Angående Allmänna råd med kommentarer för fritidshem

Barnombudsmannen har ombetts ge synpunkter på Skolverkets Allmänna råd för fritidshemmen. BO ingår såväl i arbetsgruppen kring Allmänna råd som i Barnomsorgsrådet och har inlämnat synpunkter under arbetets gång.

BO har betonat vikten av att barnkonventionen avspeglar sig i dokumentet som ett styrmedel inom fritidshemmet och som ett tydligt instrument vid granskning och tillsyn.

Barnkonventionen ska vara vägledande för alla myndigheters arbete. Enligt barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut som berör barn. Eftersom ett allmänt råd är ett beslut i sig ska således barnets bästa (artikel 3) sättas i främsta rummet vid utformningen av rådets innehåll. Vetenskap och beprövad erfarenhet ska därvid vägas in i bedömningen. Om andra hänsyn som t ex ekonomiska faktorer eller vuxnas behov står emot barnets bästa ska barnets bästa väga tungt. I den mån tonvikten läggs vid andra aspekter än barnets bästa ska detta förklaras vid beslutet.

Krav ska ställas utifrån barnets behov och rättigheter
BO anser att de allmänna råden inte är tillräckligt precisa vad gäller de krav som bör ställas på god pedagogisk verksamhet, social samvaro, trygghet och säkerhet. Dessa krav ställda utifrån barnets behov och rättigheter bör vara så tydliga att olämpliga fritidshem kan utmönstras med hjälp av rådets formuleringar. Alltför allmänt hållna skrivningar om vad som kan anses vara i överensstämmelse med läroplan och skollag och vad som måste anses olämpligt gynnar inte barnet. Detta gäller såväl frågor rörande personalens kompetens och lämplighet, barngruppens storlek och sammansättning som lokalernas och utemiljöns utformning.

Barnets egen rättighet till fritidshemsplats
Att alla barn ska ha en egen rätt att ha tillgång till verksamheter där de under fria former kan umgås med andra barn är för BO en självklarhet. Skrivningarna om att barn inte får uteslutas på grund av föräldrars arbetslöshet är därför viktiga och bör förstärkas eftersom kamratkontakter är så viktiga för barn i den här åldern. Detta inte minst i områden med många familjer med svag ekonomi eller i familjer med invandrarbakgrund där det är viktigt att det svenska språket leks och lärs in genom social samvaro. Utvecklingen går mot ett livslångt lärande och en allmän förskola vilket innebär att barnets egen rätt ska väga tyngre än föräldrarnas ekonomi och anställning.

Kommunen har enligt Skollagen skyldighet att erbjuda fritidshemsplats eller öppen fritidsverksamhet för barn upp till 12 år. Sexåringarna som i antal dominerar barngruppen inom fritidshemmen är en ny faktor som gör att 10 -12-åringarnas behov än mer behöver lyftas fram. BO menar att det bör framgå av de allmänna råden att kommunerna bör fråga barnen själva i den åldern vad de önskar ha för verksamheter under eftermiddagarna.

En verksamhet som ger stöd åt barnet som samhällsmedborgare
BO har under arbetets gång lämnat synpunkter på att den helhetssyn på barnet som de nya läroplanerna förordar tydligare måste lyftas fram och att aktuell forskning om socialt samspel, kamratrelationer, lek och barnets och den unga personens egen kultur bör beaktas. BO anser att dokumentet i nuvarande form har ett mer tydligt barnperspektiv och en mer helgjuten helhetssyn än tidigare versioner. Dessa formuleringar är viktiga och bör även i viss mån utvecklas. Viktigt är att betona att det är barnet som ska styra hur denna "fria" tid ska användas och vad den ska innehålla, att barnens egen kultur ska få blomstra och utvecklas, att barnet ska få utveckla alla sina språk och uttrycksmedel.

