Yttrande över betänkandet (SOU 1998:69) Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg

Enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman skall Barnombudsmannen (BO) bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.

Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Med barn avses enligt konventionen varje människa under 18 år.

Sammanfattning

BO tillstyrker att:
Registerkontroll införs inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg (hädanefter benämnt aktuella verksamheter). BO anser dock att ytterligare verksamheter bör omfattas av kontrollen. Vidare anser BO att kontrollen även bör inkludera de som antas till utbildningar som leder fram till yrken inom här aktuella verksamheter.
Kontrollen omfattar alla som söker arbeten, samt långtidsvikarier inom aktuella verksamheter.
Det ska vara en skyldighet för arbetsgivaren att utföra registerkontroller. Dock bör det tydligare framgå i lagtexten 1 kap. 18 § Skollagen att det är en skyldighet för arbetsgivaren att kontrollera den arbetssökande.
Arbetssökande själva inhämtar ett registerutdrag från RPS.
Även andra brott än sexualbrott kan utgöra hinder för en person att arbeta med barn. Utöver de brott som utredningen anger anser BO att också grovt narkotikabrott är att betrakta som ett sådant brott.
Arbetssökande ska lämna registerutdrag som innehåller uppgifter om att brottsmisstankar som lett till åtal väckts.
Registerkontroll av fysiska personer som söker tillstånd att bedriva här aktuella verksamheter bör införas.
Det införs registerkontroller inom aktuella verksamheter som drivs på entreprenad.
Det inte uppställs krav på registerutdrag på personer som nyligen flyttat till Sverige.
Genomförandet av förslaget med undantag för tillägget i 1 kap. 2 § Skollagen andra punkten.

BO avstyrker att:

Det inte införs ett anställningsförbud. Ett sådant förbud måste åtminstone övervägas när en person gjort sig skyldig till sexualbrott mot barn.
Domstolarna inte ges en skyldighet att expediera domar till arbetgivaren beträffande anställda inom aktuella verksamheter till den dömdes arbetsgivare eller tillsynsmyndighet.
BO tar ej ställning till om redan anställda inte bör kontrolleras eftersom underlaget är bristfälligt. BO anser dock att det är av stor vikt att frågan utreds ytterligare.

Allmänt
BO är i huvuddrag positiv till de förslag som lagts fram i betänkandet. Förslagen är nyanserade och lyfter fram barnets skyddsintresse. Även relevanta artiklar i barnkonventionen redogörs för på ett bra sätt. BO anser däremot att det är av stor vikt att en utvärdering av lagändringarna görs inom en tvåårsperiod. Eftersom ändringarna ger stort utrymme för arbetsgivaren att göra egna bedömningar, är det viktigt att kontrollera hur tillämpningen utvecklats.

6.2.4 Uppgifter om andra brott
Se BO:s kommentar under 7.2.4.

6.5 Ställningstagande
BO välkomnar utredningens ställningstagande att införa registerkontroll i syfte att stärka barns och ungdomars skydd mot övergrepp inom aktuella verksamheter.

7.1 Alla aktuella verksamheter bör omfattas, allmänna såväl som enskilda
BO tillstyrker utredningens förslag om att införa registerkontroll inom alla aktuella verksamheter. Detta är en fråga som BO sedan länge arbetat för. BO anser dock att ytterligare verksamheter bör omfattas av registerkontroll. BO är medveten om att utredningsuppdraget inte omfattar fler verksamheter än de ovan nämnda. BO anser ändå att man bör överväga regler om registerkontroll även inom andra områden där barn är särskilt utsatta. Barn med funktionshinder och barn med utvecklingsstörning har ofta ensamma kontakt med bl.a. personliga assistenter och avlösarservice i hemmet. Då dessa barn i många fall är mer skyddsbehövande än andra bör även personal som anställs inom olika verksamheter genom lagen (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) omfattas av registerkontroll. Även personal som arbetar på olika institutioner med barn och ungdomar, fritidsledare, personer som driver familjehem samt personer som anlitas av socialtjänsten för barn och unga i olika situationer som exempelvis kontaktpersoner eller avlastningsfamiljer på helger, bör ingå i en kontroll.

