Yttrande över Årlig barnstatistik - Ett förslag till basstatistik om barn och deras familjer

Enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman skall BO bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen. Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Med barn avses enligt konventionen varje människa under 18 år.

Genom den ändrade ansvarsfördelningen för den statliga statistiken fick BO år 1994 ansvar för sammanställning av statistisk information om barns och ungas levnadsförhållanden. BO påbörjade sitt statistikarbete med att år 1995 i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) publicera en faktabok över statistik om barn och unga under 18 år. Inom kort publiceras den andra utgåvan i denna serie - Upp till 18 - fakta om barn och ungdom 1998. Uppgifterna har samlats in från många olika statistikkällor hos SCB och andra myndigheter. I Upp till 18 anstränger sig BO att få en så lättillgänglig form i språk och utformning att många målgrupper kan ta till sig innehållet. Upp till 18 är idag den mest omfattande faktabok som finns om barn under 18 år.

BO:s stöd till utvecklingen av en årlig basstatistik m.m.
Erfarenheterna från arbetet med statistikboken Upp till 18 har visat att den nuvarande statistiken om barn uppvisar många brister och inte är tillnärmelsevis lika uttömmande som den om vuxna. Ibland kan insamling av uppgifter helt saknas, ibland förnyas uppgifterna så sällan att de blir föråldrade under en barndom. Detta gäller t.ex. uppgifterna i ULF-undersökningarna om barns hälsa och långvariga sjukdomar eller om barns umgänge med frånlevande förälder. Uppgifter om barn och unga är ofta tidskänsliga genom de stora förändringar som skett i samhället under de senaste årtiondena och genom att en barndomstid är 18 år.

BO stöder därför förslagen i denna utredning om en årlig basstatistik om barn och deras familjer, och förslagen om kompletterande datainsamlingar och skapandet av ett longitudinellt barnregister. BO anser dock att skrivningarna om kostnaderna för en sådan utveckling bör göras tydligare än vad som gjorts i förslaget.

BO:s roll som förmedlare och uttolkare
I en utveckling av statistiken om barn och unga ser BO tydligt sin roll som förmedlare av analys av och uttolkare av sådana fakta till många målgrupper i samhället. Boken Upp till 18 utgör en utmärkt plattform och skulle kunna byggas ut till en mer omfattande barnstatistisk årsbok med regelbunden utgivning om något eller flera av de skisserade förslagen kommer att genomföras. Det blir då nödvändigt att tillföra ytterligare medel till BO för denna uppgift. BO:s hemsida på nätet kan fungera som "informationsplattform" för fakta om barn och ha länkar till flera olika databaser. BO ser detta som sin mycket viktiga och naturliga roll, eftersom BO är den myndighet som uteslutande arbetar för barn och ungdomar under 18 år. I BO:s arbete med att följa implementeringen av barnkonventionen är sammanställning och analys av fakta från forskning och statistik ett nödvändigt verktyg. BO kan också genom egna undersökningar och genom sin interaktiva hemsida i högre grad än andra myndigheter tillföra kunskap där barn och ungdomar själva är uppgiftslämnare.

I barnpsykiatriutredningens betänkande Det gäller livet föreslås exempelvis att en modell för mätning av barns och ungdomars psykiska hälsa färdigutvecklas och att denna epidemiologiska bevakning därefter förverkligas. I förslaget ligger också att olika myndigheter med utgångspunkt från sina respektive ansvarsområden bidrar till informationsförmedlingen av data ur ett sådant register, exempelvis genom information på Internet. BO är en av de myndigheter som berörs av detta förslag och ställer sig positivt till detta.

BO:s arbete med utveckling av välfärdsindikatorer för barn och ungdomar
I BO:s statistikarbete ingår också att identifiera ett antal välfärdsindikatorer för barn och ungdomar. I årets utgåva av Upp till 18 har BO inledningsvis valt ett antal variabler som liknar faktorer som tidigare använts i forskning för att belysa barns och ungdomars välfärd och livskvalitet likaväl som risker och ohälsa. Dessa variabler är:

barns familjetyp (ensamstående, gift, sambo)
barns erfarenhet av separation mellan föräldrar
familjeekonomi/fattigdomsmått
barngruppsstorlek inom barnomsorg
barn per årsarbetare inom barnomsorg
tillgång till stödundervisning i skola
lärartimmar per elev
psykosocial skolmiljö
elevers kunskapsnivå - ofullständiga betyg
skolk
tillgång till kamrater
spädbarnsdödlighet
dödlighet och dödsorsaker
självmordsförsök
rökning
drogvanor
tonårsgraviditeter

BO:s ambition är att arbetet med dessa indikatorer ska vidareutvecklas och förfinas. Några av de indikatorer vi valt är kollektiva mått på kvaliteten inom skolan och barnomsorgen. De är inte ännu i statistiken kopplade till enskilda barn. De finns med redan nu eftersom vi anser att det är väsentligt att beskriva utvecklingen i dessa avseenden som ett uttryck för samhällets ambitioner inom de barn- och ungdomsverksamheter där de allra flesta barn finns under sin uppväxt.

