Betänkandena Socialtjänst i utveckling (SOU 1999:97) och Ökade socialbidrag (SOU 1999:46)

Inledningsvis vill BO påtala bristen på barnperspektiv i direktiven till utredningen. BO beklagar att förslagens effekter för barn och barns rättigheter därför inte har utretts. Det gäller bland annat frågor som besvärsrätt och ökat brukarinflytande.

Socialdepartementet
103 33 STOCKHOLM


Kap. 7.3 Flyktingar
BO stöder förslaget att kommunerna ska betala ut introduktionsersättning och inte socialbidrag till flyktingar som introduceras i kommunerna och anser att detta ska regleras i lag. Idag har kommunerna en möjlighet att lämna introduktionsersättning till mottagna flyktingar. En minoritet av kommunerna utnyttjar denna möjlighet. Därför bör möjligheten ändras till en skyldighet i lagen om introduktionsersättning.

Kap. 7.4 Transfereringar och barnomsorgsavgifter

7.4.1 Studiefinansiering
BO instämmer i förslaget att studerande med barn ska ha möjlighet att försörja sig via studiemedel och inte tvingas söka socialbidrag. BO anser att det i första hand är bidragsdelen för barntillägg inom studiemedelssystemet som bör höjas.

7.4.3 Bostadsbidrag
Barndelen i bostadsbidraget bör enligt BO höjas. Boendekostnaderna har ökat under 1990-talet. För barnfamiljer med låga inkomster har detta ökat risken för socialbidragsberoende. 38 procent av hushållen med flerårigt beroende av socialbidrag är barnfamiljer. Utredningen påtalar att kostnaderna för en höjning av barndelen i bostadsbidraget i stor utsträckning skulle återvinnas genom sänkta socialbidragskostnader.

7.4.4 Barnomsorgsavgifter
BO delar utredningens uppfattning att regeringsförslaget om maximitaxa inom barnomsorgen bör utformas så att det väger in marginaleffekterna för hushåll med låga eller mycket låga inkomster. Under 1990-talet har barnomsorgsavgifterna höjts. Det är otillfredsställande att föräldrar ska behöva socialbidrag för att kunna betala avgiften för sin barnomsorg.

8.3 Särskild reglering av socialbidraget
BO stöder förslaget att bestämmelserna om ekonomiskt bistånd lyfts ur socialtjänstlagen och regleras i en särskild lag om socialbidrag med förhoppningen att en förenklad hantering av socialbidraget kan stärka socialtjänstens resurser för arbetet med barn och unga.

I detta sammanhang vill BO särskilt lyfta fram frågan om socialbidrag till underåriga som inte bor hemma. Det är föräldrarnas skyldighet att försörja sina barn om de är under 18 år eller studerar i grund- och gymnasieskola och är under 20 år. BO har uppmärksammats på att barn med eget boende ibland har behov av socialbidrag men inte får det med hänvisning till föräldrarnas försörjningsskyldighet, trots att föräldrarna i praktiken inte bidrar till försörjningen. Frågan om barn som har eget boende utanför hemmet och föräldrar som inte bidrar till barnets försörjning, bör enligt BO, utredas vidare.

10.5 Det sociala arbetet

10.5.2 Alternativa former av socialt arbete
Familjerådgivning

BO delar uppfattningen att sekretesskyddet hos familjerådgivningen ska vara sådant att familjerådgivningen kan framstå som en positiv möjlighet för föräldrar i kris. BO vill understryka vikten av att personal inom familjerådgivningen har kunskap om den anmälningsskyldighet som gäller för dem.

Samarbetssamtal
BO ser samarbetssamtalen som ett viktigt verktyg för att gemensam vårdnad ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt för barnen. 46 000 barn berördes av att föräldrarna separerade 1998. Cirka 13 600 barn i åldern 0 - 17 år var föremål för samarbetssamtal inom familjerätten under 1998. 10 100 samarbetssamtal avslutades under året. I dessa samtal enades föräldrarna helt i nära hälften av fallen och i ungefär en femtedel enades föräldrarna delvis.

BO har tidigare föreslagit att samarbetssamtal som metod borde bli obligatorisk på samma sätt som i Norge. Vidare menar BO att den personal som medverkar vid samarbetssamtalen bör ha rätt till fortbildning i samtalsmetodik och familjeterapi.

10.5.3 Socialt arbete med tidiga insatser
BO är positiv till verksamheter där socialtjänsten blir mer uppsökande i förhållande till allmänheten. BO:s erfarenheter av familjecentraler, där socialtjänsten samverkar och är samlokaliserad med andra förebyggande verksamheter som barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, öppna förskolor med flera, är positiva. Möjligheterna att agera tidigt för att förhindra en negativ utveckling av en påbörjad social problematik ökar vid olika former av samverkansarbete.

Politisk styrning och professionellt arbete
BO instämmer i utredningens uppfattning att ett ökat samspel mellan forskning och praktik utvecklar kvalitén i det sociala arbetet.

BO vill särskilt understryka vikten av att socionomutbildningarna ger bättre utbildning i barnkonventionen, barns rättigheter och ökad kunskap om hur man arbetar med barn vid utredning och samtal. Även fortbildning för aktiva socialsekreterare i hur man möter, samtalar med och dokumenterar barn och barns behov är, enligt BO, en nödvändighet. Sedan socialtjänstlagen 1998 införlivat barnkonventionens principer om barnets bästa och rätten för barn att bli hörda och få sina åsikter respekterade har behovet av en högre barnprofessionalitet hos socialtjänsten ökat.

13.8 Särskilda brukarråd
BO stöder förslaget om särskilda brukarråd i syfte att ge socialstyrelsens regionala enheter information om människors sociala situation och uppslag om vilka områden inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården som särskilt behöver granskas. BO anser dock att barn och unga måste ges möjlighet att medverka i sådana brukarråd.

I detta ärende har Lisbeth Thurnell varit föredragande.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Lisbeth Thurnell
Socionom