Yttrande över betänkandena (SOU 1997:192 och 193) Steg mot en minoritetspolitik

Enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman (BO) skall BO bevaka frågor som angår barns och ungdomars rättigheter och intressen.

Ombudsmannen skall särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar stämmer överens med Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Med barn avses enligt konventionen varje människa under 18 år.

Betänkande SOU 1997:192 Steg mot en minoritetspolitik - Europarådets konvention om historiska minoritetsspråk

Kapitel 7
7.1.2. Utbildning och forskning

Kommittén föreslår att kunskap om samiska, finska och romani chib och den kultur och historia som hänger samman med språken ska skrivas in som kunskapskrav i läroplanerna för grundskola och gymnasieskola samt att Skolverket ska få i uppgift att särskilt följa utvecklingen av utbildningen i samiska, finska och romani chib och att periodiskt avge rapporter om resultatet. Vidare föreslår kommittén att organisationer som företräder dem som använder språken bör ges tillfälle att lämna synpunkter till Skolverket.

Barnkonventionens artikel 29 anger att skolutbildningen ska syfta till att barnet ska utveckla respekt för språk och kulturer, som skiljer sig från det egna språket eller den egna kulturen. Dessutom ska utbildningen leda till en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar.

BO anser att minoritetsspåkskommitténs förslag ligger i linje med Barnkonventionen. BO vill understryka att när utvecklingen av utbildningen i samiska, finska och romani chib ska följas upp är det viktigt att de berörda barnen och ungdomarna själva får möjlighet att komma till tals.

7.1.3. Massmedia
Radio och TV

Kommittén föreslår att staten bör överväga att som villkor för sändningsrätt ge romani chib en särställning i programverksamheten.

Massmedias viktiga roll i samhället anges i Barnkonventionens artikel 17. Denna artikel slår fast att staten ska uppmuntra att massmedier tar särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning. Vidare ska staten uppmuntra massmedias internationella samarbete vad det gäller produktion, utbyte och spridning av material från olika kulturer.

BO anser att förslaget ligger i linje med Barnkonventionen. BO anser vidare att det är viktigt att alla barn och unga kan få möjlighet att se och höra barn- och ungdomsprogram på sitt eget modersmål. BO vill därför särskilt framföra vikten av att staten vid bedömningen av hur villkoren för sändningsrätt ska se ut, tar hänsyn till barn och unga och denna grupps särskilda behov. Vidare anser BO att det är viktigt att romska barn och ungdomar själva har möjlighet att vara med och skapa de program som ska sändas.

Tidningar och tidskrifter
Kommittén föreslår att statligt stöd till kulturtidskrifter på samiska, finska och romani chib särskilt bör beaktas.

BO anser att kommitténs förslag ligger i linje med Barnkonventionen. BO anser dock att det är särskilt angeläget att en del av de skrifter som ges ut på berörda minoritetsspråk riktar sig till barn och unga. Dessutom är det viktigt att dessa barn och unga får möjlighet att själva vara med och utforma kulturtidskrifterna.

7.1.4. Kultursatsningar och kulturella institutioner
Kommittén föreslår att statligt stöd, som bl.a. utgår för litteratur, ska fördelas så att litteratur och annat material på samiska, finska och romani chib får en tillräcklig andel av detta. Statens kulturråd ska tillse att samisk, finsk, tornedalsk och romsk kultur får tillräckligt utrymme i kulturlivet.

Barnkonventionens artikel 29 anger att barnet i skolan ska få lära sig att respektera andra kulturer som skiljer sig från barnets egen. Dessutom ska barnet lära sig att leva i ett samhälle i en anda av förståelse och tolerans mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ursprungsbefolkningen.

Artikel 31 i Barnkonventionen slår fast att barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet ska främjas. Vidare sägs att konventionsstaterna ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för den kulturella och konstnärliga verksamheten.

BO anser därför att kommitténs förslag ligger i linje med Barnkonventionen och menar att Kulturrådet vid fördelningen av stöd särskilt bör beakta de kulturyttringar, som kommer från barn och unga i minoriteterna.

7.1.5. Inflytande för dem som använder landsdels- eller minoritetsspråk
Kommittén föreslår att de organisationer som företräder dem som använder finska och romani chib ska ges statligt stöd för verksamhet som syftar till att arbeta med och påverka frågor som rör stöd och skydd för det finska och romska språket. Kommittén föreslår att utformningen av stödet ska utredas.

