Förslag till föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2000:XX) samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. (Beteckning 420 YLF 3421/97).

Barnombudsmannen (BO) ser positivt på att eleverna uppmärksammas i förslaget till föreskrifter om arbetsplatsens utformning samt i allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. BO anser dock att elevernas behov och intressen ytterligare måste förtydligas.

Avgränsning av BO:s yttrande
BO begränsar sitt yttrande till att endast lägga ett elevperspektiv på utformningen av skolan som arbetsplats.

Inledande synpunkter
Alla elever från och med förskoleklass omfattas av Arbetsmiljölagen (AML). De har rätt till en arbetsmiljö som är hälsosam och ger ett rikt innehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. En förutsättning för att uppnå en sådan miljö är att alla arbetstagare, alltså även eleverna, aktivt deltar i arbetsmiljöarbetet och delger sina synpunkter. Många kartläggningar, enkäter, intervjuer och inte minst Yrkesinspektionens (YI) tillsyn visar på brister i utformningen av elevernas arbetsplatser. På senare år har även eleverna tillfrågats och de har kunnat bekräfta och komplettera bilden. Vi har fått tillgång till ny viktig information genom att YI i sitt tillsynsarbete börjat utveckla en dialog med eleverna. Som exempel kan nämnas det pionjärarbete som YI i Malmö utfört gällande de yngsta eleverna.

Under de senaste åren har stora förändringar skett i skolan, inte minst bland de yngsta eleverna. De flesta kommuner har integrerat både förskoleklass- och fritidshemsverksamheten i skolan, oftast i befintliga lokaler och utemiljöer. Både Skolverkets och YI:s tillsyn visar dock på stora brister inom dessa två verksamheter. Vad det har inneburit för de äldre eleverna har vi fortfarande lite kännedom om.

Tillämpningsområde
BO tolkar föreskriftens 1 § så att den också omfattar skolgården/skolans uterum som en arbetsplats. Detta grundar vi på texten: "De gäller även förbindelseleder och personalutrymmen, oavsett var dessa finns." I föreskriften Personalutrymme, AFS 1997:6, framgår i 24 § "att exempel på utrymme som kan utnyttjas vid paus är för elever skolgården vid tjänlig väderlek". Skolgården, eller skolans uterum, som den ofta nu benämns, används vid sin bästa utformning även som ett pedagogiskt uterum, dit skolan förlägger lämpliga lektioner.

BO:s tolkning får ytterligare stöd i förslagets 2 § Definitioner där beteckningen Arbetsplats får betydelsen "varje plats inne eller ute där arbete utförs". När man talar om skolan som arbetsplats måste det innebära både skolbyggnaden och den yttre miljön, alltså skolmiljön som helhet.

I Utbildningsdepartementets betänkande SOU 2000:19 Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling berörs vikten av den fysiska inre och yttre miljön (sid. 172- 174). Där framgår att skolgården är självklar i bilden av en god arbetsmiljö för eleverna och för att kunna skapa en bra arbetsmiljö måste eleverna involveras i både planeringen av skolmiljön och i dess skötsel och underhåll.

På senare tid har BO fått kännedom om att flera skolor inrättas i lokaler som helt saknar utemiljö, detta gäller särskilt Stockholms innerstad. Istället hänvisas till allmänna parker. Detta sker utan samarbete med kommunens ansvariga nämnd och förvaltning av kommunens parker och grönområden. BO ser med oro på denna utveckling. Barnen i grundskolan borde tillförsäkras ett tryggt och stimulerande pausutrymme utomhus som också kan fungera som arbetsplats. BO ser detta rum som ytterst viktigt för elevernas utveckling, lärande och trivsel.

Med anledning av ovanstående anser BO att 1 § bör förtydligas med att ordet skolgård eller skolans uterum läggs till, som exempel på personalutrymmen. Skolgården bör även på motsvarande sätt komma in i kommentarer till 1 §.

Projektering
I kommentarer till 3-4 §§ bör framhållas vikten av att byggherren och projektören samverkar och drar nytta av elevernas kunskap och erfarenhet för att redan från början skapa en bra arbetsplats för eleverna.