Vidare anser BO att kontrollen även bör inkludera de som antas till utbildningar som leder fram till yrken inom här aktuella verksamheter. Det finns ingen anledning att en person som dömts för aktuella brott ska genomgå en lång utbildning för att sen inte kunna arbeta inom här aktuella verksamheter. Det ska tydligt framgå i ansökningshandlingarna att den som antas till utbildningen ska kunna visa upp ett registerutdrag. Eftersom flera av de aktuella utbildningarna har praktik, är det även viktigt ur barnets skyddsintresse att förhindra att dessa personer söker sig till sådana utbildningar.

BO anser i likhet med utredningen att det inte finns någon anledning att skilja på verksamhet bedriven av det allmänna eller av enskilda. Barnens skyddsbehov är lika stora oavsett vem som är huvudman för verksamheten.

7.2.1 Alla yrkeskategorier bör kontrolleras
BO är positiv till att registerkontrollen omfattar alla som söker arbeten inom aktuella verksamheter, även långtidsvikariat. Detta inte minst för att undvika svåra gränsdragningsfrågor.

7.2.2 Skyldighet att kontrollera arbetssökande
BO tillstyrker förslaget att arbetsgivaren ska vara skyldig att utföra registerkontroller, samt att kontrollen endast ska gälla för den som erbjuds anställning. Mot bakgrund av barnets skyddsintresse menar dock BO att det tydligt måste framgå i lagtexten att det är en skyldighet för arbetsgivaren att utföra sådan kontroll.

Utredningen har valt att inte straffbelägga underlåtelse att utföra registerkontroll. BO anser då att det är än viktigare att det tydligare i lagtexten 1 kap. 18 § Skollagen framgår att det är en skyldighet för arbetsgivaren att kontrollera den arbetssökande. Den nuvarande formuleringen i lagtexten"skall se till" är därför alltför vag. BO anser även att det bör redogöras för i förarbetena vad som händer vid sådan underlåtelse.
7.2.3 Arbetssökande bör själva inhämta registerutdrag
BO tillstyrker förslaget att den arbetssökande själv inhämtar ett registerutdrag från RPS. En av de viktigaste frågorna att ta hänsyn till när man inför registerkontroll är integritetsaspekten. Ovan nämnda förslag är från den synpunkten klart överlägsen eftersom det är den arbetssökande som har full kontroll över uppgiftslämnandet. En annan viktig aspekt är att metoden underlättar RPS arbete eftersom de inte behöver kontrollera att personen som begär uppgifterna har rätt att få ut dem.

7.2.4 Belastningsuppgifter om sexualbrott och vissa andra brott
BO tillstyrker utredningens förslag att även andra brott än sexualbrott kan utgöra hinder för en person att arbeta med barn. Utöver de brott som utredningen anger anser BO att också grovt narkotikabrott är att betrakta som ett sådant brott. BO menar att en person som dömts för detta på ett uppenbart sätt visat likgiltighet för andras liv och hälsa, och är därför också olämplig att arbeta med barn.

7.2.5 Uppgifter om misstankar
BO tillstyrker förslaget att arbetssökande ska lämna registerutdrag som innehåller uppgifter om brottsmisstankar som har lett till att åtal väckts.

7.2.6 Anställningsförbud bör inte införas
BO är kritisk till förslaget att det inte införs ett anställningsförbud. BO anser att ett sådant förbud åtminstone bör övervägas när en person gjort sig skyldig till sexualbrott mot barn.