Artikel 12 i Barnkonventionen anger att barnet ska tillförsäkras rätten att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör barnet. Dessa åsikter ska sedan tillmätas betydelse i förhållande till barnets mognad och ålder.

Kommitténs förslag ligger enligt BO:s mening i linje med Barnkonventionen. BO vill dock påpeka att vi anser att ett krav för att få stöd bör vara att även barn och unga själva i dessa organisationer ska få mer inflytande över frågor som berör dem. BO föreslår därför att man i den planerade utredningen även tar upp frågan om hur barn och unga, som tillhör de finska och romska språkliga minoriteterna, ska få inflytande i för dem relevanta frågor.

7.3. Förslag till ytterligare rikstäckande åtgärder till stöd för samiska och finska
Kommittén föreslår att användningen av samiska och finska inom förskoleverksamheten bör följas upp så att samisktalande och finsktalande barns behov att bli bemötta på sitt modersmål beaktas inom ramen för gällande lagstiftning. I samband med en sådan uppföljning bör det övervägas vilka åtgärder som kan vidtas för att förmå kommunerna att anordna sådan verksamhet. De berörda kommunerna ska ha tillräckligt många föräldrar som önskar att deras barn ska få förskoleverksamhet med samisktalande respektive finsktalande personal.

Barnkonventionens artikel 30 anger att språkliga minoriteter inte ska förvägras rätten att använda sitt språk. Enligt UNICEF:s Implementation Handbook for the Convention on the Rights of the Child är staten enligt denna artikel skyldig att vidta åtgärder för att främja minoriteters rätt att använda sitt språk. Kommitténs förslag överensstämmer således med Barnkonventionen.
Barn som tillhör de språkliga minoriteterna ska ha möjlighet till en förskola som bedrivs på modersmålet. BO har tidigare pekat på vikten av en tvåspråkig förskola för barn med annat modersmål än svenska. BO anser att undervisning i modersmålet och svenska som andra språk ska erbjudas dessa barn från tre års ålder. Detta föreslås nu också i prop. 1997/98:165 för barn i storstädernas utsatta områden, vilket BO välkomnar.

Kommittén föreslår att bara barn med samiska och finska som modersmål ska ha rätt att bli bemötta på dessa språk i sin förskola. BO anser att det är angeläget att viss möjlighet till språkförskola bör finnas för barn som har romani chib som modersmål. Självklart kan det i många områden, där antalet romska barn inte är tillräckligt, vara omöjligt att erbjuda dessa barn förskoleverksamhet på romani chib. Men i de områden där det är praktiskt möjligt, bör även romska barn få möjlighet till förskoleverksamhet som bedrivs på deras modersmål.

Kapitel 9
Kommittén föreslår att Sverige ska ratificera minoritetsspråkskonventionen för samiska och finska, som historiska landsdels- eller minoritetsspråk med en historisk geografisk bas i Sverige och för romani chib, som ett historiskt territoriellt obundet språk i Sverige.

BO finner att minoritetsspråkskonventionen står i överensstämmelse med Barnkonventionen och anser därför att Sverige bör ratificera nämnda konvention.

I Sverige finns idag flera andra stora modersmål som inte omfattas av minoritetsspråkskonventionen. En ratificering av denna konvention kan komma att innebära en positiv särbehandling av de språk som omfattas av konventionen. Barnkonventionens artikel 2 anger att rättigheterna i konventionen ska tillförsäkras alla barn utan åtskillnad av något slag. Detta diskrimineringsförbud betyder inte att alla barn alltid ska få identisk behandling. All olikhet betyder inte diskriminering. Det avgörande är om kriterierna, som ligger till grund för sådan olikhet, är rimliga och objektiva. BO anser således att eventuell positiv särbehandling i dessa frågor kan vara förenligt med Barnkonventionen.


Betänkande SOU 1997:193 Steg mot en minoritetspolitik - Europarådets konvention för skydd av nationella minoriteter

Kapitel 2
Kommittén föreslår att Sverige bör ratificera ramkonventionen.

Såsom kommittén anger, är skyddet av nationella minoriteter en viktig del av skyddet av de mänskliga rättigheterna. FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen, är ett dokument som speciellt reglerar barnets mänskliga rättigheter.

