Remissyttrande över departementspromemorian (Ds 1997:42) Utlänningar i massflyktsituation - sociala rättigheter m.m.

Enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman skall BO bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.

Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Med barn avses enligt konventionen varje människa under 18 år.

Sammanfattning
BO menar att det strider mot barnkonventionens artikel 2, om förbud mot diskriminering, att skapa särskilda regler för barn som inte är folkbokförda men som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. Detta då denna artikel bl.a. syftar till att ge lika rättigheter till barn som vistas legalt i ett land.


7.4 FN:s konvention om barnets rättigheter
Arbetsgruppen anger fyra artiklar i barnkonventionen som man menar att det kan uppstå vissa svårigheter med om de aktuella barnen inte blir folkbokförda i Sverige. Däremot redovisar man inte vad det kommer att innebära, och inte heller lämnar man några förslag till lösningar.

En mycket viktig artikel som arbetsgruppen inte berör är artikel 2 som innebär ett förbud mot diskriminering av barn. En konsekvens av arbetsgruppens förslag är att barn som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd men inte blir folkbokförda får sämre rätt till sociala förmåner m.m., jämfört med andra barn som vistas legalt i Sverige. Detta förhållande menar BO strida mot art i 2 i barnkonventionen.

FN:s övervakningskommitté har fört följande resonemang när det gäller tolkningen av artikel 2: Konventionen är internationell också i den meningen att vederbörande myndigheter har ett ansvar för alla barn vars situation de har inflytande över. Detta gäller självfallet medborgare, men också andra barn som har anledning att vara i landet, såsom t.ex. statslösa barn som har uppehållstillstånd eller asylsökande barn. Den begränsning som kan accepteras är långsiktigt inriktade vårdinsatser eller utbildningsgångar som förutsätter att barnet stannar en längre tid. Alla akuta behov bör däremot mötas, t.ex. på hälsosidan. Dessutom bör insatser göras för att "brygga över till en ny situation. Utbildningsinsatser bör göras så att tiden utbildningsmässigt inte går helt förlorad för barnet. Förskolemöjligheter på flyktingförläggning är att rekommendera också av psykosociala skäl".

På bl.a. följande områden har arbetsgruppen föreslagit ett sämre skydd för barn som inte är folkbokförda; Högkostnadsskydd och läkemedel, rehabilitering och rehabiliteringsersättning, vårdbidrag och handikappersättning, stöd och service till vissa funktionshindrade och barnomsorg. När det gäller barn som vistas legalt i landet gör inte barnkonventionen några skillnader vilka rättigheter som ska ges. BO menar därför att det är diskriminerande att skapa ett system där de barn som vistas legalt i Sverige har olika rättigheter.


12.2 Personer i massflyktsituation som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd - före folkbokföring
BO menar att arbetsgruppens förslag är oklart för barn med tidsbegränsade uppehållstillstånd när det gäller rätten till utbildning

Barnkonventionen gör inte någon begränsning i barnets rätt till utbildning. Konventionens rättigheter omfattar alla barn inom landets "jurisdiktion" det vill säga även barn som inte vistas permanent i landet. Skollagens bestämmelser om att grundutbildningen skall vara kostnadsfri och tillgänglig för alla omfattar för närvarande endast barn som är bosatta och folkbokförda i landet.

De regler som idag gäller för barn som inte är fokbokförda är att de skall tas emot i grundskolan i den kommun där de vistas. Detta enligt grundskoleförordningen och en särskild förordning om undervisning för asylsökande barn. Däremot är antalet timmar begränsade enligt den särskilda förordningen. Det finns ett tak för kostnaderna för t.ex. asylsökande barns utbildning. Den ersättning som kommunerna får av staten är begränsad till mellan 60 och 65 % av den genomsnittliga kostnaden för en elev i den svenska grundskolan.

En annan skillnad är att barn som inte är folkbokförda och som är i behov av att gå i särskola inte har samma rätt som svenska barn. Av 7 kap 2 § specialskoleförordningen framgår att styrelsen för en specialskola får medge att ta emot sådana barn. Icke folkbokförda barn har således ingen rätt till utbildning inom särskolan.

Inte heller ungdomar mellan 16 och 18 år har samma rätt till utbildning som barn som är bosatta i Sverige. Däremot har de enligt lagen om mottagande av asylsökande och en instruktion från Invandrarverket rätt att delta i "studieverksamhet som motsvarar gymnasieskolan". Ansvarig för att ungdomar får tillgång till en sådan utbildning är den förläggning vid vilken de är registrerade.

BO menar att reglerna bör ändras så att det klart framgår att barn som beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd får samma rätt till utbildning som barn med permanenta uppehållstillstånd eller svenska barn.

I beredningen av detta ärenden har också handläggaren Lisbeth Thurnell deltagit.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Helen Westlund
Jurist