BO är medveten om att personer med registeranteckningar som det här är fråga om sällan kommer att söka arbeten som innebär att utdrag måste företes. BO anser dock att det är anmärkningsvärt att när ett registerutdrag visar att den arbetssökande är dömd för aktuella brott så är det ändå upp till arbetsgivaren att göra sin egen bedömning om en eventuell anställning. Även om det stora flertalet arbetsgivare inte kommer att anställa en person som är dömd för aktuella brott, kan det inte uteslutas att det kan ske. Det är viktigt att lagen är tydlig och markerar med ett anställningsförbud för i varje fall sexualbrott mot barn för att visa att lagstiftaren inte på några villkor tillåter att personer som dömts för sådana brott arbetar med barn och ungdomar.

7.3 Personer som driver enskild verksamhet
BO tillstyrker förslagen att införa registerkontroll av fysiska personer som söker tillstånd att bedriva aktuella verksamheter. Detsamma ska gälla för företrädare för juridiska personer som avser att driva en sådan verksamhet.

7.4.1 Redan anställda bör inte kontrolleras
BO kan inte tillstyrka utredningens förslag om att redan anställda inte bör kontrolleras. För att kunna ta ställning i den frågan är det dock nödvändigt att få en bättre uppfattning om hur många personer i denna grupp som är dömda för aktuella brott. Utredningen har inte gjort någon egen undersökning och inte heller redogjort för någon annan för att underlätta ett ställningstagande i frågan. BO vill därför i sammanhanget nämna att SCB, på uppdrag av Stripteaseredaktionen, Sveriges Television under 1996 sammanställt uppgifter på lärare som är kvar i skolan fast de dömts för allvarliga brott. BO föreslår att det görs en undersökning där man går igenom domar där personer dömts för aktuella brott och ser vad de arbetar i för verksamheter.

BO är medveten om att det skulle medföra mycket stora administrativa kostnader om man skulle kontrollera ca 340 000 personer. Om en statistisk kartläggning dock skulle indikera att det fanns ett stort antal dömda personer i denna grupp, menar BO att man åtminstone måste överväga att införa en kontroll av redan anställda.
Om en kontroll av redan anställda införs så innebär det i praktiken att lagstiftningen skulle verka retroaktivt. Kontrollen är också ett ingrepp på den personliga integriteten eftersom personerna ifråga inte har någon möjlighet att avstå från kontroll, om de inte väljer att säga upp sig. BO vill dock betona att när det gäller intresseavvägningar av denna typ, i detta fall den vuxnes rätt till integritet kontra barnets rätt till skydd mot övergrepp, så måste den grundläggande principen om "barnets bästa" i artikel 3 punkt 1 i barnkonventionen beaktas. Den innebär att vid alla åtgärder som rör barn så ska barnets bästa komma i främsta rummet. Principen att barnets bästa alltid ska beaktas utesluter visserligen inte att andra intressen får väga tyngre, men då krävs det att man kan visa att man gjort en intresseavvägning.

7.4.2 Expediering av domar till arbetsgivare
BO är kritisk till utredningens bedömning i frågan. För att barn ska få ett effektivt skydd mot övergrepp är det nödvändigt att domstolarna ges en skyldighet att expediera domar beträffande anställda inom aktuella verksamheter till den dömdes arbetsgivare eller tillsynsmyndighet. Om inte domstolen ges en sådan skyldighet är det nästintill omöjligt för en arbetsgivare att få information om en anställd döms för ett sådant brott.

Den stora vinsten i att expediera domar till arbetsgivaren är att man här ringar in den grupp som är av intresse d.v.s de som är dömda för aktuella brott. BO menar att det skulle vara stötande om en person döms för exempelvis sexualbrott mot barn och en arbetsgivare på en skola inte får kännedom om detta. På så sätt möjliggörs det för personalen ifråga att arbeta vidare i sin tjänst där denne har fortsatta kontakter med barn.

När det gäller domstolars expediering av domar nöjer sig utredningen med att konstatera att det finns stora brister i rapporteringen till Socialstyrelsen rörande brott i tjänsten för vissa legitimerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården. Utredningen pekar därför på svårigheterna för här aktuella verksamheter. BO anser dock att frågan är så viktig att man måste försöka hitta rutiner för att få en sådan underrättelseskyldighet att fungera. BO kan inte här lämna ett konkret förslag på lösning, men anser att även denna fråga bör utredas ytterligare.

