Yttrande över betänkandet (SOU 1997:121) Skolfrågor - Om skola i en ny tid

Enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman skall BO bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.

Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Med barn avses enligt konventionen varje människa under 18 år.

BO anser att Skolkommittén genom sina betänkanden ger en god bild av hur skolans inre arbete behöver förändras. Däremot saknar BO i många fall konkreta förslag och åtgärder utifrån de analyser och resonemang kommittén gör. Skolkommitténs arbetssätt, en bred kommunikation med kommuner och enskilda skolor, har medfört att man fått till stånd en konstruktiv dialog. BO saknar dock förankringen med barnen och ungdomarna i skolan, och då särskilt när det gäller delbetänkandet inflytande på riktigt. BO stöder delar av förslagen i det nu aktuella betänkandet, men vill också framföra kompletterande synpunkter.

Kap 5; Elevernas inflytande

Elevforum
I likhet med kommittén anser BO att eleverna behöver stöd för att utveckla arbetet med inflytandefrågor. Detta måste i huvudsak ges av skolan och skolförvaltningen. Precis som kommittén menar BO att föreningslivet och barn och ungdom-sorganisationer kan vara en ytterligare kraft i arbetet med att initiera olika frågor och medverka i utvecklingen av det lokala inflytandet i skolan. BO tror emellertid inte att elevforum är den rätta formen för ett sådant samarbete.

BO är kritisk till förslaget om att utveckla sk. elevforum på kommunnivå. BO anser att förslaget snarare ökar avståndet mellan beslutsfattare och barn och unga i stället för att minska det. Kommittén föreslår inte att forumet ska ha något tillsynsansvar eller någon annan reell möjlighet att ingripa i ärenden. Forumet är endast tänkt att fungera som en instans dit elever och föräldrar kan framföra sina åsikter och få information om vart man kan vända sig. BO menar därför att ansvaret blir mer otydligt, och att det finns en uppenbar risk att elever och föräldrar hänvisas runt utan att någon tar tag i deras problem. Om rektor inte kan eller vill lösa problemen måste kommunen som huvudman för skolan ta vid. Att skapa ytterligare en mellannivå, elevforum kan medverka till en skendemokratisk struktur som urholkar inflytandet för eleverna. De flesta av de uppgifter som skisseras i förslaget är redan ett ansvar för den enskilda skolan och för den kommunala förvaltningen. Det är skolans och rektors ansvar att ta elevernas åsikter och problem på allvar och åtgärda dessa.

Aktiva elever- dokumentation
BO är positiv till förslaget om att låta elever som arbetar med frågor som är till skolans bästa, t.ex. demokratiarbete, ska få detta inskrivet i betyget.

Kap. 6; Föräldrarnas inflytande
En central fråga för utvecklingen av den framtida skolan är ett ökat medborgar-inflytande i skolstyrelserna. BO är i princip positiv till försöksverksamheten med föräldrastyrelser. Det finns dock en risk att ett ökat föräldrainflytande sker på bekostnad av elevernas inflytande och deras möjligheter att medverka i beslutsprocesserna. Därför måste föräldrarnas roll i styrelsen tydliggöras. Vem är det som föräldrarna företräder? Är de elevernas, dvs brukarnas representanter, eller representerar de enbart föräldrarna ? Kommittén ger inget klart svar i denna fråga. Av betänkandet framgår två olika synsätt "Det formella inflytande som kan utövas i samrådsorgan, på föräldramöten och i lokala styrelser, är bara en del av föräldramedverkan i skolan. I dessa sammanhang handlar det främst om ett inflytande som brukare, eller snarare som ställföreträdare för de egentliga brukarna, barnen. (.....) De föräldrar bör ses som representanter för hela föräldragruppen och de måste utveckla goda kontakter med övriga föräldrar för att fullgöra uppdraget." Om avsikten är att föräldrarna ska vara ställföreträdare för de egentliga brukarna, dvs eleverna, uppstår en rad frågor. Hur går tillsättandet till och vilka möjligheter har eleverna att påverka vilka föräldrar som ska representera dem. En annan fråga är hur elevernas åsikter kommer fram i styrelsearbetet. BO anser att dessa frågor inte har belysts tillräckligt i kommitténs olika betänkanden. BO föreslår därför att Skolverket bör få i uppgift att följa upp och se över även dessa frågor i samband med utvärderingen av försöksverksamheten.

