Remissyttrande över betänkandet (Ds 1997:21) Växa i lärande. Förslag till läroplan för barn och unga 6-16 år

Enligt lagen (1993:335) om barnombudsman skall BO bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.

Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Med barn avses enligt konventionen varje människa under 18 år.

BO är i huvudsak positiv till förslaget om en gemensam läroplan för barn och unga från 6-16 år. De kommentarer och tillägg BO har görs under respektive avsnitt. Inledningsvis vill dock BO göra följande kommentar. BO anser att läroplanen borde ha en tydligare koppling till barnkonventionen. I det allmänna avsnittet om grundläggande värderingar kan en hänvisning göras till barnkonventionen, där några av de mest grundläggande principerna i barnkonventionen tas med, exempelvis principen om barnets bästa (art. 3), barns rätt att komma till tals (art. 12) och förbud mot diskriminering (art. 2).

Likvärdighet s. 93
BO är positiv till att omsorg om den enskildes välbefinnande har poängterats och tydliggjorts. Däremot menar BO att tolkningen av begreppet omsorg är för snävt gjord i kommentaren. Såväl barnets eller den unges psykiska som fysiska välbefinnande bör ingå i detta begrepp. Det kan t ex vara fråga om ren luft, bra ljus, skolans utemiljö, lugn matsal eller vuxnas närhet och trygghet.

Skolans uppdrag s. 95 ff
BO menar att barnen själva som kulturskapare bör lyftas fram. Utbildningen handlar inte enbart om att överföra ett kulturarv, utan också om att utveckla det. Detta bör läggas till under denna punkt. Skolan ska ge barnet möjlighet att bearbeta information, ta ställning till kulturarvet och själv vara med och forma en kultursyn och en verklighetsuppfattning som är ändamålsenlig för vår tid.

När det gäller punkten om att verksamheten ska belysa hur man kan skapa en hållbar utveckling är det viktigt att poängtera att det verkligen är fråga om all verksamhet. Detta innebär t ex att även matbespisningspersonal, vaktmästare, föräldrar m fl i detta avseende måste vara goda förebilder för barnen.

BO menar att meningen om det aktiva sökandet efter kunskap, lek och skapande bör omformuleras. Sökandet efter kunskap bör ske genom problemlösning, lek och skapande. Sådana aktiviteter är medel att nå kunskap samtidigt som själva aktiviteten har ett värde i sig.

BO vill vidare framhålla att det är mycket viktigt att skolan även har ett pedagogiskt förhållningssätt till rast och annan öppen fritidsverksamhet inom skolans ram. Man måste beakta det sociala samspel som sker utanför lektionstiden.

BO vill göra tillägget att det i samarbetet mellan de olika verksamheterna ges speciella möjligheter till att pröva och utveckla, bearbeta och befästa kunskaper.

God miljö för utveckling och lärande s. 100
BO vill här poängtera vikten av att barn utvecklar sin sociala kompetens och sociala förmåga, vilket bör läggas till. Skolan är en viktig social arena med möjlighet till spegling i den egna generationen, det motsatta könet och i den vuxna generationen.

Den enskilda skolan utveckling s. 101
BO menar att man under denna punkt även bör lyfta fram arbetsmiljön i skolan. De ungas deltagande i förbättringar av arbetsmiljön ute och inne, såväl fysisk som social arbetsmiljö, ska var ett levande exempel på demokratisk fostran och inflytande på en konkret bas.

Normer och värden s. 103
BO menar att målet att visa respekt för miljön även måste innefatta skolans arbetsmiljö.

Barn och ungas ansvar och inflytande s. 113
BO anser att de angivna målen rörande inflytande är för snäva och tar sikte endast på inflytande i skolan. Ett mål som tar upp kopplingen skola-samhälle bör, enligt BO:s mening, tillkomma. Skolan borde kunna spela en viktig roll i unga människors möjligheter att delta i kommunala frågor. Ett sätt för skolan att öppna sig mer mot övriga samhället är att eleverna får bli en "remissinstans" i de kommunala frågor som rör dem. Några exempel på sådana frågor är bostadsplanering, trafikmiljö, kommunala skolplanen och fritidsfrågor. På detta sätt skulle man få till stånd en konstruktiv dialog mellan lokala beslutsfattare och barn och unga i skolan. Det är också ett bra sätt för samhället att dra nytta av elevernas kompetens. Dessutom kan ju underlagen till de kommunala frågorna mycket väl omformas till de olika ämnena i skolundervisningen. Genom att på så sätt knyta för eleverna aktuella samhällsfrågor till undervisningen skulle undervisningen utvecklas på barnens och ungdomarnas villkor, samtidigt som deras möjligheter att komma till tals i kommunala beslut skulle öka. Det finns exempel på flera kommuner, t ex Göteborg, Köping och Härnösand, som arbetat på detta sätt med goda resultat.

Bedömning och betyg s. 121
BO anser att punkten rörande rektorns ansvar för mobbning bör utvidgas till att avse även skolans arbete för att motverka kränkande behandling. BO har i en särskild rapport lämnat förslag hur också skollagen ska förstärkas för att förbättra arbetet mot mobbning.

När det gäller benämningarna utstötning, trakasserier och mobbning anser BO att det är bättre att använda en enhetlig terminologi och genomgående använda sig av termen kränkande behandling som återfinns i skollagen.

BO menar vidare att det under rektorns ansvar bör göras ett tillägg. Rektorn ska ha det övergripande ansvaret för att barn och ungas inflytande i skolan utvecklas.

I handläggningen av detta ärenden har också handläggaren Eva Norén-Björn deltagit.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Helen Westlund
Jurist