Allmänna krav
Kommentarer till 5 § rörande tomtmark bör kompletteras med exemplet skolgården/skolans uterum.

I kommentarer till 6 § bör tilläggas arbetstagarens ålder, mognad och utveckling som ett kriterium för lämplig storlek och utformning av arbetsplats eller personalutrymme.

Kommentarer till 7-8 §§ bör förtydligas med en formulering om de yngsta elevernas särskilda behov av arbetslokaler som är lätt och säkert tillgängliga. Om t.ex. personalrummet skolgård förläggs till en park i omgivningen kan det knappast anses som lättillgängligt och säkert för de yngre skolbarnen. Enligt YI:s tillsyn finns det flera brister i de yngre elevernas arbetsmiljö. T.ex. att porten in till skolan kan vara så tung att de yngsta eleverna måste ha hjälp för att komma in. Matsalarnas diskar för mathämtning kan vara för höga och platsen för brickinlämning kan vara för högt placerad. Stolar, bord, datorarbetsplatser och skyddskläder är inte anpassade för de yngsta barnen. På så sätt blir skolmiljön funktionshindrande och farlig för dessa elever.

Buller och akustik
Kommentaren till 34 § som talar om lokaler avsedda för talad kommunikation, exempelvis undervisningslokaler, bör förtydligas när det gäller elevernas speciella utsatthet i sådana lokaler. Bullernivån i skolor har ökat i och med att det är fler elever i klasserna. De nya undervisningsmetoderna har dessutom gjort att fler pratar samtidigt under lektionerna. Ljudet från ventilation, datorer och ibland också från trafiken utanför ger ett ständigt bakgrundsbrus. Denna ljudkuliss kan resultera i förhöjda stressnivåer, som påverkar många kroppsfunktioner negativt. I en sådan stökig miljö får många elever svårighet att uppfatta tal i klassrummet. Olika studier visar också att bland skolbarn med normal hörsel, har mellan 10 och 20 procent tillfälliga hörselnedsättningar vid förkylningar och öronkatarrer. Dessutom vistas ett antal barn och ungdomar med permanent hörselnedsättning, ljudöverkänslighet eller liknande funktionsstörning i denna miljö. (1)

Fönster, dörrar och portar
Kommentarer till 46 § bör kompletteras med de yngsta elevernas särskilda risk att fall ut genom fönster.

Föreskriftens 48 § bör kompletteras med att dörrar och portar ska vara lämpligt utformade efter användarens förmåga att kunna hantera dem.

Transportvägar, gångar och korridorer
56 § bör förtydligas när det gäller transporter på skolgård, där risken för olycksfall är särskilt stor.

Varumottagning och lastkajer
Kommentarer till 63 § bör förtydliga säkerhetsrisken med transporter på skolgårdar, där transporter bör helt skiljas från elevernas personalutrymme.

Skyddsanordningar och nödutrustning
Kommentarer till 69 § bör kompletteras med risken för nedstörtning från trappor som sträcker sig genom flera plan och har en öppen genomgående konstruktion. Flera svåra olyckor har skett i skolor med sådana trappkonstruktioner.

Personalutrymmen
Genomgående i kommentarer till 92-110 §§ bör de yngsta elevernas behov av särskild anpassning av dessa utrymmen beaktas. T.ex. när det gäller var och hur olika anordningar placeras i höjdläge. De yngsta eleverna, särskilt de i förskoleklass, behöver ibland hjälp av en vuxen vid toalettbesök. Ofta är det för trångt på skolans toaletter för att också rymma en vuxen.

108 § bör kompletteras med att för eleverna utgör skolgården ett viktigt pausutrymme.

På lämpligt ställe bör skriften "Personalutrymmen för elever" uppmärksammas.

I beredningen av detta ärende har handläggaren IngaLill Söderqvist deltagit.

Louise Sylwander
Barnombudsman

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist


(1). Personliga meddelanden från med.dr.och bullerforskare Per Anders Hellström, Hellberg Safety AB, Professor Claes Möller, Audiologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg samt Överläkare Berit Engström, Karolinska Sjukhuset, Hörselkliniken, avd, barn och ungdom.