Kap 7; Statlig styrning och lokalt ansvar

Att främja barns och ungdomars lärande
BO är positiv till omformuleringen i Skollagens portalparagraf 1 kap. 2§ i syfte att fokusera barns och ungas lärande och kunskapsutveckling. Vidare anser BO att tillägget i portalparagrafen "att skolan ska utformas av skolans personal och av de barn och ungdomar som går där", är bra och till viss del stärker elevinflytandet i skolan. BO menar dock att detta tillägg bör kompletteras med ytterligare ändringar i skollagen. I konsekvens med tillägget bör inflytandebestämmelsen i 4 kap 2 § ändras.. För närvarande är 4 kap 2 § begränsad till inflytande över utbildningens utformning, men borde utvidgas till att omfatta inflytande över skolans verksamhet och organisation.

BO anser vidare att det i Skollagen bör införas en skyldighet för skolstyrelsen/rektor att inhämta synpunkter från eleverna inför beslut som berör eleverna på ett påtagligt sätt. Detta skulle kunna ske genom ett samrådsförfarande med elevråd, eller i vissa fall även på klassrumsnivå. Arbetsformer måste naturligtvis utvecklas med hänsyn till barnens ålder och mognad.

Avskaffa grundskolans centrala timplan
BO stöder det alternativa förslaget om att på försök avskaffa timplanerna i ett begränsat antal kommuner.

I BO:s kontakter med skolor samt med andra myndigheter och organisationer som arbetar med skolan, framkommer det att frågor om samhällets värderingar, ökat elevinflytande samt insatser för att skapa en bra arbetsmiljö inte ges tillräckligt utrymme i skolans arbete. En orsak till detta är att dessa frågor inte har egen tid eller integrerats i annan undervisning p.g.a. att timplanen för de olika ämnena upplevs som alltför styrande av lärarna. Detta framgår också av den rapport som arbetsgruppen om skolans värdegrund har lämnat till utbildningsministern.

BO är därför positiv till att minska timplanens betydelse. Det borde kunna leda till att värdegrundsfrågorna får högre prioritet i skolans arbete och ett ökat engagemang bland såväl lärare som elever. Vidare ger det skolan möjlighet till en större helhetssyn när det gäller ämnesplaneringen.

Rektorns roll
BO välkomnar förslaget om en utredning om ledarskapet i skolan. Däremot ser BO en risk med en delegation av rektorns ansvar och befogenheter till andra personer och grupper på skolan. Det måste alltid vara klart och tydligt uttalat att det yttersta ansvaret för skolans arbetsledning är det rektorn som har.

Betygsättningen i grundskolan
BO stöder förslaget om en försöksverksamhet med andra former för urval, bedömning och skriftlig information än graderade betyg. BO vill dock i detta sammanhang poängtera vikten av att eventuella kunskapsbrister måste upptäckas tidigt för att skolan ska kunna sätta in relevanta åtgärder. Under vintern har det i media förts en debatt om det stora antal elever som inte blir godkända i basämnena. BO menar därför att det under grundskoletiden behövs fler avstämningar om barnens och ungdomarnas kunskapsnivåer.

