Yttrande över förslag från WHO:s Europakontor om reviderad hälsopolitisk strategi - "Health for All for the 21st Century. The Health Policy for Europe"

Enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman skall BO bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.

Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Med barn avses enligt konventionen varje människa under 18 år.

Allmänna synpunkter
BO är positiv till dokumentets ansats att redovisa målen med utgångspunkt i livscykeln. Det innebär en helhetssyn på människan och gör att hälsomålen inte blir så splittrade.

BO anser däremot att barnkonventionens ställning måste stärkas betydligt i dokumentet. Samtliga länder i WHO:s Europaregion har ratificerat barnkonventionen, varför den bör vara en naturlig utgångspunkt i Hälsa-för-Alla-strategin. Barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa (art 24), ett sådant rättighetsperspektiv måste genomsyra strategin. En utgångspunkt för den svenska hållningen borde den analys kunna vara som den parlamentariska barnkommittén gjort av barnkonventionen (SOU 1997:116).

Vidare menar BO att de i dokumentet kvantifierade procentmålen för förbättringar för barnen riskerar att stå i strid med barnkonventionen, eftersom denna ställer högre krav på konventionsstaterna. I många av barnkonventionens artiklar när det gäller hälsa, anlägger konventionen en nollvision som mål. Därför menar BO att de kvantifierade målen "XX%-minskning" bör omformuleras till " minst XX%-minskning" för att bättre överensstämma med barnkonventionen. BO vill vidare framhålla vikten av att basvärden fastställs som man kan utgå från för det fall man väljer att ha den typ av kvantifierade mål som finns i dokumentet.

BO vill vidare framhålla att åldersgränserna i dokumentet inte är helt konsekventa. Barnkonventionens definition på barn, dvs alla upp till 18 år, bör istället användas genomgående. BO menar att det är oklart i andra och tredje målen, rörande barn och ungdomar, vilka åldersgrupper som omfattas. BO saknar där också en analys för åldern 6-12 år. En sådan skulle kunna göras i ett eget kapitel, och även innefatta särskilda mål för åldersgruppen.

Kap 1 Health and development: a framework for the start of the twenty-first century
I den beskrivning av utvecklingen som görs i dokumentet menar BO att barns och ungdomars psykiska hälsa borde ha lyfts fram tydligare. Barns och ungas erfarenheter av svåra livshändelser som uppbrott, förluster av närstående, skilsmässor, arbetslöshet, flyktingskap etc. hade också varit intressant att få beskrivna.

Kap 3 Better health for people

Target 2: A healthy start in life
BO menar att de i detta kapitel angivna målen tydligare måste utgå från art 24 i barnkonventionen. Där stadgas:
1. Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.

2. Konventionsstaterna skall sträva efter att till fullo förverkliga denna rätt och skall särskilt vidta lämpliga åtgärder för att

(a ) minska spädbarns- och barnadödligheten,

(b) säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård och hälsovård med tonvikt på utveckling av primärhälsovården,

(c) bekämpa sjukdom och undernäring, däri inbegripet åtgärder inom ramen för primärhälsovården, genom bl a utnyttjande av lättillgänglig teknik och genom att tillhandahålla näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning och rent dricksvatten, med beaktande av de faror och risker som miljöförstöring innebär,

(d) säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen,

(e) säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar och barn, får information om och har tillgång till undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och ren miljö och förebyggande av olycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper,

(f) utveckla förebyggande hälsovård, föräldrarådgivning samt undervisning om och hjälp i familjeplaneringsfrågor.

3. Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa.

4. Konventionsstaterna åtar sig att främja och uppmuntra internationellt samarbete i syfte att gradvis uppnå det fulla förverkligandet av den rätt som erkänns i denna artikel. Särskild hänsyn skall härvid tas till utvecklingsländernas behov.

När det gäller det fjärde delmålet, att reducera antalet olycksfall, menar BO att detta är ett exempel på ett sådant mål som borde omformulera från ett rent kvantitativt mål, "XX%-minskning", till "minst XX%-minskning" för att bättre överensstämma med barnkonventionen. Dessutom finns det i Sverige inte heller något basvärde för allvarliga olycksfallsskador.

För det femte delmålet, att reducera antalet gatubarn, övergivna barn etc, menar BO att en nollvision är det enda acceptabla i ett europeiskt perspektiv. Målet bör därför omformuleras. Dessutom är det så att mörkertalet för utsatta barn sannolikt är mycket stort varför en mätning riskerar att bli missvisande.

I punkten att lokala myndigheter ska säkerställa en trygg, fostrande miljö och hälsofrämjande daghem, bör även läggas till att miljön och daghemmen ska vara stimulerande och utvecklande.

Target 3: Health of young people
När det gäller allvarliga skador och olycksfall saknas det i Sverige någon basmätning, varför en sådan måste göras om målet ska vara meningsfullt. Målen om död i skador och självmord bland unga borde vara ett nollvisionmål i Europa.

Target 6: Health and gender
I målet om våldtäkter anges också att konsekvenserna av dessa också ska minska med x%. BO menar att en sådan mätning sannolikt är mycket svår att göra.

Target 11: Reduction of intentional and unintentional injury
Målet att minska antalet funktionshindrade p.g.a. skador går ej att mäta i Sverige eftersom sådan statistik saknas. Lagstiftning bör här läggas till som en metod att uppnå målen. T .ex kan säkerhetskrav införas i många olika speciallagstiftningar. I Sverige har detta gjorts t.ex. i produktsäkerhetslagen och ordningslagen.

I den beskrivande texten under kap 3.5.3 bör poängteras att lekplatser kan bli mer riskfyllda om underhållet eftersätts. Dåligt underhållna lekplatser är en vanlig skadeorsak i detta sammanhang.

I den beskrivande texten under 3.5.4 Transport , bör i sista meningen, första stycket orden "human behaviour, unreasonable risk-taking" flyttas till sist för att markera att inte även fortsättningsvis huvudansvaret för vägtrafikolyckor läggs på den enskilda trafikanten.

BO menar att avsnittet om mobbning för mycket centrerar på elever som utsätter lärare för våld. Avsnittet bör ta ett helhetsgrepp på mobbningsproblemet, och även innehålla mobbning mellan elever och lärare som mobbar elever. BO menar också att det bör finnas med ett särskilt mål om att mobbning och våld ska minska i skolorna.

I handläggningen av detta ärenden har också handläggarna Inger Andersson och IngaLill Söderqvist deltagit.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Helen Westlund
Jurist