BO saknar formuleringar kring lekens betydelse för barnets demokratiska utveckling. Forskningen visar exempelvis att leken med regler är en arena för att "leva demokrati", genom att följa regler, göra regelbrott, genom att barnet deltar i en medveten förändring av regler och sanktioner, retning och skämt lär sig barn social kompetens och hur demokratiska regler uppkommer. Verksamheten på fritidshemmet bör vara en garant för att sådan utveckling främjas. Rätten till lek och att delta i det konstnärliga livet är en rättighet som barnkonventionen ger. Dokumentet visar i sin nuvarande form tydligare att fritidshemmet är en arena för barnet självt och att fritidshemmet har sin egen identitet som går ut på att ge stöd åt barnets hela utveckling. På sidan 8 fjärde stycket står en uppräkning som är bra men påverkan av media bör läggas till. När det gäller samarbetet skola fritidshem se även En strategi för kultur i skolan ds 1998: 58, Kulturdepartementet

Inflytande och planering
Barnkonventionen ger barnet rätt att säga sin mening i alla frågor som berör dem. Avsnitten om inflytande är bra men detta perspektiv behöver lyftas fram även i planeringsavsnittet på sidan 5 och på sidorna13- 16 om arbetslaget och personalsamarbetet. Att pedagogen ska lyssna in barns behov, tala med barnet och barngruppen och lägga upp verksamheten utifrån aktuella behov och önskningar bör framgå av texten. Särskild hänsyn måste tas till barn med särskilda behov och deras rätt att komma till tals.

BO anser att fritidshemmet i de allmänna råden bör lyftas fram som ett forum där inflytande för barnet i kommunen kan utvecklas. Här finns personal som är utbildad och van att kommunicera med barn. Fritidshemmet kan med fördel bli en plats där politiker och barn kan mötas och där barn och unga kan få tillfälle att föra fram sina synpunkter på den kommunala och landstingskommunala planeringen. Barnets rätt som kommunmedborgare kan här utvecklas och barn och unga kan förbereda frågor och skaffa kunskap och "på sin hemmaplan" föra fram sina synpunkter till ansvariga politiker. Det kan gälla frågor som är viktiga för barn och ungdomar som kommunikationer kultur- och fritidsutbud, hälsovård, miljö, natur, trafik osv. Se även BO:s handbok Ett steg framåt! En handbok om barnkonventionen för kommuner och landsting. 1998 Kommentus

Lokaler och miljö behöver förbättras
Då många fritidshem numera finns i skolan och barn ska vistas i samma miljö hela dagen föreligger på många håll ett behov att förändra miljön så att den bättre fungerar som ett stöd för utvecklingen, ger estetiska upplevelser, utmaningar, avskildhet etc som barn behöver under olika delar av dagen. Detta beskrivs i texten men några förslag eller råd som kan vägleda kommunerna och garantera barnet kvalitet finns dock inte. En precisering av "lämpliga lokaler" etc är som BO tidigare påpekat önskvärd. BO vill i sammanhanget lyfta fram Socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 Lokaler och miljö i förskola och fritidshem.

Vid preciseringen av skollagens text "lämpliga lokaler" bör skolgården och utemiljön inbegripas. Forskning visar att skolgården som plats för att utveckla socialt samspel blir allt viktigare i det moderna samhället där sådana mötesplatser mellan barn försvinner alltmer och då mer tid går åt till elektronisk kommunikation. Barns hälsa påverkas även såväl när det gäller vikt som kondition.

Barn i behov av särskilt stöd
Det är viktigt att uppmärksamma att gruppen som definieras som barn i behov av särskilt stöd ökar då barngrupperna blir för stora och stressen i barns vardag ökar. Den generella kvalitetsnivån har stor betydelse för att förhindra ytterligare utslagning och marginalisering av barn. I en grupp där var och en kan bli sedd och där olikhet kan ses som en tillgång stimulerar barn växa både psykiskt och socialt. Barns möjlighet till inflytande fungerar bättre där det finns plats för var och en att uttrycka sig och påverka.

Stockholm den 19 maj 1999

Louise Sylwander
barnombudsman

Eva Norén-Björn
handläggare