Remissyttrande över betänkandet (SOU 1996:124) Miljö för en hållbar hälsoutveckling

Enligt lagen (1993:335) om barnombudsman skall BO bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.

Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Med barn avses enligt konventionen varje människa under 18 år.

BO ser i stort positivt på föreliggande miljöhälsoutredning och dess förslag. Därför kommer vi att endast kommentera och komplettera ett urval av förslag och innehåll i utredningen. BO vill också framhålla att utredningen, med dess bilagor, ger en god överblick av dagens kunskap om riskfaktorer i miljön som kan leda till ohälsa och av de myndigheter, lagar, mål, aktörer och verktyg som finns för att förebygga och undanröja dessa risker.

7.1 De statliga myndigheterna och organen.
BO saknar den egna myndigheten som aktör i utredningens redovisning över aktörer på central nivå.

BO har som särskild uppgift att hålla samman sektorsövergripande studier om barn och unga. BO har därför ett nätverk med enskilda personer och företrädare för organisationer och myndigheter i syfte att närmare belysa barns uppväxtvillkor. En sammanfattning av dessa villkor, med fokus på några varningssignaler, redovisas årligen i BO:s årsrapport till regeringen.

BO har från och med 1994 beställaransvar för statistik om barns och ungas levnadsförhållanden. Statistikpublikationen "Upp till 18 - fakta om barn och ungdom" uppdateras vart tredje år och i statistikarbetet ingår att utveckla statistiskt mätbara välfärdsindikatorer för barn och unga.

BO har, enligt vår instruktion, i uppdrag att ta initiativ till samordning och utveckling av samhällets förebyggande insatser inom området barn och ungdomars säkerhet. För detta arbete har BO ett särskilt nätverk för Barns och Ungas Säkerhet, BUS. I detta nätverk ingår ett 25-tal myndig heter och organisationer. Här kan frågorna få en bred förankring, samordnas och många aktörer kan därmed gå ut med gemensamt budskap och gemensamma åtgärder. BO kallar till gemensamt möte två gånger per år, däremellan samverkar nätverkets aktörer efter egna initiativ.

För att ytterligare förstärka och effektivisera det olycksfallsförebyggande arbetet bland barn och ungdom tog BO initiativ till att under tre år genomföra en nationell manifestation för Barns och Ungas Säkerhet - BUS. Under dessa tre år (1994, 1995 och 1996) har två höstveckor utlysts till BUS-veckor för att då sätta fokus på barns och ungas säkerhet och att stärka alla dem som arbetar med att förebygga barnolycksfall på såväl central, regional som lokal nivå. Det var också ett sätt att få med nya aktörer, få med barnen och ungdomarna själva och att hitta nya arbetssätt. Varje års BUS-veckor inleddes med ett presseminarium på ett särskilt tema, t ex var Barnsäkerhet i boendet och på lantgårdar i fokus under 1996 års BUS-veckor.

Mot denna bakgrund ser BO det som förvånande att myndigheten inte finns med som aktör i miljöhälsoutredningens betänkande.

8.1 Agenda 21 och andra måldokument.
Här önskar BO framhålla FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) som ett verktyg i miljöarbetet. Barnkonventionen förmedlar en samlad syn på barn och unga och skapar på så sätt en gemensam målsättning när det gäller att säkra barns behov och rättigheter. Det är särskilt konventionens artiklar 3, 6, 12 och 24 som är relevanta i detta sammanhang.

8.9 Fysisk planering.
I olika sammanhang utpekas brister i samhällsplaneringen som viktig orsak till allvarliga problem för barn och ungdom i den fysiska miljön. Barns och ungdomars uppväxtvillkor påverkas ständigt av politiska, ekonomiska och sociala förändringar, skiftande planeringsideal och -förutsättningar. Denna föränderlighet motiverar självklart en kontinuerlig kunskapsutveckling. Därför bildade BO år 1993 ett tvärvetenskapligt nätverk för frågor som rör barns och ungdomars intressen i samhällsplaneringen. Nätverket Barn, ungdom och byggd miljö träffas i sin helhet en gång per år. Detta möte dokumenteras i en PM. Genom nätverket får BO tillgång till aktuell kunskap och erfarenhet för att kunna sprida detta till andra i samhället, som underlag till forskning, projekt, undersökningar, ändrad lagstiftning, bevakning av tillämpning av lagstiftningen utifrån ett barnperspektiv. Att finna ökande möjligheter för barns och ungas egen medverkan och påverkan på sin miljöuppväxt är av genomgående intresse.