Vår förhoppning är att i en framtid också kunna få med variablerna misshandel mot barn och sexuella övergrepp mot barn. Förutsättningen är att det blir möjligt att få fram tillförlitliga skattningar på den faktiska förekomsten och inte enbart polisanmälningar ur brottsstatistiken.

Nedan kommenteras avsnitten var för sig och kompletterande förslag presenteras.

Avsnittet om förslag till en årlig statistik om barn och deras familjer

Tabeller om barnen i befolkningen
Alla sju skisser på befolkningstabeller är intressanta. Några av dem bidrar också till innehållet i några av de av BO formulerade välfärdsindikatorerna. I tabell 3 skulle det vara intressant att också få med uppgift om tvilling, trilling och fler. Det är ju en speciell syskonrelation. Tabell 5 om inrikes och utrikes flyttningar under barndom är mycket intressant och ger helt ny kunskap. BO skulle finna det önskvärt att få med en tabell om samtliga barn i olika åldrar där en eller båda föräldrarna avlidit, inte enbart under föregående år.

Tabeller om barnens familjer
Även familjetabellerna är intressanta. Tabell 8 om det geografiska avståndet mellan barn och den förälder barnet inte bor med ger ny kunskap om barns livsvillkor i det avseendet.
Tabeller om föräldrarnas sysselsättning, barnomsorg, föräldraledighet samt familjens ekonomi är alla intressanta.

Kompletterande datainsamlingar
BO instämmer i bedömningen att det finns behov av kompletterande datainsamlingar utöver registerinformationen i den skisserade basstatistiken.

En sådan datainsamling via föräldrar bör omfatta åldrarna 0-12 år. Frågor om vårdnad, underhåll och frekvens av barnets umgänge med en frånlevande förälder bör ingå. BO anser att någon kvalitetsaspekt på barnomsorgen bör finnas med, exempelvis hur stor barngrupp det omfrågade barnet finns i inom barnomsorgen. Det skulle innebära en utveckling av några av de välfärdsindikatorer som omnämns ovan. Andra omsorgsformer, som öppen förskola, språkförskola och öppna verksamheter för 10-12 -åringarna bör också ingå.

Föräldrars uppfattning om tillgång och kvalitet på andra samhällsverksamheter för barn vore också av intresse att belysa, exempelvis

barnhälsovård/skolhälsovård och elevvård
barnsjukvård
skolans miljö ex vetskap om förekomst av mobbbning
tillgång till kultur-och fritidsutbud för det omfrågade barnet
I en kompletterande datainsamling byggd på enkät till ett stort urval föräldrar bör man inte försumma tillfället att inkludera en fråga om långvarig sjukdom med diagnos eller funktionshinder hos det omfrågade barnet. Uppgifter om förekomsten av olika funktionshinder hos barn är mycket dåligt belysta i statistiken.

Även en fråga om barnet utsatts för någon skada på grund av olycksfall och huruvida denna skada givit bestående men bör inkluderas. Förekomsten i barnbefolkningen av inträffade skador har hittills endast kunnat skattas från regionala registreringar. Uppgifter om bestående men av en skada finns överhuvud taget ännu inte i något samhällsregister.

Longitudinellt barnregister
BO stöder tanken på utvecklingen av ett longitudinellt barnregister, som kan ge kunskap av en annan typ än tvärsnittsundersökningar. Ett sådant register skulle dessutom antagligen vara mycket användbart för forskning. BO anser dock att skissen bör utvecklas betydligt avseende vilka registeruppgifter som skulle användas.

Ytterligare utveckling

I en översyn av statistik om barn bör även källor granskas, som idag inte utnyttjas. Sådana källor är t ex barnhälsovårdens och skolhälsovårdens journaler, varifrån avidentifierade uppgifter skulle kunna lämnas till nationella register kring flera aspekter av barns och ungdomars hälsa och utveckling.
Frågorna om utsatthet för våld och hot som ingår i undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) skulle förslagsvis kunna kompletteras med frågor om erfarenheter under barndomen av våld och misshandel hos den del av urvalet som är 16- 24 år. Denna avgränsning av intervjupersonernas åldrar bör göras för att kunna spegla förhållanden som inte är alltför avlägsna i tid.
Skada från olycksfall utgör en stor del av hoten mot barns och ungdomar hälsa. I ett program om bättre barnstatistik borde därför möjligheter ges till Socialstyrelsen att utveckla öppenvårdsregistreringen i detta avseende och att bygga ut registreringen vid ett antal sjukhus, akutmottagningar av hem- och fritidsolyckor enligt den s.k. EHLASS-registreringen så att uppgifterna blir nationellt representativa
Återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa enligt det förslag som återfinns i betänkandet Det gäller livet utgör en viktig ingrediens i samhällets barnstatistik.
Återkommande datainsamlingar av barns och ungdomars vardags-aktiviteter, sociala umgänge, fritid och kultur, möjligheter till inflytande i olika sammanhang och vissa aspekter av tillvaron i skolan m.m. bör göras i undersökningar där barnen och ungdomarna själva är uppgiftslämnare. BO har mycket positiva erfarenheter en undersökningar direkt till barn i grundskolan och deras möjligheter att besvara enkätfrågor. Det är hög tid att påbörja barns och ungdomars egen "ULF-undersökning".

Louise Sylwander
Barnombudsman

Inger Andersson-Kagios
Handläggare