BO finner att ramkonventionen är i överensstämmelse med Barnkonventionen och anser därför att Sverige bör ratificera nämnda konvention. Även om en sådan ratificering skulle innebära en positiv särbehandling av vissa grupper menar BO att detta kan vara förenligt med Barnkonventionen i enlighet med ovanstående resonemang.

Kapitel 6
6.4.2. Utbildning
Kommittén föreslår att kunskap om samernas, tornedalingarnas, sverigefinnarnas, romernas och judarnas historia, kultur, språk och religion ska ingå i läroplanen som kunskapskrav på grundskola och gymnasieskola. Skolverket ska göra uppföljningar om hur reglerna för modersmålsundervisning för de nationella minoriteterna tillämpas.

BO anser att förslaget ligger i linje med Barnkonventionens artikel 29, som anger att skolutbildningen ska syfta till att barnet ska utveckla respekt för kulturer som skiljer sig från den egna kulturen. Dessutom ska utbildningen leda till en anda av förståelse, fred, tolerans, jämställdhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar.

BO menar att det är viktigt att de nationella minoriteterna i praktiken får tillgång till sitt modersmål och stöder därför kommitténs förslag om uppföljning av modersmålsundervisningen.

6.4.3. Massmedia
Kommittén föreslår att det bör övervägas om villkoren, för sändningsrätt för programföretagen i allmän tjänst, ska omfatta villkor om att nationella minoriteters behov ska beaktas i programverksamheten.

Massmedias viktiga roll i samhället anges i Barnkonventionens artikel 17. Artikeln slår fast att staten ska säkerställa att barnet har tillgång till material från olika nationella och internationella källor och då särskilt sådant som syftar till att främja barnets sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Vidare ska staten uppmuntra massmedias internationella samarbete vad det gäller produktion, utbyte och spridning av material från olika kulturer. Barnkonventionen säger också att staterna ska uppmuntra att massmedier tar särskild hänsyn till de språkliga behoven hos ett barn som tillhör en minoritetsgrupp eller en urbefolkning.

BO stöder kommitténs förslag, men föreslår att man vid övervägandet av hur villkoren för sändningsrätt ska se ut, även tar hänsyn till barn och unga i minoriteterna. Myndigheten anser att det är viktigt att barn och unga i minoriteterna kan få möjlighet att se och höra barn- och ungdomsprogram, som riktar sig just till deras minoritetsgrupp. Vidare anser BO att det är viktigt att barn och unga, som tillhör minoriteterna, själva har möjlighet att vara med och skapa de program som ska sändas.

6.4.4. Kultur
Kommittén föreslår att det statliga stödet som utgår för olika former av kulturyttringar ska fördelas så att samisk, tornedalsk, sverigefinsk, romsk och judisk kultur av olika slag får en tillräcklig andel av detta. Statens kulturråd ska tillse att de nationella minoriteternas kultur får ett sådant utrymme att de når ut till majoriteten.

Barnkonventionens artikel 29 anger att barnet i skolan ska få lära sig att respektera andra kulturer som skiljer sig från barnets egen. Dessutom ska barnet lära sig att leva i ett samhälle i en anda av förståelse och tolerans mellan alla folk, etniska, nationella och religiösa grupper och personer som tillhör ursprungsbefolkningen. Artikel 31 i Barnkonventionen, slår fast att barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet ska främjas. Vidare sägs att konventionsstaterna ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för den kulturella och konstnärliga verksamheten.

BO stöder kommitténs förslag, men anser att Kulturrådet i sitt arbete för de nationella minoriteterna särskilt bör uppmärksamma de kulturyttringar, som kommer från barn och unga.

6.5. Inflytande för de nationella minoriteterna
Kommittén föreslår att åtgärder ska vidtas för att de nationella minoriteterna ska få ökat inflytande över frågor som berör dem. För att utreda hur detta ska och kan ske föreslår kommittén att en utredning tillsätts.

Artikel 12 i Barnkonventionen anger att barnet ska tillförsäkras rätten att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör barnet. Dessa åsikter ska sedan tillmätas betydelse i förhållande till barnets mognad och ålder.

Barnombudsmannen föreslår att regeringen i direktiven till den föreslagna utredningen, även tar upp frågan om hur barn och unga i minoriteter ska få inflytande i för dem relevanta frågor. I handläggningen av detta ärende har även juristen Sophia Ahlberg deltagit.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Lisbeth Thurnell
Handläggare