Betänkandet Förskola, skola och skolbarnsomsorg för asylsökande barn. barn (Ds 2000:26) (Dnr U2000/1972/S)

Barnombudsmannen (BO) anser att arbetsgruppens förslag i huvudsak är bra och att de motsvarar BO:s tidigare krav på likvärdiga rättigheter för alla barn i Sverige oavsett etnisk bakgrund eller annan status. Dock anser BO att även barn med avvisningsbeslut som ej kan verkställas ska ingå i den personkrets som omfattas av förslagen. Vidare anser BO att den kommande rättigheten för barn till arbetslösa att få plats i förskoleverksamhet ska omfatta även asylsökande barn utan inskränkningar. BO föreslår därför att Migrationsverket erhåller medel för att ersätta kommunerna för deras kostnader i detta sammanhang. BO föreslår vidare att Skolverket ges i uppdrag att följa upp och utvärdera den nu föreslagna reformen. Migrationsverket och kommunerna bör dessutom aktivt följa och söka upp de asylsökande familjerna i eget boende.

BO vill dessutom erinra om att EU nyligen har antagit direktiv mot diskriminering på grund av ras eller eniskt ursprung. Tillsammans med barnkonventionens förbud mot särbehandling i artikel 2 finns därför starka skäl för att snabbt ge asylsökande barn samma rättigheter som andra barn i Sverige till förskola, skola och skolbarnsomsorg.

Bakgrund
BO tillskrev den 13 januari 1999 dåvarande statsrådet Pierre Schori och påpekade att asylsökande barn inte omfattas av samma villkor och rättigheter i lagar och rättstillämpning som de barn som vistas permanent i Sverige. BO menade att detta strider mot intentionerna i barnkonventionen, där en av de grundläggande rättigheterna är principen om lika behandling. BO pekade bland annat på skillnader i rätten till utbildning, skola och förskola.

I sin rapport till regeringen våren 1999 föreslog BO att barn utan permanent uppehållstillstånd i Sverige skulle få samma rättigheter i lag och praxis, som de barn som vistas permanent i vårt land. BO lyfte särskilt upp skolutbildning, barnomsorg och hälso- och sjukvård. Med barn utan permanent uppehållstillstånd avsåg BO i detta sammanhang barn som vistas legalt i Sverige, det vill säga asylsökande barn, barn med tidsbegränsade uppehållstillstånd och barn som fått ett avvisningsbeslut, som inte kunnat verkställas.

Under hösten 1999 tillsatte regeringen en interdepartemental arbetsgrupp med uppgift att utreda asylsökande barns rätt till skolgång m.m. Arbetsgruppen har nu i rubricerade departementsskrivelse lämnat sina förslag.

Kap.4 Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning för asylsökande barn och ungdomar

4.1 Allmänna utgångspunkter för förslaget
Beskrivningen av barnet som flykting stämmer med BO:s erfarenhet att asylsökande barn i många avseenden har stora problem till följd av sin utsatta situation. BO har bl.a. i ovan nämnda skrivelser kommenterat barnkonventionens relevans för asylsökande barns rättigheter och barnkommitténs skrivningar vad gäller asylsökande barn.

4.2 Arbetsgruppens förslag
Arbetsgruppens förslag ligger väl i linje med BO:s förslag i rapporten "Å sen så tycker jag .", 1999. Förslagen har kortfattat beskrivits ovan. BO anser att de nya reglerna även ska omfatta barn som fått avvisningsbeslut som inte kan verkställas till följd av att mottagarlandet vägrar ta emot barnen.

4.2.1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Arbetsgruppen skriver att asylsökande barns rätt till förskoleverksamhet är viktig för att stärka barnet i den situation de befinner sig i här och nu med utgångspunkt i barnets bästa.

Regeringen har den 30 maj 2000 överlämnat propositionen "Maxtaxa och allmän förskola m.m." (1999/2000:129) till riksdagen. Där föreslås att barn, vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga ska ha rätt till förskoleverksamhet minst tre timmar per dag. Reglerna avses träda i kraft den 1 juli 2001.

Arbetsgruppens kommentar med anledning av dessa nya regler är att även om asylsökande har rätt att arbeta i Sverige måste det ställas höga krav för att asylsökande föräldrar ska betraktas som arbetssökande. Därav följer enligt arbetsgruppen att barn till asylsökande arbetslösa föräldrar inte ska omfattas av samma rätt till förskola som barn som är folkbokförda i Sverige. Man frångår därmed sin tidigare framförda uppfattning att barnets bästa ska styra rätten till förskoleverksamhet.

BO anser att detta undantag strider mot artikel 2 i barnkonventionen och menar att asylsökande barn ska ha samma rätt till förskoleverksamhet som andra barn i Sverige.

4.2.3 Undervisningen i skolan
BO understryker vikten av att skolverksamheten måste utformas utifrån en bedömning av varje enskilt barns behov och förutsättningar. BO har erfarit att det är vanligt att nyinvandrade barn med uppehållstillstånd inte erbjuds en skolverksamhet som motsvarar deras behov. BO menar därför att det är angeläget att Skolverket får i uppdrag att följa upp innehåll och kvalité i skolverksamheten för asylsökande barn.

4.2.4 Statlig ersättning till kommuner
BO saknar förslag om en statlig ersättningsnivå till kommunerna för förskoleverksamhet.


Kap. 5 Mottagande av asylsökande barn

5.2 Barn i förskoleåldern
BO föreslår att Migrationsverket tilldelas medel för att ersätta kommunerna för förskoleverksamhet för barn i åldern 1 - 5 år, så det blir möjligt för kommunerna att utan egna kostnadsökningar erbjuda och bedriva relevant förskoleverksamhet för asylsökande barn.

För de barn som bor i eget boende är det angeläget att Migrationsverket och kommunen följer och aktivt söker upp de asylsökande familjerna för information och erbjudande om förskoleverksamhet.

5.3 Förskoleklass
Arbetsgruppens enkät visar att många av de barn som bor i eget boende inte deltar i förskoleklass. BO anser att om förslaget att asylsökande barn ska ha rätt att bli mottagna i förskoleklass ska få genomslag i praktiken måste uppsökande verksamhet bedrivas även här.

Charlotte Lenman
Ansvarig jurist

Lisbeth Thurnell
Handläggare