Yttrande över RFVs redovisning av tillämpningen av lagen om underhållsstöd och Underhållstöd till barn med särlevande föräldrar - en utvärdering av det nya underhållstödet.

Enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman skall BO bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.

Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Med barn avses enligt konventionen varje människa under 18 år.

Offentlig utfrågning i riksdagen
Barnombudsmannen medverkade vid socialförsäkringsutskottets offentliga utfrågning den 18 september om underhållstöd till särlevande föräldrar under rubriken "Barnet i centrum" inför behandlingen av propositionen om Underhållsstöd till särlevande föräldrar. BO framhöll då vikten av att förändringarna i bidragsförskottets/underhållstödets regler utformas så att de underlättar för barn där föräldrarna separerat. Vid separationer och skilsmässor ställs ofta barnens och föräldrarnas behov emot varandra. Som exempel nämndes att det är bra att främja möjligheten till växelvis boende mellan föräldrarna, men det gäller att det passar det enskilda barnet och inte tillämpas för föräldrarnas skull. BO framförde även vikten av att det görs en analys av vad de föreslagna reglerna för inkomstberäkningen leder till och ansåg att det knappa förbehållsbeloppet på 24 000 kr noga måste analyseras för att se vad det får för konsekvenser för barnen. BO ansåg att ekonomin för den underhållskyldige föräldern får inte bli så ansträngd att den föräldern inte får råd att träffa sitt/sina barn. Framför allt gäller detta när umgänget kräver reskostnader.

Sedan underhållstödet infördes har BO fått flera samtal från oroliga underhållskyldiga fäder som framfört att deras ekonomi blivit så ansträngd att de av ekonomiska skäl inte har kunnat träffa sina barn.

Tillämpningen av underhållsstöd
Inledningsvis vill BO framföra att det i RFVs rapporter saknas ett barnperspektiv. Redovisningarna präglas av ekonomiska tekniska beskrivningar av vad övergången från bidragsförskottsystemet till det nya underhållsstödet lett till. BO efterlyser en barnkonsekvensanalys. I enlighet med FN.s barnkonvention är det barnets bästa som ska vara vägledande för beslut som berör barn. Hur har de nya reglerna påverkat barn till särlevande föräldrar? Har de nya reglerna underlättat eller gjort det svårare för dessa barn? Det är många barn i Sverige som har särlevande föräldrar och enligt BO ankommer det på lagstiftarna att ta fasta på regler som har barnets bästa för ögonen. Regelverket bör utformas så att barnen tar minsta möjliga skada och så att källor till konflikter föräldrarna emellan elimineras. Barnombudsmannen vill även i detta sammanhang erinra om de nya reglerna kring Vårdnad, boende och umgänge (prop.1997/98:7) där vikten av samförståndslösningar vid separationer framhålles samt regler föreslagits för att underlätta umgänget mellan barnet och dess föräldrar. Hänsyn ska när det gäller frågor som rör vårdnad boende och umgänge, enligt FB 6 kap § 2b, tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. BO anser att tillämpningen av reglerna för underhållsstödet även måste fungera så att hänsyn till barnets vilja tas i beaktande i dessa sammanhang. BO utgår från att reglerna om underhållstödet anpassas i praktiken till Föräldrabalkens nya regler om barnets boende. Givetvis bör, enligt BO, även samhällsekonomiska analyser göras, men konsekvenserna för barnen bör även finnas med i en analys.

7.1 Delgivning av beslut m.m. till den bidragskyldige.
BO har inga särskilda kommentarer att anföra med anledning av RRV:s förslag.

7.2 Beräkning av den bidragsskyldiges inkomst av kapital.
BO har ingen erinran mot förslaget.

7.3 Jämkning av återbetalningsskyldighet.
BO har inga särskilda kommentarer att anföra med anledning av RRV:s förslag.

7.4 Medverkan till åtgärder att få underhållsbidrag fastställt.
BO delar uppfattningen att boföräldern ska medverka till att ett skäligt underhållsbidrag fastställs, men ser samtidigt risker med att tvister om vad som kan anses skäligt kan bidra till att öka en konflikt mellan föräldrarna. En konflikt som i sin tur kan skada barnet. Reglerna om bidragsförskott infördes en gång för att bl.a. lindra konflikten kring ekonomiska frågor mellan föräldrar som separerar. BO anser att regelverket bör utformas så att föräldrarnas eventuella konflikter kring barnet och dess underhåll elimineras så långt som möjligt.

7.5.- 7.6 Anstånd och fortsatt anstånd.
BO är inte beredd att gå in på de tekniska lösningarna när det gäller frågan om anstånd med obetalda återbetalningsbelopp. BO vill dock framhålla vikten av att reglerna bättre anpassas till aktuella inkomster för den bidragsskyldige. Eftersläpning av systemet kan leda till stora påfrestningar för den som ett år haft goda inkomster som året därpå blir arbetslös. En bidragsskyldig förälder kan få så ansträngd ekonomi att han/hon av ekonomiska skäl inte har möjlighet att träffa sina. Flera underhållskyldiga föräldrar har framfört kritik mot systemet till BO och framfört att systemet lett till minskat umgänge mellan föräldern och barnet.
Se vidare under avsnittet om förbehållsbeloppet .

