Remissyttrande över betänkandet (Ds 1997:10) Samverkan för utveckling - om förskolan, skolan och skolbarnomsorgen

Enligt lagen (1993:335) om barnombudsman skall BO bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.

Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Med barn avses enligt konventionen varje människa under 18 år.

BO är i huvudsak positiv till arbetsgruppens förslag. BO menar dock att det är en klar nackdel att arbetsgruppen inte givits möjlighet att ta ett helhetsgrepp och analysera barnens situation i förskolan och skolbarnomsorgen på ett mer genomgripande sätt. Arbetsgruppens förslag får nu till följd att olika regler kommer att gälla för samma barn olika tider på dagen. Detta gäller t ex arbetsmiljöreglerna, sekretessreglerna och reglerna om elevvård.

3. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
BO har inga invändningar mot att reglerna i socialtjänstlagen överflyttas till skollagen. Dock menar BO att man nu borde ta tillfället i akt och se över regeln i 2 a kap. 6 § om i vilken omfattning förskoleverksamhet ska tillhandahållas. BO har vid ett flertal tillfällen framfört kritik mot att många kommuner inte erbjuder tillräcklig barnomsorg till barn till arbetslösa föräldrar.

Den uppföljning Socialstyrelsen har gjort för 1995 visar att kommunerna inte prioriterar "barnets behov" som grund för rätt till barnomsorgsplats. Våren 1996 hade 80 procent av kommunerna särskilda regler som trädde i kraft när en förälder blev arbetslös. Endast cirka 20 procent av kommunerna gör en bedömning av barnets behov från fall till fall, vilket är avsikten med lagens formulering "eller barnets behov". Enligt de senaste uppgifterna från Socialstyrelsen har nästan hälften av landets kommuner regler som gör att barn till arbetslösa utestängs från barnomsorgen, helt eller delvis.

För det enskilda barnet kan en förlorad barnomsorgsplats få allvarliga konsekvenser. Att barnet mister kamrater och betydelsefulla vuxna i ett skede då familjen redan är i gungning på grund av arbetslöshet och oro för ekonomi och framtid är att utsätta barn för påfrestningar. Det riskerar också att skapa ett utanförskap eftersom de får sämre möjligheter att umgås och utvecklas med jämnåriga kamrater. Utanförskapet riskerar att upplevas mångdubbelt när föräldrar inte har en arbetsplats att gå till, när hushållsekonomin kanske inte förmår bära de fritidsaktiviteter och den standard som många andra barn har. Med hänsyn tagen till den otillfredsställande tillämpningen av barnomsorgsgarantin i kommunerna anser BO det finnas behov av att ytterligare i lagen förstärka det enskilda barnets rätt till barnomsorg.

4. Förskoleklass
BO är positiv till att sexårsverksamhet ska bilda en egen skolform inom det offentlig skolväsendet. BO anser dock att beteckningen förskoleklass är olyckligt valt. Att benämna verksamheten "klass" rimmar illa med det nya synsättet med en integrerad skolverksamhet som är under utveckling, dvs att förskolan ska vara en förebild och tillföra skolan något. Vidare går även utvecklingen i skolan bort från det traditionella klassbegreppet. Den nya läroplanen bidrar till en alltmer integrerad undervisning.

5. Personal i skolan
BO är positiv till arbetsgruppens förslag om en gemensam beteckning på förskolelärare, lärare och fritidspedagoger och att de ska samverka i utbildningen i det offentliga skolväsendet.

7. Skolhälsovård
BO är positiv till arbetsgruppens förslag att skolhälsovården tar över ansvaret för den förebyggande hälsovården för sexåringarna. BO vill dock poängtera att det är mycket viktigt att eleverna verkligen har god tillgång och närhet till framför allt skolsköterska, eftersom det här är fråga om små barn med sina särskilda behov.

BO vill i sammanhanget framhålla att skollagens syn på hälsa är ålderdomlig. Med begreppet skolhälsovård avses i dag endast skolläkare och skolsköterska. Enligt BO:s mening måste begreppet skolhälsovård innefatta fler kompetenser som ger uttryck för ett helhetstänkande när det gäller elevers hälsa. WHO definierar hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Med utgångspunkt i denna definition menar BO att det för elevernas hälsovård även måste finnas annan kompetens än den rent medicinska. BO föreslår därför att regeln i skollagen utvidgas till att omfatta även yrkesgrupperna psykologer och kuratorer.

9. Sekretesslagen
BO tillstyrker arbetsgruppens förslag att förskolegrupperna ska omfattas av samma sekretess som grundskolan. En alltför sträng sekretess, eller olika nivåer av sekretess, har i vissa sammanhang inneburit hinder för ett fungerande samarbete mellan olika instanser och myndigheter rörande enskilda barn.

11.1 Författningskommentar 1 kap. 1 §
BO är mycket positiv till att arbetsmiljölagen även kommer att omfatta förskolan. Dock vill BO i sammanhanget påpeka att arbetsmiljölagen hittills haft relativt dåligt genomslag för eleverna. Detta kan dels bero på bristande kunskaper om arbetsmiljölagen, men det kan också bero på att arbetsmiljölagens konstruktion i många delar inte riktigt tar hänsyn till elevers särskilda behov, utan är utformad utifrån de vuxnas förutsättningar. När nu arbetsmiljölagen är tänkt att omfatta även yngre barn, anser BO det vara nödvändigt att göra en utredning om hur arbetsmiljölagen kan utformas utifrån elevernas situation för att få bättre genomslag på skol- och förskoleområdet.

Övriga frågor
BO vill framhålla vikten av att Skolverket, nu när tillsynsansvaret för förskolan flyttas dit, i någon form fortsätter med att utforma riktlinjer för förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen på motsvarande sätt som Socialstyrelsen gjort i sina allmänna råd. Vidare är det viktigt att Skolverket, på samma sätt som Socialstyrelsen gjort, regelmässigt avsätter medel för utvecklingsarbete.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Helen Westlund
Jurist