Funkis - funktionshindrade elever i skolan (SOU1998:66)

Enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman skall BO bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen. Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Allmänt
Arbetsfördelningen mellan ombudsmännen innebär att det framförallt är Handikappombudsmannen som har ansvar för de frågor som behandlas i betänkandet. Handikappombudsmannen har mer specifikt ansvar för barn med funktionshinder, medan BO arbetar mer generellt med frågor som rör barn och ungas rättigheter och uppväxtvillkor. Exempel på sådana frågor är inflytandefrågor och mobbning. Detta arbete är givetvis också viktigt för barn med funktionshinder.

BO:s ansvar utgår från barnkonventionen, och mot denna bakgrund vill BO lämna följande synpunkter. Barnkonventionen ger barnet rätt till utbildning på grundval av lika möjligheter. I detta innefattas bl.a. en rätt till individuellt anpassad undervisning för barn med behov av särskilt stöd. Många rapporter under de senaste åren visar att dessa elever kommit i kläm och inte fått tillräckligt stöd. Utifrån artikel 3 om barnets bästa och artikel 28 om utbildning på grundval av lika möjligheter menar BO det vara helt nödvändigt att barn med funktionshinder får den hjälp de har rätt till. Det är därför viktigt att kommunerna avsätter tillräckliga resurser för sådant stöd, och att barnkonventionen verkligen får genomslag i den kommunala beslutsprocessen. I den proposition som regeringen nyligen överlämnat till riksdagen "Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige" (1997/98:182) finns ett flertal förslag som kan bidra till att barnperspektivet får större tyngd i beslut som påverkar barns och ungas hälsa och välfärd. I detta strategiarbete har BO en nyckelroll. BO har vidare utarbetat en handbok för kommuner och landsting som beskriver hur barnkonventionen kan genomföras lokalt. Kommunala dokument såsom barn- och ungdomshandlingsplaner, konsekvensanalyser och checklistor bör utformas på ett sådant sätt att särskild hänsyn tas till barn med funktionshinder.

5.2 Förskoleperioden
BO vill understryka vikten av förskoleperiodens betydelse för att tidigt upptäcka och stödja barn med funktionshinder. Såväl förskoleverksamheten som barnhälsovården har ett stort ansvar. Genom tidiga insatser ökar möjligheterna att barnen och deras familjer får den hjälp och det stöd som är nödvändig för en bra skolgång.

Vidare har, enligt BO:s mening, barngruppernas storlek en grundläggande betydelse för att integrera barn med behov av särskilt stöd. BO ser med stor oro på det faktum att barngrupperna inom barnomsorgen blir allt större och antalet barn per årsarbetare under 1990-talet uppnått tal som tidigare ansetts vara helt oacceptabla. Det leder till påfrestningar hos såväl barn som personal och strider mot verksamhetens mål. Möjligheten att på ett fullgott sätt ge stöd till barnen med funktionshinder minskar.

5.7 Elevassistentens roll i skolan
BO ser positivt på utredningens förslag att elevassistenter som arbetar med elever med funktionshinder ges en ändamålsenligt utbildning och kompetensutveckling.

5.8 Åtgärdsprogram och individuella studieplaner
BO vill betona vikten av att åtgärdsprogram utformas i nära samarbete med den berörde eleven. En av de viktigaste faktorerna för en god psykisk hälsa är att man kan kontrollera och påverka sitt liv. Det är särskilt viktigt för barn, då de är beroende av vuxnas beslut. Vidare menar BO att åtgärdsprogrammet ska upprättas redan innan skolstarten och följas upp och utvärderas minst en gång per termin.

9 Lärarutbildning och lärarfortbildning
BO menar att utredningen inte tillräckligt belyst frågan om behovet av utbildning och fortbildning för personal inom barn- och skolbarnomsorgen.

I beredningen av detta ärende har också byrådirektören Tove Rinnan deltagit.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Helen Westlund
Jurist