8.13 Förslag.
BO önskar framhålla vikten av att barnens särställning särskilt beaktas i samtliga förslag. Barn är särskilt sårbara genom bl a sitt outvecklade immunförsvar och att de ofta vistas i byggnader med dåligt inomhusklimat och i utomhusmiljöer i anslutning till starkt trafikerade vägar. Därmed exponeras de för miljörelaterade hälsorisker under lång tid.

9.3 Miljörelaterade hälsorisker - mål och åtgärdsinriktningar.
BO ser positivt på de övergripande målen, målen för miljökvalitet och åtgärdsinriktning. BO önskar dock framhålla att barns större känslighet och sårbarhet måste motivera att gränsvärdesättning för att tillåta ämnen i miljön och i olika produkter utgår från barn.

Mot bakgrund av det stora folkhälsoproblem som ökningen av astma, allergier och andra överkänslighetsproblem bland barn utgör, ser BO mycket positivt på att utredningen framhåller vikten av att särskilt satsa på barns miljöer. BO har nära samarbete med Folkhälsoinstitutets allergiprogram och ingår i INSHE-gruppen sedan februari 1997.

9.3.7 Skador genom olycksfall.
BO instämmer inte i utredningens formulering av det övergripande hälsomålet, det stämmer inte med BO:s syn på det olycksfallsförebyggande arbetet. BO anser att nollvisionen bör gälla för alla typer av olycksfallsförebyggande arbete. Vägverket förklarar nollvisionen så, att trafiken och miljön ska vara så beskaffad att de misstag människor gör och de olyckor som därför alltid kommer att inträffa inte ska leda till värre skador än att de läks på några veckor. Ingen människa ska behöva dö eller invalidiseras i trafiken.

BO:s syn på barnsäkerhetsarbetet återspeglas i den symbol vi tagit fram - BUS-symbolen. Där BUS står för Barns och Ungas Säkerhet. BUS-symbolen visar livsglädjen och kraften hos det lilla barnet och den unga människan samtidigt som handen, som symbol för skydd och säkerhet, finns i närheten. BUS står också för rätten till lite bus, att få vara nyfiken och ta utmaningar. Barn måste ha rätt till en uppväxtmiljö som tillåter lite blåmärken och kanske ett benbrott utan att de ska behöva riskera att skadas svårt eller dö i olycksfall. Det gäller att hitta den goda avvägningen mellan utvecklingsfrämjande lekmöjligheter och beskydd och omtanke. Nollvisionens synsätt gäller alltså även för barnsäkerhetsarbetet i sin helhet.

Det svenska barnsäkerhetsarbetet har bedrivits under organiserade och strukturella former sedan mitten av 1950-talet. Det är unikt att arbetet har legat samlat på några få. Det började med Samarbetskommittén mot barnolycksfall som under åren 1954-1980 bedrev ett nationellt barnsäkerhetsarbete. Detta övertogs 1980 av den då nyinrättade statliga myndigheten Barnmiljörådet och överfördes 1993 till Barnombudsmannen. Arbetet förs på så vis vidare som en uppgift inom BO:s verksamhet och ovärderlig kunskap och erfarenhet har hela tiden kunnat tas tillvara. Det ger BO unika möjligheter att fortsätta att vara navet i det nationella barnsäkerhetsarbetet. BO, med sin samlade kunskap om barns behov och rättigheter inom alla områden, kan därför sätta in säkerhetsfrågorna i ett helhetsperspektiv. Detta ger BO en särställning i förhållande till andra länder.

Barnsäkerhetsarbetet har varit mycket framgångsrikt. Ett av målen i WHO:s hälsopolitiska strategi "Hälsa för alla" är att antalet dödsolyckor ska reduceras med 25 procent till år 2000. När det gäller reduceringen av dödsolyckor bland barn uppnåddes detta mål redan någon gång mellan 1981 (24 procent) och 1982! År 1995 hade dödsolyckorna minskat med 53 procent! Trots att dödsolyckorna minskat så kraftigt är skador av olycksfall än i dag den största enskilda dödsorsaken för barn över ett år och svarar för nära hälften av den totala dödligheten för ungdomar.

BO vill i detta sammanhang särskilt framhålla barns rätt till att få hjälp med att bygga upp ett eget säkerhetsmedvetande och handlingsberedskap inför riskfyllda situationer. Här finns det behov av att utveckla metoder för hur barnen successivt ska kunna bygga upp denna kompetens. Dessutom är en förutsättning för att lära sig mer om vad som är bra för barn och unga att samarbeta med dem på olika sätt och lyssna till vad de har för åsikter och erfarenheter (jfr medborgaraktivering).

Louise Sylwander
Barnombudsman

IngaLill Söderqvist
Byrådirektör