Kap 8; Uppföljning och utvärdering
BO stödjer förslaget om att förtydliga det kommunala ansvaret för utvärdering och uppföljning. BO anser vidare att det är positivt att kommittén lyfter fram elevernas rätt att utvärdera undervisningen. I dag saknas den möjligheten i stor utsträckning. En regelbunden utvärdering från eleverna sida leder till en utveckling av kvaliteten på undervisningen. För att säkerställa att sådana elevutvärderingar görs på ett likvärdigt sätt för alla skolor, bör den utformas som en skyldighet för skolan och fastslås i grundskoleförordningen. Dessutom skulle utvärderingarna förbättra rektorns möjligheter i personalutvecklingsarbetet, och vara en viktig förutsättning för lärarnas professionella utveckling.

Kap 9, Lärares yrkesutveckling
När det gäller lärares yrkesutveckling anser BO att det vore önskvärt med en ökad rörlighet bland lärarna i skolan. Att arbeta med barn och unga kräver nytänkande och stor idérikedom. Det är inte ovanligt att lärare arbetar på en och samma skola under större delen av sitt yrkesverksamma liv. Det riskerar att innebära att motivationen och engagemanget successivt avtar. Det blir ett "rutinarbete". I många undersökningar från bl.a. BO, Skolverket samt Elevorganisationen framkommer det att ungdomarna är starkt kritiska till lärarnas svaga engagemang. Man vill ha fler engagerade lärare.

Ett annat problem i sammanhanget är att erfarenheter från metodutveckling på enskilda skolor inte sprids på ett tillfredsställande sätt till andra skolor inom kommunen. Det finns en tendens till att informations- och erfarenhetsutbytet oftare sker mellan skolor i olika kommuner och landsdelar snarare än mellan skolorna i den aktuella kommunen.

BO menar att det är angeläget att hitta nya former för lärarnas kompetensutveckling. En sådan skulle kunna vara en ökad rörlighet mellan skolorna i den egna kommunen. BO är medveten om att detta kan vara svårt att få till stånd, men menar att frågan om ökad rörlighet är så viktig att Skolverket i samråd med kommuner och fackliga organisationer, bör ges i uppdrag att utveckla frågan vidare.

Utlandsutbildade lärare
BO kan inte ställa sig bakom kommitténs förslag om utlandsutbildade lärare. Kommittén motiverar sitt förslag med utgångspunkt i de utlandsutbildade lärarnas situation och lägger stor vikt vid denna. BO:s mening är dock att det måste vara det som gagnar eleverna som ska stå i centrum. BO har svårt att se hur sänkta språkkrav på något sätt skulle vara bra för eleverna. Om det, som kommittén anger, bara är fråga om att tala svenska med utländsk accent, borde detta rymmas inom den nuvarande regeln om att "behärska det svenska språket".

Kap. 10. Den öppna skolan
BO är positiv till förslaget om att det i läroplanen skrivs in att skolan bör se som sin uppgift att vara ett kulturellt centrum. BO vill dock framhålla vikten av att hitta samverkansformer med föreningslivet och kulturlivet i kommunen. I betänkandet saknas ett sådant resonemang.

Det saknas också ett vidare resonemang om skolan som en arena för diskussion och samtal om utformningen av närsamhället. Erfarenheterna från bl.a. Porsgrunn i Norge och Jönköping visar att skolan som arena kan spela en viktig roll i den kommunala utvecklingen även i andra frågor än traditionella skolfrågor, om eleverna får bli en remissinstans. Några exempel på sådana frågor är bostadsplanering, trafikmiljö, kommunala skolplanen och fritidsfrågor. På detta sätt kan man få till stånd en konstruktiv dialog mellan lokala beslutsfattare och barn och unga i skolan. För att barn och ungas rätt till inflytande ska bli verklighet är en sådan utveckling nödvändig.

Underlagen till de kommunala frågorna mycket väl omformas till de olika ämnena i skolundervisningen. Genom att på så sätt knyta för eleverna aktuella samhällsfrågor till undervisningen skulle undervisningen utvecklas på barnens och ungdomarnas villkor, samtidigt som deras möjligheter att komma till tals i kommunala beslut skulle öka.

I beredningen av detta ärende har också byrådirektören Bengt Harju deltagit.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Helen Westlund
Jurist