En annan viktig grupp som man når med ovan nämnda förslag är de personer som erbjuds arbete innan brottsmisstankar har lett till en fällande dom. Eftersom utredningen föreslagit att registerutdragen ska innehålla uppgifter om misstankar som lett till åtal är det inte osannolikt att en person som anmälts för övergrepp på sin arbetsplats omedelbart söker en ny tjänst, innan det syns något i registerutdraget. Vetskap för den anställde att den nya arbetsgivaren kan få information i de fall han döms för aktuella brott kan bidra till att personen ej söker en ny sådan tjänst.

7.5 Registerkontroller inom verksamheter som drivs på entrepenad m.m.
BO tillstyrker förslagen om att införa registerkontroller innan ett entreprenadavtal ingås i här aktuella verksamheter.

7.6 Personer som nyligen flyttat till Sverige
BO instämmer i att det inte bör uppställas krav på registerutdrag från andra länder än Sverige. BO vill dock betona vikten av att man i dessa fall är särskilt noggrann med anställningsförfarandet i övrigt. Om det är möjligt att få referenser från utlandet är dessa av stor betydelse, eftersom det kan vara de enda uppgifter som arbetsgivaren får tillgång till som inte lämnas av den arbetssökande själv.

7.7 Genomförandet av förslaget
BO tillstyrker genomförandet av förslaget med ett undantag. BO anser att det inte i 1 kap. 2 § Skollagen skall göras ett tillägg till andra punkten där det framhålls att alla former av sexuella övergrepp ska motverkas. BO hyser farhågor om att fler tillägg till portalparagrafen riskerar att urholka den. BO ser inte att tillägget tillför något. Det som står i dagens lagtext är tillräckligt ..."aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden"...

8.1 Lämplighetsprövning av andra arbetssökande
BO instämmer i utredningens bedömningar i frågan.

8.2 Förebyggande av övergrepp
BO instämmer i utredningens bedömningar i frågan. BO vill dock betona att det är av stor vikt att det lyfts fram att det på varje arbetsplats bör finnas riktlinjer för hur man ska agera om någon anställd misstänks för övergrepp. En handlingsplan bidrar till att undvika obefogade rykten och att inte barn fortsätter att fara illa p.g.a att ingen ansvarig förmår ingripa.

8.3.2 Polisanmälan och sekretess
BO instämmer i utredningens bedömning att frågorna om polisanmälan och sekretess bör övervägas vidare. BO är medveten om att det ligger utanför utredningens uppdrag att föreslå bestämmelser om skyldighet att göra polisanmälan eller att föreslå ändringar i Sekretesslagen. BO anser dock att frågorna om polisanmälan och sekretess är mycket viktiga och bör därför utredas i ett större sammanhang, lämpligen i den planerade utredning om barnmisshandel och därmed sammanhängande frågor.

8.3.3 Skyldighet att anmäla
BO instämmer i utredningens bedömning att frågan bör övervägas vidare i enskilt bedriven verksamhet.

8.5 Utbildningar till yrken inom de aktuella verksamhetsområdena
BO instämmer i utredningens bedömning att lämplighetsprövning ska ske både vid antagningen till och under utbildningen. De som söker till en utbildning bör även de uppvisa registerutdrag. Se ovan under 7.2.1.

Därutöver måste det finnas en möjlighet att avstänga olämpliga personer under utbildningen. Då spelar iakttagelser under praktikperioden en viktig roll. Det är nödvändigt att praktikperioderna är tillräckligt långa och att kvaliteten är hög på de platser som erbjuds för praktik och på den handledning som den studerande får. På så sätt skapas förutsättningar att en bedömning av lämpligheten verkligen kan göras.

I detta ärende har Concetta Taliercio varit föredragande.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Concetta Taliercio
Handläggare