådan information även ges till barn och ungdomar.

18.4 Utbildning och språk
Särskild satsning på förskolor BO är mycket positiv till kommitténs förslag om en särskild satsning på förskolorna. BO vill på nytt understryka betydelsen av att förskoleåldern, då människan är som mest formbar och receptiv, prioriteras.

Särskild satsning på skolor i bostadsområdet
BO tillstyrker kommitténs förslag.

Tillvaratagande av lärarnas erfarenheter
BO tillstyrker kommitténs förslag.

Modersmålsundervisning
BO vill i sammanhanget understryka att modersmålsundervisningen inte får bedrivas på tid som är avsedd för undervisning i andra ämnen. Vidare anser BO att även om en grupp om fem elever inte kan samlas för modersmålsundervisning skall de ha rätt till sådan i skolans regi eller hos annan utbildningsanordnare. Vidare bör samhället ha ansvar för att utbilda kompetenta modersmålslärare i tillräcklig omfattning. Bristen på sådana får inte bli skäl till att modersmålsundervisning inte erbjuds.

18.6 Inflytande och delaktighet
Kommittén ger endast en ytlig beskrivning av ungdomars möjlighet till inflytande och behandlar över huvud taget inte barn och yngre tonåringars inflytande. BO anser att inflytande och delaktighet är en viktig del i integrationen. Särskilt viktigt är detta för invandrarbarn och ungdomar. Därför bör regeringen överväga olika åtgärder för att utveckla barns och ungdomars möjligheter till att utöva inflytande och delaktighet i samhället, skolan och närområdet.

18.7 Uppföljning och forskning
BO är positiv till kommitténs förslag att inrätta ett särskilt organ för uppföljning och forskning om det mångkulturella inom regeringskansliet. BO vill framhålla att det i sammanhanget är viktigt att särskilt uppmärksamma barn och ungas situation.

Forskning om invandrarbarn och unga bör finnas på högskolenivå. BO anser därför att Tema etnicitet vid Linköpings universitet bör utökas med en professur i etnicitet och barn.

19 Kommitténs aktionsplan
BO delar kommitténs uppfattning att kraftfulla insatser behövs för att motverka klasskillnader på etnisk grund, men betänkandet saknar i stort sådana insatser för barn och unga. BO vill återigen poängtera behovet av en särskild utredning när det gäller invandrarbarnen.

19.2 Åtgärder i bostadsområdena
Vi stödjer skrivningarna i avsnittet om Förskolan och skolan som viktiga aktörer i åtgärdsprogrammen. Vi har tidigare kommenterat förslagen i kapitel 17 och 18.

Övriga frågor
Föräldrautbildning Om föräldrarna stärks i sin föräldraroll kan det leda till att deras förmåga att hantera vardagen förbättras. Invandrarföräldrar kan känna sig osäkra i sin nya omgivning. Ibland har de byggt sin kunskap på myter om det nya landet. Många barn tar avstånd från föräldrarnas kultur och värderingar. En följd av detta kan bli att föräldrarna försöker behålla sin auktoritet efter hemlandets kulturmönster. Samtidigt känner barnet att de vuxna är osäkra i sin nya omgivning, vilket ger barnet ett övertag som det inte är moget för.

Föräldrarna har det yttersta ansvaret för barnen. Begreppet ansvar måste kopplas till kunskap och faktisk möjlighet. Ingen kan ta ansvar för företeelser de ej känner till. Därför bör så många föräldrar som möjligt få tillgång till en systematisk och genomtänkt föräldrautbildning, anpassad för invandrarföräldrar. BO anser därför att Socialstyrelsen ges i uppdrag att omarbeta de allmänna råden för föräldrautbildningen, genom att särskilt utveckla dem när det gäller invandrarföräldrar.

Tolkar
BO har erfarit att myndigheter alltför ofta använder barn som tolkar i kontakter med vuxna invandrare. Detta kan innebära att barn tvingas att meddela sina närmaste allt från att de inte har rätt till socialbidrag till provsvar på allvarliga sjukdomar eller misstankar om brott. En sådan ordning där mindre barn används är givetvis oacceptabel. Enligt förvaltningslagens 8 § och hälso- och sjukvårdslagen bör tolk användas när en myndighet har att göra med någon som inte behärskar det svenska språket. BO anser att Invandrarverket bör få i uppdrag att utreda i vilken utsträckning barn används som tolkar.

I handläggningen av detta ärende har byrådirektören Lisbeth Thurnell deltagit.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Helen Westlund
Jurist