7.7 Tiden för överlämnande av fordran till kronofogdemyndigheten.
BO tillstyrker förslaget.

7.8 Indrivning av återbetalningsbeloppet i annat nordiskt land.
BO har inga särskilda kommentarer att anföra med anledning av RRV:s förslag.

8.1 Barn vars ena förälder avlidit.
BO har inte närmare analyserat dessa ekonomiska konsekvenser, men anser det angeläget att inget barn p.g.a. gällande system blir underkompenserat i de fall då barnpension utges i förhållande till fall med underhållsstöd. Att antalet fall skulle vara ringa är, enligt BO s uppfattning, inget skäl till att avstå från en översyn.
8.2 Barnet bor växelvis hos föräldrarna.
RFV har framfört vilka problem och ökade konflikter de nya reglerna medför för föräldrar, men är trots detta inte beredd att nu förorda en förändring p.g.a. omfattande förändringar i ADB systemet som RFV står inför.
BO ser med oro på detta. Som vi inledningsvis anförde bör ett växelvis boende alltid styras av barnets behov och egen vilja att bo på så vis och inte av föräldrarnas egna önskningar. Föräldrarnas ekonomiska förhållande får inte heller vara det som i första hand styr var barnet bor.
BO instämmer i de synpunkter RFV framfört nämligen att det växelvisa boendet som kan vara mycket konfliktfyllt för föräldrarna får återverkningar även på barnen. Därför är det av stor vikt att man i möjligaste mån anpassar reglerna så att konflikter mellan föräldrar elimineras så gott det går. RFV har ett förslag till ändring. Utan att haft möjlighet att göra en djupare analys stöder BO förslaget och delar bedömningen att RFVs förslag skulle leda till förbättring och minskade konflikter.
BO anser att en sådan förändring inte bör dröja eftersom flera barn (och deras föräldrar) i väntan på ändrade regler riskerar att dras in i konflikter p.g.a. nuvarande regelsystem.

8.3 Avdragsbeloppet 24 000 kronor.
BO stöder RFV i uppfattningen att det är önskvärt med en justering uppåt till t.ex. 48 000 kr så att bidragsskyldiga med små inkomster kan befrias från återbetalningsskyldighet utan att behöva söka anstånd med en ökad skuldbörda som följd. BO anser dock att en sådan justering bör ske tämligen omgående och inte ska behöva avvakta RFVs arbete med sin ADB anpassning.

8.4 Bör reglerna om anstånd göras mer generösa?
BO delar RFVs uppfattning att det finns anledning att se över om reglerna behöver göras mer generösa. Det är redan idag ett stort antal bidragsskyldiga som erhåller anstånd med allt vad det medför av administrativa rutiner och stora skuldbördor. BO vill även framhålla att generösare regler skulle, som RFV skriver, kunna underlätta umgänget mellan den underhållsskyldige och barnet/barnen, särskilt om det också tillkommer långa resor.

8.5 Fördelning och kreditering.
BO har inga kommentarer.

8.6 Regler om anstånd och eftergift i lagen om underhållstöd.
BO har inte haft möjlighet att analysera hur reglerna kolliderar eller kompletterar andra regler och stöder tanken att RFV och RSV gör en genomgång av bestämmelserna. BO vill i sammanhanget uppmana myndigheterna att även göra en analys av vilka konsekvenser reglernas tillämpning i förlängningen får för de barn som har underhållsskyldiga föräldrar.

Utvärderingen av underhållsstödet.
BO anser att utvärderingen som gjorts är alltför begränsad. Den har endast tagit fasta på ekonomiska och tekniska lösningar. Den redovisar på ett förtjänstfullt sätt antalet boföräldrar, underhållsskyldiga, utfyllnadsbidrag etc samt vilka förändring som skett vid övergång från bidragsförskott till underhållsstödet samt vilka ekonomiska konsekvenser som ändringarna lett till. Utvärderingen tar emellertid över huvud taget inte fasta på vilka konsekvenser de ändrade reglerna fått för barnen som berörs eller om föräldrarnas möjligheter till umgänge med barnen de inte bor med förbättrats eller försämrats. Vad har föräldrarnas ekonomiska villkor inneburit för barnen? Har eventuella konflikter kring ekonomi boende och umgänge med barnet mellan föräldrarna undanröjts eller ökat med de nya reglerna?
BO anser att en utvärdering av underhållsstödet även måste innehålla en studie vad gäller sådana "sociala" konsekvenser. En sådan studie skulle troligen inte visa att förändringarna inneburit att barnen till föräldrar som separerat fått det bättre. Tvärt om befarar BO att reglerna lett till att vissa underhållsskyldiga föräldrar fått det svårare att fullfölja sin umgängesrätt med sina barn.

Avslutningsord
Avslutningsvis anser BO att dessa ändrade regler bör följas noga utifrån vad de får för konsekvenser för berörda barn (och deras föräldrar). Det har gått en relativt kort tid sedan förändringarna genomfördes och RFVs granskning gjorts. BO bedömer att en fortsatt uppföljning är angelägen. BO anser att det är viktigt att reglerna inte ger ekonomiska incitament till att barnen ska bo hos den ena eller andra föräldern. Reglerna måste vara ekonomiskt neutrala så att barnets önskan och bästa vad avser barnets boende respekteras utan att det får särskilda ekonomiska konsekvenser för föräldrarna.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Eva Falkenberg
tf. kanslichef